Natur och hälsa

Vad är skogsbad? Hur fungerar qigong i naturen? Vilken forskning om natur och hälsa finns idag och vilka frågor bör ställas inför framtiden? Den 14 - 15 maj, 2018, höll CNV ett seminarium om naturupplevelser och hälsa hos Urnatur utanför Ödeshög.

Seminariet ingick i en serie seminarier som arrangeras i samarbete med SLU:s forskningsplattform Framtidens djur, natur och hälsa och utforskar hur naturvägledning kan bidra till människors hälsa. Syftet är att presentera aktuell forskning men också att ringa in viktiga framtidsfrågor i dialog mellan forskare och naturvägledare. 

Bland deltagarna fanns därför 21 personer som alla hade viss erfarenhet av att arbeta med naturvägledning och hälsofrämjande aktiviteter, eller stod inför en snar start av sådan verksamhet. Kursledare var Åsa Ottosson, naturhälsokonsult, och Eva Sahlin, forskare vid Institutet för stressmedicin/Gröna rehab, samt Lena Malmström, Centrum för naturvägledning.

Under seminariet fick deltagarna lära mer om kopplingen mellan naturupplevelser och hälsa, återhämtning och stressreducering utifrån Eva Sahlins egen forskning och en översikt över forskning inom fältet, i Sverige och övriga världen.

 
Åsa Ottosson har både som naturvägledare och journalist följt forskning och praktik och kunde på ett levande och intresseväckande sätt berätta om shinrin-yoku, skogsbad, så som de utövas i ursprungslandet Japan och hur man kan tillämpa kunskaperna i naturvägledning på hemmaplan.

Under Åsas ledning fick vi också pröva flera tekniker för naturvägledning som hjälper deltagare att hitta lugnet i naturen. Däribland qigong, skogsbad och övningar för alla sinnen. I diskussioner och övningar bidrog naturvägledare och forskare med egna erfarenheter, tankar och frågeställningar.

Har ni frågor om seminariet, tveka inte att kontakta cnv@slu.se.

Mer information

Eva Sahlin är forskare på Institutet för stressmedicin/Gröna Rehab i Göteborg, där hon har studerat naturens betydelse för rehabilitering av stressrelaterad psykisk ohälsa.

Åsa Ottosson är författare, föreläsare, naturhälsokonsult, qigong- och meditationsinstruktör med mera. I drygt ett decennium har hon skrivit, föreläst och haft workshops kring hur man hittar lugnet i naturen. Ottosson & Ottossons webbplats.

Lugn av naturen – en studiehandledning av Åsa och Mats Ottosson i samarbete med Studiefrämjandet, utifrån boken med samma namn. Här kan du lära dig mer om stresshantering med hjälp av naturen. Övningar för att praktisera för egen del eller för att använda i naturvägledning. Gratis nedladdning.

Forskningsplattformen SLU Future One Health 

Urnatur

Bosse Rosén höll i en workshop om hur man i praktiken hjälper deltagare att använda naturen för att må bra till kropp och sinne.

Workshoppen hölls i Ultunas omgivningar, som en del av CNV:s 10-årskonferens 2018. I Utemaningen fick man prova både ”fältgymmet” och “fältrelaxen”. man fick även tips om hur man kan göra sin egen utemaning med deltagare på hemmaplan.

Workshopen var en del i ett samarbete med SLU:s forskningsplattform Framtidens djur, natur och hälsa. Syftet var bland annat att ge tillfälle till utbyte mellan forskare och praktiker om naturens betydelse för människans hälsa.

