Integrerad kalkningseffektuppföljning (IKEU)

Integrerad kalkningseffektuppföljning (IKEU) är Havs- och vattenmyndighetens program för nationell uppföljning av effekter av kalkning i sjöar och vattendrag. Programmet startades 1989. Våra mål är att undersöka de långsiktiga effekterna av kalkning av sjöar och vattendrag och att utveckla kalkningsverksamheten.

Programmet finansieras genom det statliga kalkningsanslaget. Program och verksamhet utformas av Havs- och vattenmyndigheten. Ett femtontal forskare framför allt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholm universitet är knutna till IKEU. Det genomförs av:

• institutionen för vatten och miljö, SLU
• institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet
• institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU.

IKEU:s vision och uppdrag

IKEU:s vision är en hållbar och effektiv kalkningsverksamhet anpassad till försurning orsakad av mänsklig aktivitet (antropogen försurning). För att uppnå visionen arbetar IKEU med effektuppföljning av kalkning genom att ta fram data och vetenskapliga analyser samt kommunicera resultat. IKEU ska också bistå Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelserna med kunskap till stöd för att bedriva och utveckla kalkningsverksamheten.

IKEU har i uppdrag att:

• Bedriva en nationell uppföljning av långsiktiga effekter av kalkning på sjö- och vattendragsekosystem (Miljöövervakning).
• Genomföra vetenskapliga analyser som ökar kunskapen om försurning och kalkning (Forskning och utveckling).
• Producera kunskap som bidrar till att Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna och Vattenmyndigheterna kan bedriva en väl fungerande, effektiv och till försurningssituationen anpassad kalkningsverksamhet som vilar på vetenskaplig grund (Myndighetsstöd).
• Kommunicera resultat, kunskaper och slutsatser från ovanstående uppdrag på ett sätt som är anpassat till användarnas behov och förutsättningar (Kommunikation).

Den viktigaste metoden för att motverka försurning är kalkning. Det kan låta enkelt, men det är en komplex fråga hur man ska kalka för att effekten ska bli den önskade utan att skada närmiljön. IKEU har som vision att ta fram data och vetenskapliga analyser som kan ligga till grund för en hållbar och effektiv kalkningsverksamhet.

Försurning orsakad av människan

Med ett fint ord heter det antropogen försurning. Vatten och marker kan nämligen försuras i naturliga processer. Antropogen försurning orsakas främst av förbränning av fossila bränslen för uppvärmning och transport. Det här har varit känt sedan 1800-talet, men det var först under 1960- och 1970-talet man insåg den stora skalan på problemet och följderna.

Försurningens effekter

De försurande föroreningarna regnar ner. De orsakar skador på vegetation i skog och mark. Surare miljö för växterna påverkar deras livsbetingelser så mycket att floran kan förändras. Djurlivet kan påverkas. Mer långtgående effekter kan vara tungmetaller och andra gifter löses upp i den surare miljön och orsakar svårare problem.

Försurade sjöar och vattendrag

Den sura nederbörden samlas i sjöar och vattendrag där den kan mätas och analyseras. Direkta effekter av försurning i sjöar kan vara att vissa fiskarter, t.ex. mört försvinner på grund av att fortplantningen inte fungerar i surt vatten (pH under 5,5).

Nyttan med kalkning

Kalkning av försurade sjöar och vattendrag motverkar försurningens negativa effekter på djur- och växtlivet. Men att släppa ut kalk kan ha negativa effekter om det görs på fel sätt.

Så tar man prover

Man mäter inte bara på en plats, utan har flera provtagningspunkter i ett årgärdsområde. Det kan vara t.ex. ett avrinningsområde med våtmarker, vattendrag och sjöar. Kalkningen kan ske på ett område och ge effekt på punkter längre ner i vattensystemet.

Undersökningarna följer etablerade principer för miljöövervakning enligt Naturvårdsverkets metodhandbok. Här ges metodik dels för sjöundersökningar, dels för vattendragsundersökningar. Metoderna är vidare uppdelade på ett provtagningsmoment och ett analysmoment för de olika typer av undersökningar som görs.

