Asa tillväxtpark

Många krav på skogen

Anspråken på skogen blir fler och ökar var för sig. Skogen kan leverera virke som används för att bygga hus, göra papper, möbler, energi, textil etc. Samtidigt vill vi värna om biologisk mångfald, använda skogen för rekreation och skogen har en nyckelroll för att begränsa klimateffekter. Låter det som en omöjlig ekvation? En lösning kan vara att kraftigt öka virkesproduktionen på vissa områden. Syftet med tillväxtparken är att på landskapsnivå studera effekter av en ökad virkesproduktion, genom att tillämpa resultat från tidigare forskning.

Hur höjer vi tillväxten?

För att höja tillväxten används olika skötselåtgärder och -program, t.ex.:

• behovsanpassad gödsling (BAG) i granbestånd (gödslingen sker på våren vartannat år sedan 2010)
• användning av introducerade snabbväxande trädslag som contortatall och hybridlärk
• bästa tillgängliga förädlade plantmaterial
• förbättrade föryngringsmetoder
• anpassad gallring och omloppstid.

Varför försöket vi höja tillväxten?

Skogen är viktig. Vi använder trä för att bygga hus, producera papper, möbler och energi, men även textilier. Ur klimatsynvinkel är det klokt att minska användningen av fossila bränslen och betong till förmån för förnyelsebar vedråvara.

Regeringen gav år 2008 i uppdrag till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att utreda möjligheter till intensiv odling av skog. I utredningen konstaterades att, om nedlagd jordbruksmark och skogsmark med låga naturvärden används för intensivodling, skulle den årliga avverkningen kunna öka med 36 miljoner kubikmeter (år 2012 avverkades i Sverige 85 milj m³).

Så, å ena sidan vill vi producera mer virke, men å andra sidan ökar kraven på att värna den biologiska mångfalden och man vill fortsätta använda skogen för rekreation. För att kunna tillgodose en ökad efterfrågan på biomassa kan en lösning vara att kraftigt öka produktionen på vissa områden. För att utvärdera vilken produktionspotential som finns i de svenska skogarna behövs storskaliga försöksområden.

Det är syftet med tillväxtparken – att studera effekter av intensivskogsbruk på landskapsnivå. I tillväxtparken är målet att öka virkesproduktionen med 50 % genom att tillämpa resultat från tidigare forskning samtidigt som miljöeffekterna av den intensiva skötseln övervakas och utvärderas.

Miljöövervakning

Inom tillväxtparken pågår monitoring av skoglig produktion, vegetationsförändringar, vattenkemi och avrinning.

Vattenprovtagning sker varje månad i 12 avrinningsområden. Proven analyseras med ett omfattande vattenkemiskt program. Kontinuerlig flödesregistrering sker och medeltimvärde sparas. Efter varje gödslingstillfälle utökas kontrollprogrammet avseende vattenkvalitet.

Vegetationsövervakning sker genom laserskanning av området samt ett fast nät av provytor där träd och markvegetation inventeras.

Forskningsmöjligheter

Tillväxtparken i Asa är en unik arena för forskning rörande intensivt skogsbruk, både av virkesproduktion men också av miljöeffekter av det intensiva brukandet. Vi har infrastruktur för att möjliggöra studier av t.ex.:

• gödslingens påverkan på vattenkvalitet på landskapsnivå
• rekreationsvärde i ett intensivt skogsbruk
• främmande trädslags påverkan på flora och fauna.

Om du har frågor eller forskningsidéer tveka inte att kontakta oss!

Tillgängliga data

Klimatdata från Asa klimatstation

Klimatdata vid Asa klimatstation omfattar bland annat:

• Luft (1,7 och 0,25 m) och marktemperatur (10 och 20 cm)
• Relativ luftfuktighet
• Global- (SR), netto- NR), och fotosyntesaktiv (PPFD) strålning
• Nederbörd
• Vindhastighet och vindriktning
• Lufttryck

Data från Asa och andra försöksparker är tillgänglig här: Klimatdata från skogliga försöksparkerna

Vattenkemi

Basprogram från 12 avrinningsområden

Månatlig vattenkemi från 12 avrinningsområden sedan mitten av 2010.