Resumé från workshopen

Övningarna under workshopen hade två sammanlänkande fokus. Det första handlade om att vara fysiskt aktiv i naturen och omfattade olika förflyttnings-, balans, uppmjuknings- och styrkeövningar. Samt hur naturens 'knölighet' underlättar detta, eftersom det innebär att vi behöver parera och röra oss på olika sätt. Det andra var inriktat på att stödja deltagarna i att nå fokus, uppmärksam närvaro. Här ingick övningar som att ta välja väg genom att upptäcka marken med hjälp av fötterna. Samt att blunda och koncentrera sig på att förnimma omgivningen med hjälp av ett sinne i taget: hörsel, känsel, lukt och smak. Mellan övningarna fanns plats för korta samtal och reflektioner. Som avslutning till workshopen fanns tid för deltagarna att individuellt fundera kring vad som behövs för att ytterligare stärka kunskaps- och verksamhetsfältet natur och hälsa. En av deltagarna sammanfattade stämningen under workshopen så här:

- Marie Kågström, SLU.

Bosse Rosén är sjukgymnast, naturhälsopedagog och instruktör i mindfulness, med en mission att bidra till en bättre värld genom att sprida inspiration och kunskap om hur människor och företag kan må bättre genom att samverka med naturen. Löparskola för livsnjutare och SM i Stubbsittning är ett par exempel på hans inspirationsaktiviteter. Titta gärna in på utemaningen.se för att läsa mer om Bosse.

Den 2-3 oktober 2019 höll CNV tillsammans med SLU:s forskningsplattform Framtidens djur, natur och hälsa ett seminarium om naturvägledning och hälsa med koppling till naturupplevelser inklusive möten med djur på Nordens ark. 

Här finns en kort sammanställning över de aktiviteter som genomfördes. Önskar ni en mer omfattande dokumentation hör av er till cnv@slu.se.

Djur och natur – praktisk naturvägledning som verktyg för hälsa och omsorg. Björn Johansson och Pelle Karlsson, naturvägledare Nordens ark

Vid Nordens ark håller Pelle Karlsson och Björn Johansson sedan 2015 i så kallade Djur- och naturkurser. Syftet är att underlätta för personliga assistenter, ledsagare och personal inom daglig verksamhet eller skola samt deras brukare och elever, att vistas i naturen och få kontakt med djur. Under passet berättade Pelle och Björn om kursverksamheten och visade hur naturvägledningen  går till  praktiken.

Fokus, närvaro, lugn och rörelse - ta hjälp av platsen! 
I arbetet med de aktuella målgrupperna (liksom kanske med alla deltagare i naturvägledning) handlar mycket om att hjälpa deltagarna att hitta ett lugn och en närvaro för att fullt ut kunna ta del av aktiviteter och situationer.

Närvaro bidrar till välmående och det gör förstås även fysisk aktivitet. Längre upp i backen berättar Pelle hur inställning och motivation kan variera när människor ombeds röra sig i kuperad terräng. Många upplever att det är lättare att gå uppför en gräsbeklädd backe med tuvor, buskar och kvistar, än att gå uppför en asfalterad väg. Avsiktligt eller ej, så bidrar naturvägledning i denna terräng till god motion.

Djur- och naturkurser på Nordens Ark

Stress och naturunderstödd rehabilitering - utvärdering av arbetet i Nordens ark. Eva Sahlin, Institutet för stressmedicin.

Gröna Rehab (Västragötalandsregionen) vänder sig till personer som har en stressrelaterad psykisk ohälsa (till exempel utbrändhet, utmattningsyndrom) och/eller ångest och depression. Verksamheten är arbetslivsinriktad och bygger på forskningsbaserad kunskap om trädgårdens och naturens goda förmåga att ge återhämtning och stressreduktion. Kunskapen kombineras med etablerade metoder inom arbetsterapi, psykoterapi och sjukgymnastik.

I verksamheten möts alltså den traditionellt ”vita sektorn”, här representerad av möten med arbetsterapeut, psykoterapeut/psykolog samt sjukgymnast/fysioterapeut, och den ”gröna sektorn” här genom att en trädgårdsmästare och en biolog möter deltagarna i natur- och trädgårdsaktiviteter som exempelvis plantering, naturvandringar, avslappning ute, hantverk, konstnärliga aktiviteter, samtal och fika.

Möten med djur och natur som resurs för välmående.

Lena Lidfors, är programchef på forskningsplattformen SLU Future One Health. Hon arbetar också på institutionen för husdjurens miljö och hälsa i Skara. I sin presentation gick Lena igenom den forskning som finns kring framförallt möten med djur som resurs för hälsa.

