Goda exempel

Några lärosäten har börjat jobba med koldioxidbudget. Vi gör ett nedslag på Högskolan i Borås för att ta reda på hur man resonerar där. 

I juni 2023 fattade rektor Mats Tinnsten beslut om att införa en koldioxidbudget. Beslutet hade föregåtts av ett år med förberedelser inklusive ett stormöte med all personal. Till det stormötet bjöd rektor in skribenterna till forskningsrapporten Academic flying från KTH och Oslo universitet. 
– Vi diskuterar inte om klimatfrågan finns. Vi diskuterar hur vi ska bidra till att lösa den. Om inte vi följer forskningen, vem ska då göra det? säger Birgitta Losman som är hållbarhetsstrateg på Högskolan i Borås.
– Rektor är tydlig med hur viktig frågan är, men han har också sagt att han är medveten om att det blir en utmaning för organisationen. Rektor har också varit tydlig med att han vill integrera arbetet så att vi precis som i de ekonomiska systemen, jobbar systematiskt med att minska koldioxidutsläppen.

Halvera koldioxidutsläppen från resor

Högskolan i Borås identifierade via miljöledningssystemet att den mest väsentliga källan till direkta koldioxidutsläpp är flygresor. Eftersom koldioxidutsläppen från flygresor är en så stor andel samt att högskolan ville ha ett enkelt system, lades koldioxidbudgeten helt på våra resor. Uppföljningen av koldioxidbudgeten sker på akademinivå, så som den ekonomiska budgeten ligger. 
Borås högskola består av fyra akademier; akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, akademin för vård, arbetsliv och välfärd, akademin för textil, teknik och ekonomi samt akademin för polisiärt arbete. Även verksamhetsstöd har en egen budget.
– Vi valde att inte arbeta med kompensatoriska åtgärder exempelvis att betala in till fond som i sin tur ska bidra till minskade utsläpp, utan vi arbetar för att förändra resmönstren och minska mängden koldioxid från våra resor. Vi räknar antal kilo koldioxid. Punkt. Så, ja, det är ett skarpt styrmedel och det har varit tufft för våra chefer.
Högskolan i Borås hade redan sedan tidigare en resepolicy där det tydligt står att resor ska godkännas av chef. Det är inget nytt, men fick förtydligas i arbetet med koldioxidbudgeten, då det i delar av organisationen saknades en vana att behöva ha chefens godkännande. 

Frågor som hjälpmedel

Målet är att halvera utsläppen från flygresorna till 2030. 
– Vi har inspirerats av exempel som där forskare jobbar med att förändra sina resmönster bland annat genom att istället för att inleda projektet med att träffas fysiskt, förlägga resorna i mitten och slutet av projekt och på så vis bli mer förberedda. På så vis ser man att man får ut mer av resan när den väl genomfördes. Som hjälpmedel i arbetet har det tagits fram ett antal frågor, som till exempel ”hur planerar du forskningsprojektet så du kan ta flera tågresor eller digitala möten?”.
– Vi har fått jobba mycket med resebyrån. Det har varit svårt under rådande avtal. Men det är viktigt att de har med sig att erbjuda anslutningsresor med tåg, så att resenärerna kan undvika flygresor med mellanlandningar och ge god service med så låg koldioxidpåverkan som möjligt. Här finns stor förbättringspotential.
Birgitta Losman tillägger att utmaningen kring flyg är stor eftersom det akademiska systemet bygger på resande idag. Högskolan försöker att bidra till förändrad flygkultur, men samtidigt jobba utifrån de villkor som lärosäten idag har för att uppfylla kraven i utbildning, forskning och samverkan.

Målkonflikter

Birgittas roll som strateg är att se vilka behov som finns och det blev snabbt klart att det fanns ett behov av att diskutera målkonflikterna, dels med 2030-målen och dels med högskolans internationaliseringsarbete. 
– Vi arrangerade ett chefsseminarium som enbart handlade om koldioxidbudgeten då cheferna hade möjlighet att ventilera frågor som uppstått. I mars förra året hade vi ett stormöte med fokus på just de målkonflikter som uppstått. 
Nu har koldioxidbudgeten använts i ett år och det går att se ett trendbrott – ökningen har avstannat - även om man inte är nere på budgetnivån än. Enligt budget ska CO2-utsläppen minska med sju procent per år för att högskolan ska göra sin del av att nå Parisavtalet.
– Det har definitivt varit en förutsättning för arbetet, att det har varit ett tydligt uppdrag från högsta ledningen och här har rektors ledarskap varit avgörande, avslutar Birgitta Losman.

