Greppa Näringen – rådgivning för ett hållbart lantbruk

Under 1980‑ och 1990‑talen styrdes miljöarbetet i lantbruket främst genom lagar och skatter. Samtidigt innebar EU‑medlemskapet ökad konkurrens, där svenska miljökrav riskerade att bli en nackdel. Greppa Näringen startade i början av 2000‑talet som ett alternativ till fler detaljregler – med fokus på kunskap, rådgivning och praktiska åtgärder på gården.

Från växtnäring till helhetssyn

Arbetet började med att minska övergödningen genom bättre hantering av kväve och fosfor. Med tiden har rådgivningen breddats och omfattar i dag bland annat:

• Växtnäringsbalanser och minskat näringsläckage
• Växtskydd och vattenkvalitet
• Energieffektivisering
• Klimat (Klimatkollen)
• Biologisk mångfald
• Helhetsbedömning av gårdens hållbarhet (Hållbarhetsanalysen, lanserad 2023)

Tydliga resultat

Greppa Näringen har bidragit till både miljönytta och ökad resurseffektivitet. Ett exempel är att fosforöverskotten på grisgårdar har minskat med cirka 80 procent sedan starten. Utvärderingar visar att rådgivningen ger resultat och att lantbrukarna är nöjda. Den kostnadsfria rådgivningen har också nått lantbrukare som tidigare inte använt sig av rådgivning.

Utmaningar framåt

Det finns samtidigt utmaningar:

• Begränsad tillgång till rådgivare och varierande erfarenhetsnivå
• Brist på spetskompetens inom vissa områden, till exempel vattenhushållning
• Behov av att fler råd omsätts i praktiska åtgärder, särskilt där vattenmiljömål ännu inte nås

Dessutom ställs nya krav genom EU‑regler, klimatmål och ökade hållbarhetskrav från livsmedelsmarknaden.

Samarbete som styrka

En nyckelfaktor är samarbetet mellan LRF, Jordbruksverket, länsstyrelserna och rådgivningsföretagen. Greppa Näringen har utvecklats kontinuerligt under mer än 20 år och är i dag en viktig del av lantbrukets kunskapsstöd inom miljö och klimat.

Blick framåt

Framöver väntas ökat fokus på kolinlagring i mark, naturrestaurering och klimatanpassning. För att möta nya behov och brist på rådgivare kommer Greppa Näringen också att utveckla mer digital och gruppbaserad rådgivning.

Texten är en sammanfattning av kapitlet rådgivning åtta i boken Samverkan för ett hållbart lantbruk som är skrivet av Markus Hoffman, agronom, SLU och Lisa Blix Germundsson, forskare och projektledare, SLU. Du kan läsa kapitlet i sin helhet här.