Forskningens fokus har länge legat på utomhuspedagogik i skolan där förbättrat minne, ökade sociala färdigheter samt ökad inlärning är några av effekterna på barn i testgrupper. Problematisk skolfrånvaro har blivit ett problem i grundskolan och Lena berättar om så kallade ”hemmasittande” skolelever som tillbringat mer än halva terminen hemma och att det är svårt att få tillbaka eleverna till skolan. Här har djur- och naturkontakt visat sig hjälpa.

Diskussioner och summering av passet

• Licenskrav för personer som vill hålla på med vägledning med eller utan djur. Deltagarna vittnar om en varierande kunskapsnivå bland aktörer och utbildningar, där du kan bli licensierad efter en lång utbildning men också efter en tvådagarskurs.
• Djurens välfärd i samband med aktiviteter. Vi fick exempel, både från föreläsare och deltagare, på lösningar som gör det möjligt för djuren att själva välja om de vill delta och interagera med människor i aktiviteterna. Behov av tydligare regler för hur djur förbereds, testas och behandlas inom djurunderstödda verksamheter diskuterades.
• En frustration kring upplevd politisk passivitet och frågan om hur vi skall få med politiker. Eva Sahlin lyfte fram forskning som ett viktigt verktyg för att få politiker att lyssna.
• Betydelsen av att få kontakt med rätt person på tjänstemannanivå (kommuner) berördes också, liksom svårigheter som kan uppstå när tjänstemän byts ut.
• Hur grön vård kan bli mer inkluderad i vit vård, för att natur på recept skall kunna skrivas ut. Närmare kontakter och utbyten med den vita sektorn – inte minst läkare - efterfrågas här.
• Reflektioner kring huruvida utomhusvistelser kan vara ett alternativt svar till fler diagnoser.

Länkar

• Green Chimneys
• Grön arena Hushållningssällskapet
• Inn på tunet Norge
• International Association of Human – Animal Interaction Organizations, IAHAIO (2014)
• REDE – Respekt Empati Djur Etik. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial är ett djurinriktat värdegrundsmaterial som hjälper barn att utveckla sin empati.

Naturupplevelser i hälsofrämjande syfte - naturvägledningens roll.

Eva Sandberg, föreståndare SLU Centrum för naturvägledning.

Genom att sätta fokus på det som upplevs på platsen kan en här och nu-känsla uppstå. Deltagare ”landar” på platsen och skapar en relation till dess värden. Naturvägledning fyller en viktig roll genom att bidra till att skapa relationer med platser eller med djur och deras miljöer.

Eftersom naturvägledning handlar om att hjälpa människor att skapa eller fördjupa kontakt med natur, så kan naturvägledare också göra bevarandearbete konkret och tillgängligt. Meningsskapandet som uppstår hos varje individ i naturvägledning är viktigt och Eva menar att kombinationen av direkta upplevelser och sinnesintryck med fakta om natur och platsens historia kan skapa en känsla av sammanhang vilket är betydelsefullt för många. Förutsättningen är att guiden inte bara föreläser utan hjälper besökaren att själv relatera till landskapet och de fenomen man fokuserar på.

Läs mer
Kågström, Marie (2019). Så mycket upplevelse med så enkla medel! – dokumentation och reflektion från två seminarier om naturvägledning, naturupplevelser och hälsa. SLU Framtidens djur, natur och hälsa Rapport nr 2. 

Naturbaserade hälsoinsatser i danska kommuner.

Susanne Rosenild är naturvägledare i Vordingborg i sydöstra Danmark där kommunen valt att satsa på naturbaserat hälsofrämjande på lokal nivå. Metoderna som används är baserade på forskning som visar på naturens goda möjligheter att förändra människors liv och är utformade med hjälp av nationella och lokala riktlinjer för hälsovård. På Vordingborg kommuner arbetar Susanne i nära samarbete med hälso- och sjukvårdspersonal för att ge patienter bästa möjligheter till hälsa och återhämtning.