Analysen omfattar 23 parametrar: pH, alkalinitet, konduktivitet, två olika absorbans-värden, slamhalt, turbiditet (från mitten av 2010 tom 2014), totalt organiskt kol, totalt kväve, ammonium, nitrit-nitrat, total fosfor, fosfatfosfor, sulfat, klor, fluor, kalcium, magnesium, natrium, kalium, järn, mangan, kisel, aluminium.

Vattenkemidata från utökad extraprovtagning efter gödsling

Analysen omfattar 5 parametrar: totalt kväve, ammonium, nitrit-nitrat, fosfatfosfor, total fosfor.

Efter varje gödslingstillfälle utökas ytterligare vattenprovtagning i alla avrinningsområden som berörs av gödslingen samt i två kontroll-områden. Vatten skickas då till analys varje/varannan dag direkt efter gödslingen 4-5 gånger och sedan två gånger under kommande sommaren vid högt vattenflöde (efter större nederbörd).

Under 2014 utökades vattenanalyserna inom projektet FutMon

1. Vattenprovtagning från våra två referens-avrinningsområden skedde två gånger per månad under 2014.
2. Månatlig vattenanalys från våra två referens-avrinningsområden omfattade även följande tungmetaller: arsenik, kadmium, kobolt, krom, nickel, koppar, bly, vanadin, zink, uran, metylkvicksilver (IVL), totalt kvicksilver (IVL).

Flödesdata

Manuella mätningar (kontroll):

• en gång per månad från mitten av 2010 till mitten av 2015
• två gånger per månad från mitten av 2015.

Manuella mätningar sker vid våra dammar där avstånd från dammens kant till vattenyta mäts på båda sidor. Vid varje mätningstillfälle noteras också om vattenflödet är påverkat.

För automatiska nivåmätningar används LevelTROLL 700 logger som mäter vattennivå för flödesberäkningar samt temperatur varannan minut och sparar medeltimvärde. Data hämtas två gånger per månad (data kan inte ses i realtid).

Multispectral laserscanning från 2009 och 2019

Asa försökspark- och tillväxtpark har skannats med flygburen laser 2009 och 2019. Vid båda tillfällena skannades med hög punkttäthet, ca 20 punkter/m2, vilket möjliggör identifiering av enskilda träd. I samband med skanningarna har även områdena flygfotograferats.

• Laserskanning 2009. Laserdata i olika format. Bearbetad data i form av klassad laserdata, digital höjdmodell, samt beräknad stående volym, medelhöjd och övre höjd. Flygfotona är rektifierade och finns i två upplösningar, 5 och 10 cm pixelstorlek.
• Laserskanning 2019 med två olika våglängder (grön och infraröd laser). Finansierad av projektet Mistra Digital Forest.

Träd-data från produktionsytor

Trädinventeringar inom ett nät av 234 fasta provytor inom Asa försöks- och tillväxtpark utgör referensdata för de två laserskanningarna som genomfördes 2009 och 2019. Ytorna etablerades och koordinatsattes i samband med 2009 års skanning då området delades i fem stratum utefter trädslag och ålder. Provytornas storlek varierar beroende på ålder och tillstånd.

På ytorna mäts och registreras:

• Brösthöjdsdiameter (alla träd)
• Trädslag (alla träd)
• Trädhöjden (för ett antal provträd utvalda slumpvis för att representera diameterklasser)
• Trädens position på provytan (alla träd; vid den andra inventeringen 2019)

Markvegetationsinventering

Under 2018 inventerades markvegetation på alla 234 produktionsprovytor samt på ytterligare 40 provytor fördelade över gödslade bestånd. Alla arter förekommande på en yta av 1m2 i mitten av produktionsprovytor samt deras täckningsgrad (%) noterades fördelade över tre skikt: bottenskikt (t.ex. mossor), fältskikt (gräs, örter) och buskskikt. Krontäckning ovanför ytan också noterades i procent.