Bekämpningsmedel i ytvatten

Sidan granskad: 2026-09-30

Vilka bekämpningsmedel påträffas i de fyra typområdenas bäckar och i de två skånska åarna? Vilka bekämpningsmedel påträffas i halter över sitt riktvärde och kan vara ett problem för de vattenlevande organismerna?

Hur vet vi vilka substanser som är ett problem?

Syftet med valet av substanser att inkludera i analyserna av ytvattenprover, så väl som andra provmatriser, är att mäta de substanser som används inom jordbruket i allmänhet och i typområdena i synnerhet. Antalet substanser som ingått i analyserna under 2002-2025 har ökat över åren, från knappt 80 substanser år 2002 till runt 160 substanser de senaste åren. Ökningen beror delvis på förbättrade analysmetoder men även på att nya substanser inkluderats i analyslistan, framför allt för att de godkänts för användning som växtskyddsmedel. Ett antal substanser har också tagits bort från analyslistan då de inte påträffats under ett antal år, antingen till följd av förbud eller för att de bryts ned så pass snabbt. I det senare fallet har nedbrytningsprodukter i vissa fall inkluderats i analyserna. De förbättrade analysmetoderna har även gett lägre detektionsgränser (mätningar i lägre koncentrationer). Möjligheterna att påträffa substanser av växtskyddsmedel har därmed ökat under åren på grund av fler prover, fler substanser och lägre detektionsgränser samtidigt som analyslistan uppdaterats regelbundet.

I de fyra typområdena tas tidsintegrerade veckovisa prover mellan april/maj till oktober och i åarna tas vanligtvis 9-10 momentana prover samma period. Under perioden 2002-2025 har antalet ytvattenprover från typområdena och åarna ökat från totalt ca 100 prover år 2002 till drygt 150 prover år 2024. Detta beror främst på att provtagning på vinterhalvåret lagts till i typområde N34 och M42.

Sommaren 2025 var torr, flera vattendrag uttorkade i längre perioder och därför togs bara 140 prover.

Diagram med staplade staplar i färger som representerar antal analyserade substanser av de olika typerna (ogräsmedel, svampmedel, insektsmedel, nedbrytningsprodukter och tillväxtreglerare), per år 2002-2025. Linje på samma skala representerar antalet prover. — Antalet substanser av bekämpningsmedel som ingått i analyser av ytvattenprover 2002-2025, uppdelat på ogräsmedel (grön), svampmedel (blå), insektsmedel (gul), nedbrytningsprodukter (grå) till någon av de nämnda typerna av växtskyddsmedel, samt tillväxtreglerare (lila). Mörkare färg visar antalet substanser som påträffats i minst ett prov det året och ljusare färg antalet substanser som analyserats inte påträffats. Linjen visar antalet ytvattenprover från typområden och åar som provtagits per år.

Att ett växtskyddsmedel detekteras i ytproverna behöver inte betyda att det är ett akut eller kroniskt problem för de vattenlevande organismerna. Därför används riktvärden för att bedöma om de uppmätta halterna förekommer i toxiska nivåer, se mer information på sidan ”Riktvärden för bekämpningsmedel i ytvatten”.

De senaste tio åren har allt färre prov innehållit substanser med halter över riktvärdet, från drygt 50 % av proverna år 2014 till 4 % år 2025.

Stapeldiagram som visar andelen prov med fynd över riktvärdet, mellan 0 och 100 procent per år från 2002 till och med 2025. — Andelen prov med minst en substans som påträffats i halter över sitt riktvärde i typområdena sedan starten av övervakningsprogrammet 2002. Riktvärdena är aktuella augusti 2026 har använts för alla år.

Vanligt med ogräsmedel i övervakningens vattendrag

De substanser som påträffades oftast i de fyra typområdena och i de två skånska åarna under 2023 till 2025 sammanfattas i figuren nedan. Ogräsmedel var den vanligaste typen av substanser, både godkända och några vars godkännande upphörde nyligen (t.ex. propyzamid april 2023) eller för många år sedan (t.ex. atrazin, 1990-talet). I ytvattenproverna hittades också ett antal svampmedel och ett fåtal insektsmedel. Alla växtskyddsmedel bryts förr eller senare ned till andra substanser, vilka här benämns som nedbrytningsprodukter, men som också kan kallas transformationsprodukter eller metaboliter. Vissa av dessa är vanligare och tar längre tid att bryta ned än andra, så som BAM, och behöver därför också övervakas.

Stapeldiagram som visar procent i noll till hundra för de vanligaste substanserna som påträffats i ytvattenproverna under 2023-2025. Grön stapel för ogräsmedel, blå för svampmedel, gul för insektsmedel, grå för nedbrytningsprodukter. — Fyndfrekvensen (andel prov med fynd av en viss substans av alla prover som togs) för ytvattenprover tagna i de fyra typområdenas vattendrag och i de två skånska åarna, under 2023-2025. Substanser med en fyndfrekvens högre än 25% är med i figuren.

Förändringar i fyndfrekvens för de vanligaste substanserna från 2002 till 2022 ses i figuren nedan. Vissa substanser har analyserats alla år, så som bentazon och glyfosat, andra kunde analyseras i och med en ny analysmetod som introducerades 2009, så som imidakloprid och tiakloprid, medan andra godkänts som växtskyddsmedel i Sverige och lagts till analyslistan under perioden 2016-2022, så som bixafen och tebukonazol. Substanser som blir förbjudna för användning kan fortsätta att läcka många år efteråt. Exempel är isoproturon och mekoprop, som förbjöds under mittenperioden 2009-2015 och påträffades även under 2016-2022, men allt mer sällan.