Susanne diskuterar naturens möjligheter till fysisk aktivitet, människors olika vanor vad gäller naturvistelser och pekar på de ekonomiska fördelarna med att vara i naturen: Det krävs varken gymkort, anpassning till öppettider och alla kan vara med i naturen på egna villkor, oavsett vilken del av samhället du tillhör. Susanne talar också om hur våra sociala interaktioner påverkas av att vistas i naturen; Maktpositioner blir till exempel mindre tydliga och vi blir mer jämlika.  

Natur på recept i Vordingborg
Susanne berättar om den sammanslagning av olika departement som krävts för att få metoden att komma till stånd. Sjuksköterskor, rådgivare, psykoterapeuter och arbetsterapeuter samt naturvägledare utgör tillsammans den resurs som patienten har tillgång till när den får natur på recept. All den kompetens som omger patienten är till för att skapa trygghet. Ett program kan bestå av sex träffar à två timmar under en vecka och träffarna består av olika moment. Återkommande aktiviteter kretsar till exempel kring elden, där social interaktion och informations-/erfarenhetsdelning underlättas. Sinnesförnimmelser uppmuntras genom att lukta, smaka känna på något ätbart – kanske en varm dryck eller vilda bär.

White M.P, Alcock I, Grellier J, Wheeler B. W, Hartig T, Warber S. L, Bone A, Depledge M. H. & Fleming L. E. (2019) Spending at least 120 minutes a week in nature is associated with good health and wellbeing. Nature 9:7730.

Naturvejlederforeningens webbplats

Den 1-2 september 2020 genomfördes ett seminarium i Söderåsens nationalpark om naturvägledning och den skyddade naturens potential att bidra till folkhälsa. 

"Parks are there today, tomorrow and every other day. Caring for people if people care for them too." Europarc
 

Skyddad natur är en självklar och fantastisk arena för aktiviteter som bidrar till folkhälsa. Men vad gäller, vem gör vad och vilken typ av aktiviteter är lämpliga för att både natur och människa ska må bra? Varför är det så viktigt att besökare förstår och skapar en relation till platsen de besöker? Hur kan naturvägledning bidra till detta? Vi på CNV, naturum Söderåsen och SLU Future One Health fick tillfälle att diskutera det under två fina septemberdagar 2020. Ett fantastiskt gäng av representanter för företag, förvaltare, naturum, kommuner, studieförbund med flera som delade intresset för dessa frågor deltog, testade skogsbad och andra övningar, diskuterade och utbytte erfarenheter i Söderåsens bokskogssalar.

Sussie Söderlundh från naturum Vattenriket, Åsa Elfström från nationalparksförvaltningen/naturum i Söderåsen, entreprenören och guiden Dunja Kalk från Plura Divisa och Carina Wennström från Forststyrelsen i Finland berättade om hur de arbetar och tänker kring aktiviteter med omsorg om både människa och natur. Lena Lidfors och Åsa Elfström hjälpte till med denna dokumentation. 

Seminariet arrangerades av CNV på uppdrag av Naturvårdsverket i samarbete med Söderåsens nationalpark och SLU Future One Health.

Naturvägledning + skyddad natur = en resurs för folkhälsan

Eva Sandberg, föreståndare SLU Centrum för naturvägledning  

Allt mer forskning styrker att naturvistelser kan ha betydelse både i rehabilitering och i folkhälsa. Från ett handfull studier för 30 år sedan till tusentals idag enligt professor Patrik Grahn vid SLU Alnarp. Grahn har särskilt pekat på tillgång närnatur (max 300 meter från bostaden) som viktigt för folkhälsa. De cirka 15 procent av Sveriges yta som idag skyddas på olika sätt finns idag i snitt 2.1 km från medborgarna. Sveriges 30 nationalparker och flera tusen skyddade områden är en viktig resurs för folkhälsa. Särskilt om förvaltningen anpassas för detta behov. Nationalparkerna hade 2019 2,8 miljoner besök och Naturvårdsverket redovisar i en besökarundersökning hur upplevda hälsoeffekter vid besök ökat sedan en undersökning 2014. Aktiveter i skyddad natur måste genomföras med stor varsamhet och kunskap om vilka särskilda föreskrifter som gäller i området. Här har alla som kommunicerar med besökare och bjuder till aktiviteter ett stort ansvar. 