Sjöundersökningar

• Provtagningsmetod för vattenkemi och analysmetoder för metaller, aluminium och allmän kemi
• Provtagningsmetod för växtplankton och analysmetod för växtplankton
• Provtagningsmetod för djurplankton och analysmetod för djurplankton
• Provtagningsmetod för bottenlevande djur och analysmetod för bottenlevande djur
• Provtagningsmetod för nätprovfiske i sjöar, åldersanalys av fisk och metoder för statusbedömning med fisk i sjöar
• Metaller i fisk
• Temperatur

Vattendragsundersökningar

• Provtagningsmetoder för vattenkemi och analysmetoder för metaller, aluminium och allmän kemi
• Provtagningsmetoder för bentiska kiselalger och analysmetoder för bentiska kiselalger och index
• Provtagningsmetoder för bottenlevande djur och analysmetoder för bottenlevande djur och index
• Provtagningsmetoder för elfiske i vattendrag och metoder för statusbedömning med fisk i vattendrag
• Vattenstånd
• Temperatur

Sammanlagt 74 sjöar ingår eller har ingått i IKEU. Såväl kalkade sjöar som icke-kalkade sjöar (referenser) undersöks. Dessutom studeras effekterna i sjöar där kalkningen avslutats (vilande kalkning). Data finns också från de avslutade mätprogrammen överkalkningssjöar (hårt kalkade sjöar) och extensivsjöar. 

Kalkade sjöar

I IKEU-programmet ingår eller har ingått 15 kalkade sjöar.

Vid starten 1989 ingick 14 kalkade sjöar i IKEU-programmet. Valet av sjöar styrdes i huvudsak av att det skulle finnas äldre vattenkemiska och biologiska undersökningar från sjön. Programmet har ändrats under projektperioden: nya sjöar har tillkommit, några kalkade sjöar har numera vilande kalkning och några sjöar har utgått ur programmet. Kartan visar de åtta sjöarna som ingår i programmet.  

I det nuvarande programmet ingår 7 kalkade sjöar (namn, EU_CD, länsbokstav):

• Gyslättasjön, SE633209-141991, G
• Stengårdshultasjön, SE638317-138010, F
• Stora Härsjön, SE640364-129240, O
• Ejgdesjön, SE653737-125017, O
• Västra Skälsjön, SE664620-148590, U
• Tryssjön, SE670275-146052, W
• Bösjön, SE680235-141799, W

I Källsjön, SE683582-154935, X, avslutades kalkningarna år 2010 och sjön överfördes då till delprogrammet "Kalkavslut".

Följande sjöar har utgått ur mätprogrammet (namn, EU-id, länsbokstav):

• Blanksjön, SE623175-146111, K
• Gyltigesjön, SE629489-133906, N
• Nässjön, SE634180-133441, O
• Lien, SE663216-148449, U
• Upprämmen, SE669253-139468, W
• Nedre Särnmanssjön, SE683421-133742, W
• Rödingträsket, SE711924-163150, AC

Sjöar med vilande kalkning (kalkavslut)

I delprogrammet ingår sex sjöar där vi följer effekterna av att kalkning tills vidare upphört.

I ett sjösystem i Tyresta Nationalpark, började sjöarna Stensjön, Långsjön och Trehörningen att kalkas 1978. För att studera eventuella återförsurningseffekter på vattenkemi och biologi avslutades kalkningarna i Trehörningen 1991, i Långsjön 1995 och i Stensjön 2010. Undersökningarna togs med i IKEU-programmet 1999. År 2007 kompletterades programmet med ytterligare fem sjöar. Kartan visar de sex sjöar som ingick 2009 medan Källsjön visas i kartan ovan.

I det nuvarande programmet ingår sju sjöar (namn, EU_CD, länsbokstav, datum för senaste kalkning):

• Stensjön, Tyresta, SE656419-164404, AB, 2010-11-19
• Långsjön, Tyresta, SE656590-164240, AB, 1995-03-09
• Geten, SE649314-149514, E, 2006-10-04
• Långsjön, Tiveden, SE652412-143738, T, 2006-08-07
• Skifsen, SE666268-142230, W, 2004-10-01
• Rädsjön, SE674570-141911, W, 2005-09-21
• Källsjön, SE683582-154935, X, 2010-11-01

Följande sjöar har utgått ur mätprogrammet (namn, EU-id, länsbokstav, datum för senaste kalkning):

• Västra Hultasjön, SE624718-141590, K, 2010
• Trehörningen, SE656664-164238, AB, 1991-03-30

Referenssjöar

I IKEU-programmet ingår 6 okalkade referenssjöar.

