Riksskogstaxeringen samlar in omfattande och detaljerad data om Sveriges skogar. Informationen utgör ett viktigt underlag för planering, miljöuppföljning och forskning, och ligger till grund för den officiella statistiken om skogarnas tillstånd och förändring. Vår insamlade data kan användas i en mängd olika tillämpningar och är fri att använda.
Riksskogstaxeringen levererar huvudsakligen aggregerad statistik men mikrodata från våra provytor kan utgöra en viktig resurs inom forskning. Nedan finns några dataset för nedladdning men om du inte hittar vad du söker så tveka inte att kontakta oss så kan vi hjälpa dig med ett skräddarsytt mikrodatautplock.
Årsringsdata från 161 000 träd omfattande 6,7 miljoner mätningar. Presenteras både efter växtsäsong och efter mätningsordning
Redan från starten av Riksskogstaxeringen 1923 borrades provträden och en borrkärna togs ut. Årsringsdatat har främst använts för beräkning av diametertillväxt som ligger till grund för beräkning av grundytetillväxt och volymtillväxt. Årsringsdatat har även används för beräkning av årsringsindex och vid andra tillväxtanalyser.
I detta dataset finns årsringsdata från 1995-2023. Datat presenteras efter årtal (ringsäsong) samt i mätningsordning - detta för att underlätta olika typer av analyser.
På sidan forskningsstöd kan du läsa mer om vad som gäller vid användande av data från Riksskogstaxeringen.
Ett subset med fältdata insamlat på Riksskogstaxeringen tillfälliga provytor.
Datat är framtaget som valideringsdata för fjärranalys. (Uppdaterat med antal trädskikt, indikator för fullskiktat, Slutenhet, Luckighet och Huggningsklass)
På sidan forskningsstöd kan du läsa mer om vad som gäller vid användande av data från Riksskogstaxeringen.
Datasetet omfattar aggregerade bestånds- och klavdata från den första Riksskogstaxeringen 1923-1929.
Under den första Riksskogstaxeringen genomfördes fältinventeringen på 10 meter breda transekter som inventerades kontinuerligt. Avståndet mellan transekterna var kortare i södra Sverige än i norra Sverige. Datasetet omfattar aggregerade beståndsdata och klavdata från den första Riksskogstaxeringens 1923-1929 för 31 385 segment, varav de flesta är 10 m x 2 km. Underlaget kan bland annat användas för att göra jämförelser med andra historiska källmaterial och för att ta fram olika kartprodukter och länsvisa skattningar. Om man vill jämföra med Riksskogstaxeringens moderna data är det viktigt att ta hänsyn till förändringar i inventeringsmetoder och definitioner.