WHO definierar hälsa som fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Den existentiella hälsan (t ex mening och syfte, upplevelse av förundran, helhet och integration, harmoni och inre frid) är en viktig del.Vi har traditionellt fokuserat på hur vistelser i natur bidrar till hälsa genom fysisk aktivitet men många andra delar av naturbesök bidrar till hälsa och välbefinnande - som till exempel känsla av förundran och fascination, sammanhang, delaktighet och gemenskap med andra deltagare. Naturvägledningsaktiviteter leder till fördjupade upplevelser och kunskap om natur och om hur naturen bevaras och förvaltas. Dimensioner som ytterligare kan bidra till de upplevda hälsoeffekterna. Naturvägledning kan då samtidigt bidra till både folkhälsa och naturvård. Syftet med seminariet att testa aktiviteter och utbyta erfarenheter om hur det kan gå till i praktiken. 

SLU Future One Health 

Lena Lidfors, programchef  berättade om SLUs arbete med att stötta och utveckla forskning inom området hälsa både vad gäller natur och djurkontakt. SLU Alnarp har en lång tradition av forskning på betydelse av natur/park/trädgårdskontakt i rehabilitering. Det ökade intresset för och samarbetet med vårdhundar, hästar och andra djur både i skolundervisning och omsorg är ett område där allt mer praktik och forskning bedrivs. 

Lena gick igenom och visade de kunskapsresurser som finns inom SLU. 
Rapporten "Så mycket upplevelser med så enkla medel" som CNV och plattformen tagit fram tillsammans från de två första seminarierna är ett exempel som ger kunskap och ställer nya frågor för naturvägledare och forskare inom detta fält. 

Läs mer på SLU Future One Health

Naturvägledning och hälsa i Vattenriket

Sussie Söderlundh, naturvägledare från naturum Vattenriket tog med gruppen ut i septemberluften för en Thai chi-övning med en rörelse per moment istället för 3 rörelser.

Sussie fortsatte utomhus och berättade, med hjälp av headset och laminerade A3-bilder om verksamheten i naturum i biosfärområdet Kristianstads vattenrike. 

Bakgrund till naturums satsning på hälsoaktiviteter var att de hade många besökare och svårt att hinna med. Personalen behövde återhämtning och hämtade inspiration från boken ”Naturkraft” av Åsa och Mats Ottosson. En verktygslåda med olika övningar man kan göra i naturen växte fram.

Skogsbad handlar om (och är en träning på) att göra så litet som möjligt. Naturum har haft skogsbad från våren när vitsipporna blommar, under sommaren och på hösten. Deltagarna är både nybörjare och rutinerade, en del kör långt för att kunna vara med. Skogsbad handlar om att med alla sinnen lukta, känna, smaka och se och vara närvarande och "glömma" bekymmer.

Naturum är också besökscentrum biosfärområdet Vattenriket. Områdets syfte är att bidra till hållbar utveckling lokalt. Hälsoaktiviteterna passar bra in och man kommer fortsätta att använda naturen för att hjälpa människor att må bättre till exempel genom så kallad green care i samarbete med arbetsmiljöenheten på Kristianstad kommun. De har även tagit med sig andra grupper ut på skogsbad, till exempel nya svenskar, äldre, mm.

Healthy parks Healthy people ett framgångskoncept i finska nationalparker, 
och i Europa

Carina Wennström Forstyrelsen i Finland 

I Finland ökar antal besök i nationalparkerna kraftigt. Ett ökat antal besökare ökar även slitaget. Forststyrelsen arbetar därför på flera sätt med utveckling av hållbar turism i parkerna. Hållbar turism – flera sätt att arbeta, bl a 2 charterparker. För ca 10 nationalparker har man definierat LAC (Limit of Acceptable Change) med indikatorer som man årligen följer upp. Närmar sig en park vissa gränser för indikatorerna (gränser för hållbarhet) måste man vidta skötselåtgärder, öka informationsinsatserna, styra besökarna eller dylikt.

