Forskningsprojektet PAKI: Att skapa mening, sammanhang och delaktighet
Forskningsprojektet "planering av kulturarvsinterpretation", PAKI, drevs 2014-2016 i samarbete mellan CNV och Avdelningen för miljökommunikation, båda vid SLU Institutionen för stad och land.
Syftet med projektet var att beskriva och bättre förstå hur interpretation sker och att i samverkan med utövare utveckla en planeringsmodell för guidningar och utställningar med särskilt fokus på menings- och sammanhangsskapande samt strävan att involvera och göra deltagare/besökare delaktiga.
PAKI-projektet är formellt avslutat. Projektets slutrapport: Planering av kulturarvsinterpretation - meningsskapande och systemtänkande (pdf).
En artikel där projektet tas upp är i Bioverse 1 2017: "Den reflekterande naturvägledaren" på sidan 6–9.
Interpretation, som guidningar och utställningar om natur- och kulturarv, fyller en viktig funktion för människors uppfattning om och värdering av historia, samtid, framtid, landskap, och kulturarv. Interpretation kan bidra med sammanhang och samtal om identitet och samhällsvärden. Men utan ett förhållningssätt och planeringsmetoder som fokuserar på sammanhang och meningsskapande är risken att interpretation begränsas till underhållande faktaförmedling.
I ”PAKI” undersökte vi vilka frågor som är relevanta att ställa sig då man bestämmer VAD och HUR man ska berätta om natur- och kulturarv för besökare på en plats. Undersökningen genomfördes som aktionsforskning, i detta fall betyder det att frågorna och svaren utvecklades tillsammans med de personer som arbetar professionellt med guidning, program och utställningsplanering på besöksmål.
Syftet med projektet var att utveckla, tillämpa, utvärdera och beskriva en modell för planering av kulturarvsinterpretation med fokus på menings- och sammanhangsskapande.
I steg 1 dokumenterade vi och analyserade hur interpretationssituationer fungerar: Vad sker när människor tar del av en utställning eller när en guide möter deltagare i en guidning? För att svara på denna fråga gör vi intervjuer med besökare om deras tankar och erfarenheter, vi filmade växelspelet mellan guide och deltagare och vi dokumenterade innehåll och presentationsformer i utställningar. I steg 2 diskuterade vi med praktiskt verksamma guider och planerare utifrån frågan ”Om detta är vad som sker i interpretationssituationer, vilka frågor behöver vi då ställa oss när vi planerar interpretationens form och innehåll”.
De metoder vi använde för att dokumentera och analysera interpretationssituationerna avser att särskilt rikta fokus mot ”meningsskapande”, ”kommunikation”, ”interaktion” och ”systemavgränsningar”. Dessa aspekter av interpretationssituationer är ofta bortglömda i traditionell informationsplanering, som utgår från uppdelningen i sändare och mottagare och lägger fokus på sändarens behov och intressen snarare än på mottagarens situation.
PAKI projektet pågick mellan 2014 och 2016 och finansierades av Riksantikvarieämbetet. Projektet var ett samarbete mellan Avdelningen för miljökommunikation och Centrum för naturvägledning, båda vid Institutionen för stad och land, SLU. I projektet medverkade Hanna Bergeå, Elvira Caselunghe, David Forsander, Lars Hallgren, Sam Ham, Eva Sandberg, Christina Svensson och Elin Ångman.
De besöksmål som deltog i projektet var Läckö slott och naturum Vänerskärgården Victoriahuset (Stiftelsen Läckö Slott), naturum Hornborgasjön (Länsstyrelsen i Västergötland), naturum Huseby och Huseby bruk (Huseby bruk AB).
Kontaktpersoner
- Lars Hallgren, lars.hallgren@slu.se
- Eva Sandberg, eva.k.sandberg@slu.se
Kontakt
-
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)