Referenssjöarna är i första hand referenser till kalkade sjöar. Bland dessa finns det såväl neutrala som sura referenser. Referensjöarna inom IKEU-programmet kan också användas tillsammans med det nationella miljövervakningsprogrammets trendsjöar för att spegla miljöutvecklingen i landet. Sjöurvalet gjordes ursprungligen för att representera olika regioner i Sverige, speciellt vad gäller luftförorening och försurning av känsliga sjöar. Mer kringdata och resultat finns under varje sjönamn.

I det nuvarande programmet ingår sex sjöar (namn, EU_CD, länsbokstav):

• Årsjön, SE656612-164132, AB
• Älgsjön, SE655275-153234, D
• Lillesjö, SE623161-142148, M
• Fräcksjön, SE645289-128665, O
• Härsvatten, SE643914-127698, O
• Örvattnet, SE662682-132860, S

Övre Särnmanssjön utgick ur programmet 2013:

• Ö. Särnamannasjön, SE683337-133785, W

Överkalkning

De 10 sjöarna ingick i ett delprogram inom IKEU som pågick åren 2006-2010 med syfte att undersöka eventuella följder av att medvetet kalka med en hög kalkdos.

Syftet med att använda denna kalkningsstrategi är att kalkningen också ska ge effekter nedströms i vattensystemet. För att få en bild av eventuella effekter på livet i sjön som beror av höga kalkdoser, höga kalkhalter, högt pH och alkalinitet genomfördes provtagning av vattenkemi, plankton och bottendjur i sjöarna under åren 2006-2010. För att komplettera undersökningarna med data om fisksamhället genomfördes ett standardiserat provfiske i fem sjöar år 2009 och i resterande fem sjöar år 2010.

Objekten valdes ut i första hand bland rena åtgärdssjöar med hög alkalinitet, i andra hand bland kombinerade åtgärds- och målsjöar. Eftersom överdoserade sjöar ofta är små och används för att utjämna kalktillförsel till nedströms liggande målobjekt är alla sjöar relativt små.

Följande 9 sjöar ingick i programmet (namn, EU_CD, länsbokstav):

• Gärsjön, SE643361-130371, O
• Hagsjön, SE635072-137217, F
• Härbillingen, SE632023-131345, N
• Kånkåstjärnen, SE694411-155613, Y
• Lillasjön, SE623304-145888, K
• Motjärn, SE656804-128027, O
• St Vrångstjärnet, SE654508-127219, O
• Stora Silevatten, SE644964-128088, O
• Stora Ålagylet, SE624015-143187, K

I Västra Hultasjön avslutades kalkningarna år 2010 och sjön överfördes då till delprogrammet "Kalkavslut".

Extensivsjöar

26 kalkade sjöar ingick i extensivprogrammet som löpte mellan 2006-2010

I extensivprogrammets sjöar utfördes endast vattenkemisk provtagning under åren 2006-2010. De 26 utvalda sjöarna skulle i stor utsträckning representera kalkade sjöar i allmänhet. Urvalsprocessen skedde därför i två steg; först valdes slumpvis sjöar ur hela populationen av kalkade sjöar och vidare ett urval baserat på lämplighet. Metoden innebär att relativt lite kringdata kan finnas om vissa sjöar.