Forststyrelsen besökte en konfernes i Melbourne 2010 på tema Healthy Parks Healthy people. Det resulterade i att ett program fram till 2025 togs fram:  ”Healthy parks Healthy people Finland”. Mål: att få ut finländarna i naturen för hälso- och välmående, samt för få ”kontakt” med naturen och förstå värdet av naturskydd.

Om naturen mår bra, mår också människorna bra.  

Utveckling av metoden HPHP Finland skedde 2013-2014 genom tre temaområden och det övergripande målet att öka Finländarnas hälsa och välmående i mångformig natur. 

Tema 1: Från närnaturen till nationalparkerna: Det ska vara enkelt och lätt att ta sig ut i naturen. Just nu jobbar man med att uppdatera sina internetsidor. Karta på nätet där du kan söka upp den information du behöver för att ta dig till grönområden. Vägvisning och skyltning viktigt för att man ska hitta. Möjlighet att hitta också de som hyr ut utrustning för att ta sig ut i naturen, t ex ryggsäck, vandringsskor.

Tema 2: Modig i naturen: De som inte vågar ge sig ut i naturen ska våga ge sig ut. Även äldre personer ska kunna ta sig ut i naturen. Bjuder in företagare att ordna aktiviteter i nationalparkerna.

Tema 3: Kommunikation och samarbete: Kunskap om naturen och naturens hälsoeffekter ska underlätta beslutsfattande. Man vill uppnå resultat genom kommunikation och samarbete – kunskap om naturens hälsoeffekter ökar, även bland beslutsfattare. Man informerar om naturen, följer upp skolornas läroplaner, mm

Europac: Healthy Parks Healthy People

Hälsoaktiviteter i Söderåsens nationalpark – den privata aktörens perspektiv

Dunja Kalk, Plura Divisa parkens partner 

Dunja tog oss med en bit in bland bokarna i nationalparken och stannade vidl en bänk där flera gångvägar gick åt olika håll. Hon beskrev hur det är att vara privat entreprenör med flera olika inriktningar och att ta med sig grupper till nationalparken. Hon har valt att ta litet mer betalt och ge grupperna det extra som de kan uppskatta. Hon tar på sig kläder som tydligt markerar att hon är guide med hatt och vandringsstav, och arbetar med alla sinnen och berättelser och andra konstnärliga uttryck. Hon tog upp vikten av att känna området dit man tar sina grupper, att tänka på säkerheten om någon blir sjuk eller skadar sig.

Åsa Elfström och Dunja berättade om guidediplomering som nationalparken använts sig av i drygt 10 år. Åsa som arrangör och Dunja som deltagare. Entreprenörer ”tentar av” kunskaper om parken. 

Grön Hälsa i Södersåsens nationalpark

Åsa Elfström, naturum Söderåsen

• Varför? Uppmuntra naturnybörjare att fortsätta vara ute. Den egna hälsan kan vara en stark drivkraft. Förvaltningen slår ett slag för "naturen som medicin" och folkhälsan. Den enda eventuella biverkan att patienten blir naturbiten och engagerad i naturvård.
• Hur? Säsongsanställda har aktiverats för att genomföra aktiveter och informera om hur man kan hitta mer info och andra arrangörer. 
  Grön hälsa allt från träning och friluftsliv till naturupplevelser och ”meditation” i parken. Program/aktiviteter som ”tipsrunda” med sinnesuppgifter har genomförts. I naturum Södersåsen genomsyrar temat filmval, läshörna och pyssel. En tillfällig utställning inspirerar och informerar om temat? Hur göra/komma ut? Enkla tips och trix. Besökare kan ta med sig inspiration (citat, tips från barn, dikter) att ta med sig hem på en liten lapp från ett träd.
  Diskussion om hur man informerar om föreskrifter, om att allemansrätten genom dem kan vara inskränkt i i skyddad natur i allmänhet och i Söderåsens nationalpark i synnerhet. Vad det innebär för entreprenörer. Samt om valet mellan att kommunicera ödesfrågor som artutdöende och klimat och frågor om personlig hälsa.