Stapeldiagram som visar procent i noll till hundra för de vanligaste substanserna som påträffats i ytvattenproverna under tre perioder, med en serie var. — Figur 2 visar fyndfrekvensen för de substanser som påträffats under tre 7-års perioderna 2002-2008, 2009-2015 samt 2016-2022. Endast de substanser som påträffats i fler än 25 % av proverna under minst en av perioderna har tagits med. Substanserna är sorterade i fallande ordning utifrån första till sista periodens fyndfrekvens. * förbjuden för användning under odlingssäsongen 2023.

Sällan påträffade, men många insektsmedel är toxiska i låga koncentrationer

Verksamma ämnen i insektsmedel har generellt lägre riktvärden än ogräsmedel och svampmedel. Sex av de totalt 11 substanser som påträffades minst en gång i halter över sitt riktvärde i ytvattenprover från de fyra typområdena och de två skånska åarna 2023-2025 var insektsmedel, se figuren nedan. Av de 11 var alla utom två godkända för användning under 2023-2025, även om esfenvalerat endast är godkänd för användning i tomma växthus och gamma-cyhalotrin har fått användningsförbud från oktober 2026.

Under 2023-2025 var det tau-fluvalinat som utmärkte sig med flest fynd (6,3%) över riktvärdet i ytvattenproverna. Det är fler fynd än de i genomsnitt 1,9 % under 2016-2022 och 1,0% för 2009-2015. Acetamiprid var den näst vanligaste substansen som påträffades i halter över riktvärdet under 2023–2025, med en fyndfrekvens på 1,3 %. Detta innebär en liten ökning jämfört med perioden 2016–2022, då fyndfrekvensen var 0,4 %.

Diflufenikan tillhör de substanser som i princip årligen påträffats över riktvärdet. Andel fynd över riktvärdet för diflufenikan var 1,1% 2023-2025, vilket är lägre jämfört med genomsnitt för perioderna innan, till exempel 2,5% under 2016-2022.

Imidakloprid började analyseras 2009 och har tidigare år varit den substans som oftast påträffats över riktvärdet, i genomsnitt i 34,3% av proverna under 2009-2015 och 19,6% under 2016-2022. Sedan imidakloprid förbjöds för användning på åkermark 2018 har fynden över riktvärdet minskat. Imidakloprid påträffades fortfarande 2025 men halterna var inte över riktvärdet. Substansen är dock fortfarande godkänd som biocid.

Stapeldiagram som visar procent i noll till tio för de substanserna som oftast påträffats i halter över riktvärdet i ytvattenproverna. Grön stapel för ogräsmedel, blå för svampmedel, gul för insektsmedel, grå för nedbrytningsprodukter. Svart ram visar att substansen är förbjuden för användning 2026. — Fyndfrekvenser för substanser som oftast påträffats över riktvärdet i ytvattenprover tagna i de fyra typområdenas vattendrag och i de två skånska åarna, under 2023-2025. Substanser med en fyndfrekvens med 1 % eller mer är med i figuren. Riktvärden aktuella augusti 2026 har använts.

Stapeldiagram som visar procent i noll till tio för de vanligaste substanserna som påträffats i halter över riktvärdet i ytvattenproverna med varsin serie för de tre tidsperioderna. — Fyndfrekvensen för de substanser som påträffats i halter över riktvärdet under tre 7-års perioderna 2002-2008, 2009-2015 samt 2016-2022. Endast de substanser som påträffats över riktvärdet i 1% av proverna under minst en av perioderna har tagits med. Riktvärden aktuella augusti 2026 har använts.

Summahalter i typområden och åar

Typområdena avvattnar ca 8 till 16 km² stora områden med ca 90% åkerareal. För jämförelse tas även prover i de Skånska åarna Skivarpsån (ca 100 km²) och Vege å (ca 500 km²). Runt tio momentanprover per år för var och en av åarna ger en kompletterande bild av halter och påträffade substanser i större avrinningsområden med mindre andel jordbruksmark, jämfört med typområdena. I figurerna nedan visas summahalter per prov och år i typområdena och åarna.

Diagram med svarta punkter för halter i respektive prov och symboler för statistiska mått av median och percentiler. — Årsvariationer av summahalt per prov av växtskyddsmedel i typområdena. Varje punkt motsvarar summahalt av alla påträffade substanser i ett enskilt prov. Medianen (orange symbol) samt 25:e och 75:e percentilen (gröna streck) förtydligar vilka summahalter som är vanligast genom att ringa in de mittersta 50 % av proverna. Observera att skalan är logaritmisk.

Beräknad toxicitet i typområdena och åarna

Summerad toxicitet är beräknat utifrån alla fynd, både halter och spårhalter, för de fyra typområdena och de två skånska åarna 2002-2025. Beräkningarna är gjorda med riktvärden aktuella augusti 2026 och figurerna kan skilja sig från tidigare versioner. Aktuella riktvärden finns under sidan ”Riktvärden för bekämpningsmedel i ytvatten”.

Toxicitetsindex från typområdena används bland annat för att beräkna miljömålsindikatorn för ”Giftfri miljö” delmål ”Toxicitetsindex för växtskyddsmedel i ytvatten”.