Följande 26 sjöar ingick i programmet (namn, EU_CD, länsbokstav):

• Anderssjön, SE695713-157380, Y
• Bråtesjön, SE646011-127840, O
• Brändasjö, SE629643-142937, G
• Djurasjön, SE632786-136275, N
• Dyrsjön, SE672886-137331, W
• Fagerhultasjön, SE637469-147319, F
• Fjällbu, SE664009-128042, S
• Grundasjön, SE639806-129563, O
• Grytsjön, SE632710-150042, H
• Hedgärdessjö, SE638018-130993, O
• Hjärtasjön, SE625269-140569, M
• Klosjön, SE636930-137344, F
• Knutsnabben, SE629880-135351, G
• Kroktjärn, SE662962-133480, S
• Lomsjön, SE637523-138710, F
• Långesjön, SE632657-132932, N
• Mossjön, SE624052-148976, K
• Norra Baksjön, SE663117-133585, S
• Stora Hagasjö, SE638416-132958, O
• Stöpsjön, SE666123-134259, S
• Södra Marktjärnen, SE669011-136312, S
• Södra Vålsjön, SE671213-139438, W
• Trehörningen, SE626238-148299, K
• Uggenäsdypen, SE673339-132750, S
• Åbervattnet, SE709681-138996, Z
• Äntasjön, SE633842-130490, N

Mer än 70 vattendrag ingår eller har ingått i IKEU. Såväl kalkade vattendrag som icke-kalkade  vattendrag (referenser) undersöks. Dessutom studeras effekterna i vattendrag där kalkningen avslutats (vilande kalkning). Data finns också från det avslutade mätprogrammet extensivvattendrag. 

Kalkade vattendrag

I IKEU-programmet ingår eller har ingått 18 kalkade vattendrag.

Det ursprungliga vattendragsprogrammet från 1989 omfattade 7 vattendrag, i huvudsak valda på grund av att undersökningar tidigare genomförts i dessa. Till år 1994 genomfördes en omfattande revidering av vattendragsprogrammet varvid flera vattendrag uteslöts och bland de som behölls flyttades vissa provtagningslokaler. I det nya programmet för rinnande vatten ingick inledningsvis totalt 15 kalkade vattendrag. År 2005 tillkom 6 ytterligare vattendrag. I görs mätningar i 9 vattendrag.

Urvalsgrunderna för vattendragen i 1994 års program var:

• att vattendragen skulle vara fördelade över sex olika naturgeografiska regioner.
• att inom varje region skulle tre vattendrag som representerar var sin kalkningsmetod ingå (uppströms sjökalkning, doserare och våtmarkskalkning).
• att avrinningsområdet skulle domineras av skogsmark
• att avrinningsområdets storlek låg i intervallet 25-250 km²
• att öring ingick i fiskfaunan och att provtagningslokalerna dominerades av hårdbottnar

I Källsjöån avslutades kalkningarna år 2010 och vattendraget överfördes då till delprogrammet "Kalkavslut".

I det nuvarande programmet ingår 9 kalkade vattendrag (namn, EU_CD, länsbokstav):

• Arån, SE697805-139065, Z
• Blankan, SE627432-134607, N
• Enån, SE664307-137031, S
• Hovgårdsån, SE630960-131620, N
• Hästgångsån, SE638300-141085, F
• Lillån (Fylleån), SE628975-133250, N
• Skuggälven, SE654141-124734, O
• Strönhultsån (Tosthultsån), SE625195-141220, M
• Svanån, SE638475-137575, F

Följande vattendrag har utgått ur mätprogrammet (namn, EU-id, länsbokstav):

• Enångersån, SE682605-155185, X
• Haraldsjöån, SE663410-148295, U
• Ljungaån, SE637710-131480, O
• Rökeå, SE623325-136500, M
• Storselsån, SE707195-161570, Y
• Stridbäcken, SE704640-167395, AC
• Sällevadsån, SE636825-148825, H
• Ådalsån, SE696000-156850, Y

Vattendrag med vilande kalkning

I programmet ingår två vattendrag där kalkningarna tills vidare har avslutats (vilande kalkning).

De två vattendragen är Källsjöån och Örvallsbäcken. I Örvallsbäcken undersöks lokaler både uppströms och nedströms Örvallssjön. Uppströms sjön kallas vattendraget Havssvalgsbäcken. 