Skogsbad med Sussie Söderlundh

Gruppen gick med Sussie in i nationalparken och stannade under några höga bokar. Sussie berättade om konceptet Skogsbad som blivit allt mer populärt och genomförde några övningar som ökar närvaron i naturen och aktivera våra sinnen. Vi fick pröva att gå med händerna framför oss utan att titta i marken. Att hålla en spegel under näsan och känna på hur det var att gå och se uppåt trädkronorna istället för mot marken. Att utforska omgivningarna med lupp.  På väg längs stigen mot Odensjön fick vi i uppdrag att notera rörelser i naturen i den stilla kvällen. Till exempel unga nötkreatur som betade. Sussie bad oss sedan att istället känna och fokusera inåt. Hur känns det i kroppen när vi går vidare? Att gå på olika underlag, som mattan av bokollon som täckte marken längs stigen under fötterna. Framme vid Odensjön tittade vi under tystnad ut över det stilla vattnet en längre stund. Vi såg fiskar gå upp till ytan för att fånga någon insekt och fladdermöss som flög tyst över det spegelblanka vattnet och upp mot kvällshimlen.

Checklista att tänka på när man arrangerar skogsbad enligt Sussie:

• Första hjälpen
• Begränsa deltagarantal?
• Målgrupp? Svår terräng?
• Tyst vandring?
• Koll på området
• Årstid, temperatur
• Alternativ plan!
• Stationer med skriftlig info?
• Hörs du?
• Ok med foto/gruppbild?

Att ordna aktiviteter i skyddad natur: Vad vill vi? Vad gäller? Vad ska vi tänka på?

Åsa Elfström, naturum Söderåsen

Olika områden kan ha helt olika föreskrifter. Det är varje arrangör och enskild besökares eget ansvar att ta reda på vad som gäller i varje område.

I Stenshuvuds nationalpark får besökare inte plocka blommor vilket är tillåtet i Söderåsen. I Söderåsen måste död ved bevaras för skalbaggar och andra organismer. Söderåsens föreskrifter finns anslagna vid varje entré. Det är till exempel inte tillåtet att låta sin hund gå lös, man får inte klättra på stenbranter, inte samla död ved, inte flyga med drönare, inte använda skiv- eller bandspelare. Tolkningen behöver ibland göras med "nationalparkens vett och -etikett", t ex hålla en låg ljudnivå. Bandspelare skulle idag istället kunna gälla fågelappar som kan störa fåglarna om de används ovarsamt och sänder ut häckningsljud. Man får inte störa djurlivet. Nationalparkens föreskrifter revideras inte så ofta och när det sker är det en lång process. Beslut i nationalpark ska fattas av Naturvårdsverket - i reservat räcker det med att Länsstyrelsen fattar beslut.

Varje nationalpark och skyddat område har särskilda föreskrifter. I just Södersåsen säger föreskrifterna inget om begränsningar av antal besökare per grupp. Så är det inte alltid. Samråd inför aktiviteter t ex då man vill ta med besökare utanför stigarna för aktiviter kan göras utan avgift. Länsstyrelsen (i de fall det är länsstyrelsen som är förvaltare) måste svara inom 6 veckor. 

Det går också att söka dispens från föreskrifterna från Länsstyrelsen, men det¨är oftast aktuellt vid universitetsstudier, t ex samla in svamp eller daggmaskar. Som egenföretagare är det i regel svårt att få dispens. Dispens ska sökas minst ett halvår eller ett år innan aktiviteten äger rum. Det kostar runt 2 000 – 3 200:- per dispens.

Naturreservat kan ha flera markägare och man behöver ha tillstånd från markägaren. 

