ABS och Nagoyaprotokollet

Information om ABS och Nagoyaprotokollet

Svenska forskare som arbetar med genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser måste ta reda på om deras forskning berörs av lagstiftning eller inte. 

Vad innebär ABS och Nagoyaprotokollet?

ABS står för Access and Benefit Sharing, en benämning för de processer och avtal som reglerar en rättvisare användning av många typer av biologiskt material och traditionell kunskap som direkt eller indirekt har ursprung i andra länder. ABS handlar både om hur forskare får tillgång till forskningsmaterial/traditionell kunskap och vad de ska ge ursprungslandet i utbyte. Detta gäller oavsett om materialet importerats direkt av forskaren eller tas från exempelvis museisamlingar eller samarbetspartners. Nya avtal krävs dessutom om syftet med studien ändras och inte längre överensstämmer med avtalet.

ABS rör många forskningsområden och är inte avgränsat till kommersiell verksamhet. Fördelen med ABS är att det skapas rättssäkerhet och kontinuitet i rutinerna för såväl ursprungslandet som forskare och högskolor i Sverige. De länder som delar med sig av materialet riskerar exempelvis inte att tappa kontrollen över materialet i andra eller tredje led. Vad forskare måste dela med ursprungslandet varierar och är en förhandlingsfråga. För akademiska forskare kan det handla om ett utbyte av praktisk kunskap, samarbeten, att en andel av insamlat material lämnas kvar eller att man anställer och utbildar personal på plats.

Sverige och EU är parter till Nagoyaprotokollet (The Nagoya Protocol on Access to Genetic Resources and the Fair and Equitable Sharing of Benefits Arising from their Utilization to the Convention on Biological Diversity), en utvidgning av FN:s Konvention för biologisk mångfald. Nagoyaprotokollet är ett internationellt avtal som specificerar konventionens delmål som handlar om hur vinster från användning av genetiska resurser kan ske på ett rättvist sätt, och enligt överenskomna villkor. Verksamheter vid svenska högskolor måste ske enligt EU:s lagstiftning och dessutom relevanta nationella regelverk. Det är speciellt den så kallade EU ABS-förordningen som beskriver vad man som forskare/högskola måste göra för att visa att man tagit hänsyn till lagarna. I vägledningsdokumenten till EU ABS-förordningen förtydligas vilka verksamheter som berörs.

Tillämpning av tillbörlig aktsamhet och registrering i DECLARE

Forskare som använder genetiska resurser eller traditionell kunskap som rör genetiska resurser måste deklarera tillbörlig aktsamhet. En deklaration ska lämnas in av forskaren vid följande tillfällen:

1. Efter det att den första delbetalningen av externa forskningsmedel tagits emot eller senast vid projektets slut, alternativt när slutrapporten lämnas in.
2. I det slutliga utvecklingsstadiet för utveckling av en produkt i samband med godkännandet, lanseringen av produkten på marknaden, eller när resultatet säljs eller överförs till fysisk eller juridisk person.

Deklarationer lämnas in via DECLARE (EU:s digitala verktyg för detta ändamål) till Naturvårdsverket som är behörig myndighet i Sverige. Det finns ett officiellt DECLARE-konto för SLU. Enheten för juridik kan bistå med stöd vid inlämnande av deklarationen.

Om du måste deklarera tillbörlig aktsamhet ska du alltid kontakta nagoya@slu.se. Du kan få stöd med dokumentation som behövs för en deklaration av enheten för juridik. När deklarationen har deklarerats i DECLARE, ska handlingen även registreras i Public 360.

Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet med ansvar att säkerställa att användare av genetiska resurser och eller tillhörande traditionell kunskap i Sverige följer ABS-förordningen. Vid tillsyn kan Naturvårdsverket kräva kompletterande information och dokumentation, samt utfärda förelägganden och förbud. Om en användare inte uppfyller sina skyldigheter genom att inte följa ömsesidigt överenskomna villkor eller inte kunna uppvisa tillbörlig aktsamhet kan ärendet överlämnas till polis- eller åklagarmyndigheten. Potentiella påföljder är böter eller fängelse i upp till två år.

Det är också viktigt att notera att bristande efterlevnad kan negativt påverka vissa aspekter av forskares arbete såsom möjligheten att publicera i vissa journaler, att ingå i forskningssamarbete eller att deponera det genetiska materialet i samlingar.

Länkar

Här kan du läsa mer on ABS och Nagoyaprotokollet:

Naturvårdsverkets webbsida om Nagoyaprotokollet

Nagoyaprotokollet och EU:s ABS-förordning  (SLU-webb, Stöd och service)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 - om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen: EU ABS Regulation No. 511/2014 

Svenska förordningen: Swedish regulation (SFS 2016:858) 

Konventionen för biologisk månfald, CBD

Andra intressanta länkar:

Consortium of European Taxonomic Facilities (CETAF) Code of Conduct and Best Practice for Access and Benefit-Sharing 

International Treaty on Plant Genetic Resources for Food and Agriculture 

Genomförandeförordningen ((EU) 2015/1866) om närmare föreskrifter för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 vad gäller registret över samlingar, övervakning av användarnas efterlevnad och bästa praxis.