I det nuvarande programmet ingår två vattendrag (namn, EU_CD för stationen i Miljödata-MVM, länsbokstav, datum för senaste kalkning):

• Källsjöån, SE683563-155010, X, 2010-11-01
• Örvallsbäcken 4241 (4240), SE684091-154384, X, 2000
• Örvallsbäcken Gravbacka, SE684262-154542, X, 2000

Följande tre vattendrag har utgått ur mätprogrammet (namn, EU-id, länsbokstav, datum för senaste kalkning):

• Djursvasslan, SE688175-137882, Z, 2005
• Hammarbäcken, SE688278-138278, Z, 19xx
• Prästvallsbäcken, SE683560-154758, X, 2010-11-01

Referensvattendrag

I IKEU-programmet ingår eller har ingått 19 okalkade referensvattendrag.

I IKEU-programmet ingår eller har ingått 19 okalkade vattendrag som används som referenser till kalkade vatten samt för att beskriva utvecklingen vad gäller surhet/försurning och klimat. Referensvattendragen inom IKEU-programmet kan också användas tillsammans med det nationella miljövervakningsprogrammets trendvattendrag för att spegla miljöutvecklingen i landet. Vattendragsvalet gjordes ursprungligen för att representera olika regioner i Sverige.

I det nuvarande programmet ingår 7 vattendrag (namn, EU_CD, länsbokstav):

• Bastuån, SE699972-140367, Z
• Havssvalgsbäcken, SE683983-154323, X
• Laxbäcken, SE663718-148037, U
• Lillån, E4:an, SE706025-169395, AC
• Lillån-Bosgårdsån, SE631840-133310, N
• Trollbäcken, SE624715-133405, M
• Vingån, SE673341-134207, S

Följande vattendrag har utgått ur programmet (namn, EU_CD, länsbokstav):

• Ejgstån, Övre Ejgst, SE654552-123925, O
• Gnyltån (Byarum), SE638065-139975, F
• Hornsjöbäcken, SE697145-157980, Y
• Härån (Storån), SE684705-153450, X
• Hörlingeån-Rökeå, SE623562-136656, M
• Lillån (Gnyltån), SE636770-147525, F
• Morån, SE634570-150290, H
• Musån, Åsvedjan, SE637183-135330, O
• Stråfulan, SE684875-133226, W
• Sörjabäcken (Lillån), SE673815-153365, X
• Tangån, Tangådalsstugan, SE682240-134235, W
• Övre Häggingån, SE688000-137230, Z

Extensivvattendrag

26 kalkade vattendrag ingick i extensivprogrammet som löpte mellan 2005/6-2010

I extensivprogrammets vattendrag utfördes endast vattenkemisk provtagning under åren 2005-2009. De 26 utvalda vattendragen skulle i stor utsträckning representera kalkade sjöar i allmänhet. Urvalsprocessen skedde därför i två steg; först valdes slumpvis vattendrag ur hela populationen av kalkade vattendrag och vidare ett urval baserat på lämplighet. Metoden innebär att relativt lite kringdata kan finnas om vissa vattendrag.

Följande 26 vattendrag ingick i programmet (namn, EU_CD, länsbokstav):

• Agunnarydsån, SE631075-140695,  F
• Bjässjöån, SE694100-156630,  Y
• Blåbergssjöbäcken, SE709620-164750,  AC
• Bubäcken, SE661335-127400,  S
• Faxerödsbäcken, SE624825-132677,  M
• Fjällbäcken, SE712030-163140,  AC
• Getåbäcken, SE650505-152842,  E
• Grindeforsälven, SE661600-126832,  S
• Hagbyån, SE627435-151031,  H
• Hjorsetån, SE636716-142038,  F
• Högvadsån Nydala, SE633125-130905,  N
• Ivarsbyälven, SE662285-128165,  S
• Joholabäcken, SE670375-133140,  S
• Kroksjöbäcken, SE639213-128457,  O
• Kylsnäsån, SE702382-160412,  Y
• Kölaråsälven, SE668654-141985,  W
• Lill-Fämtan, SE674510-135655,  W
• Lillån (Enån), SE637450-129813,  O
• Nordån, SE641122-131725,  O
• Rällan, SE682525-140275,  W
• Silbodalsälven, SE659200-129115,  S
• Svartbäcken, SE683376-155722,  X
• Unnån, SE680785-142630,  W
• Västerån, SE638660-136780,  O
• Älgsjöbäcken, SE655473-124735,  O
• Öradebäcken, SE628007-134056,  N