Vägledning för förvaltare och arrangörer av aktiviteter i skyddad natur

Råd och regler för friluftsliv och naturturism i skyddad natur

LRF och Naturturismföretagarna har tagit fram en skrift om vad som gäller och dialog och samverkan vid aktiviteter i allemansrättsligt tillgänglig natur utanför de skyddade områdena: Turism på annans mark

Många intressen ska samsa i nationalparken att gå, springa, rida, cykla, skogsbad, etc. Parken räcker inte till allting. Man bör noga tänka igenom var det är lämpligt att vara med vilken aktivitet.

Åsa föreslår att arrangörer ska tänka på planeringen av sin verksamhet utifrån flera "cirklar" och perspektiv. I den innersta finns arrangören själv med sin idé och kompetens. Runt om finns besökarna och presumtiva besökare med sina intressen för det som arrangörer erbjuder. I nästa cirkel finns andra människor som samtidigt besöker området. Den yttersta cirkeln som omger allt är platsen/arenan där vi verkar, i detta fall skyddad natur. Hur kan besöket störa andra besökare och naturen med alla de organismer så lite som möjligt? Hur kan besökarna göras medvetna om naturens värden och betydelsen av det egna beteendet vid besöket i skyddad natur - oavsett och aktiviteten är klättring, mossguidning eller skogsbad. 

Frågor för arrangören att ställa sig: Hur vill jag att mina besökare ska känna sig efter min aktivitet? Hur ska jag genomföra den? När (på året, på dagen, i årstiden)? Var ska jag vara? Varför väljer jag just denna plats - finns andra alternativa platser. Vem ska delta? Vad har de för förväntingar och förkunskaper? Oavsett syfte med aktiviteten är det viktigt att bidra till att skapa en relation till platsen, förstå vad som gör den unik och varför den skyddats och att skapa engagemang för bidra till att skydda den. Alla som använder skyddad natur för aktiviteter bör tänka igenom hur platsen blir mer än en kuliss vilka värden skyddas och vad som förväntas av deltagaren. 

Här finns dokumentation från Centrum för naturväglednings webbinarium "Vitamin N" som genomfördes den 10 november 2021

Webbinariet tog avstamp i aktuell forskning kring naturkontakt och folkhälsa och vi undersöker hur vi kan dra nytta av forskningen och praktiska erfarenheter för att utforma aktiviteter och naturvägledning som bidrar till hälsa och välmående.

Webbinariet vände sig till dig som har anknytning till naturvägledning, är intresserad av kopplingen mellan natur och hälsa – och att omsätta forskningen till praktiska metoder som stärker relationen till naturen.   

Dokumentation:

Inspelning av webbinariet, 2 timmar. (Youtube)

Program

• Hur naturkontakt påverkar folkhälsan
  Hur närvaro eller frånvaro av naturkontakt påverkar vad som händer i våra kroppar. Om aktuell forskning och hur man sänker trösklarna till naturkontakt i Storbritannien. Dr William Bird, läkare och redaktör till The Oxford textbook of nature and public health.
• Forskning om hälsa och vistelse i skogsmiljöer
  Hur kan vi utforma naturupplevelser baserat på kunskap från forskningen.
  Ann Dolling, Forskare Skog och hälsa, SLU.
• Naturpromenad som en del i rehabilitering av stressrelaterad ohälsa
  Eva-Lena Larsson, Verksamhetschef Gröna Rehab, Göteborgs botaniska trädgård.
• Landskap, delaktighet och välbefinnande
  Om vikten av ett landskapsperspektiv och kopplingen till människors välbefinnande. Mari Kågström, Biträdande universitetslektor vid SLU Centrum för biologisk mångfald.
• Naturvägledares tankar om att arbeta med natur och hälsa
  Samtal med Åsa Ottosson, naturhälsokonsult, journalist och författare.
• Erfarenhetsutbyte och idéer om natur, naturvägledning och hälsa
  Reflektion från förmiddagen i grupper. Våra egna erfarenheter och tips. Hur kan vi dra nytta av forskningen? Hur kan vi stärka detta område?

Webbinariet genomfördes av SLU Centrum för naturvägledning i samverkan med Friluftslivets år 2021 och SLU Future One Health.