Stockholms universitet har nu reviderat sin klimatfärdplan och står i den fast vid målet att vara koldioxidneutrala år 2040. I planens åtgärdsplan ingår att införa ett nytt mätbart mål som specifikt riktar sig mot utsläpp kopplade till inköp av varor och tjänster.

Här finns dessutom ett förslag på att utreda möjligheten att införa interna klimatavgifter som skulle kunna subventionera tjänstresor med lägre klimatpåverkan än flyg.

Nu när vi uppmuntras till att ta tåget istället för flyget blir det också aktuellt att fundera över hur vi bäst utnyttjar tiden. Tågen förlänger ju restiden, men öppnar också upp för olika kreativa processer. Det har författarna till Brain Train tagit fasta på.

Isak Svensson, Desirée Nilsson och Mimmi Söderberg Kovacs gav i juni ut boken Brain Train – en handbok för gröna och kreativa arbetsresor. Författarna är forskare vid Uppsala universitet och boken är ett resultat av projektet Deep Train Work, som finansierades av Uppsala universitets ”klimatpott”. 
Författarna har arbetat fram ett nytt sätt att tänka kring arbetsresor. De kallar det Brain Train.

Fokus i boken är ”hur tågresan kan fungera som gemensam arbetstid och en unik och värdefull arbetsplats” står det inledningsvis. Författarna har försökt utveckla bästa möjliga förutsättningar för långa, kontinuerliga sträckor av fokuserad och ostörd arbetstid vid tågresor.

Boken är verkligen en handbok med konkreta tips om förberedelser inför resan, den kreativa resan, nya sätt att tänk kring möten, hur man kan hantera förseningar och, inte minst, om hur man kan strukturera upp arbetet på tåget så det blir effektivt. 

Boken finns att köpa på kända digitala boklådor.

Aksel Biørn-Hansen och David Nilsson vid KTH har undersökt hur en koldioxidbudget skulle kunna utformas för att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor på KTH.

Rapporten visar att det är möjligt att nå KTH:s klimatmål utan alltför allvarliga störningar av den dagliga verksamheten och forskningsaktiviteterna, men det bygger på att avdelningarna ger sina anställda frihet att hantera och prioritera resor efter sina behov inom ramen för en koldioxidbudget.

Det i sin tur kräver en fullständig transparens om hur resandet ser ut, det vill säga alla anställda ska kunna se och få en överblick över hur deras avdelning reser. För att nå detta behöver nuvarande och nya system utvecklas, vilket rapportförfattarna hoppas att KTH Sustainability ska utreda.

-Vi blev faktiskt förvånade över hur angelägna medarbetarna var att reducera sina egna utsläpp, och hur konstruktiv dialogen blev kring de gemensamma prioriteringarna. Visserligen var det bara en övning. Men vi hade nog inte förväntat oss att grupperna skulle nå sin utsläppsbudget med så stor marginal, säger David Nilsson, docent vid KTH som är initiativtagare och projektledare till projektet.  

På Chalmers köpte lokalvården in nya städvagnar i samband att det skulle börja sorteras ut matavfall. De nya vagnarna är försedda med olika fack för att kunna sortera, men också för att få en bättre arbetsmiljö. De rullar lättare, har fack placerade så att lokalvårdarna inte behöver böja sig och gör det möjligt att sortera avfallet direkt. 
2019-2020 gjorde Chalmers också ett projekt på avfallhanteringen för att beskriva nuläget, göra en behovsanalys och hitta förbättringsförslag. Det resulterade i en slutrapport. 
En del av föreslagna åtgärder i rapporten har genomförts för att förbättra processen och öka sorteringsgraden, men en del återstår fortfarande att göra. Chalmers ser det som ett långsiktigt arbete.

För att minska matsvinnet är det första steget att beställa lagom mängd mat, men av olika skäl kan det trots noggrann planering bli mat över. Vad gör vi med den?

I SLU:s riktlinjer för beställning av fika och catering  uppmuntras att ta med överblivna smörgåsar och andra fikarester till lunch- eller fikarum och skylta med "varsågoda" eller att skänka resterna till studenter. 

I samband med större arrangemang när det är svårt att avgöra det faktiska deltagarantalet kontaktas Stadsmissionen i förväg. Stadsmissionen har riktlinjer för omhändertagande av matsvinn och om de är förvarnade kan de hämta upp resterna, om det är i tillräcklig mängd.

Det går också att komma överens med leverantören för lämplig tidpunkt för återhämtning av rester och serveringsmaterial, för att själv kunna ta hand om resterna.

Här delar vi med oss av goda exempel, stora som små, från olika lärosätens klimatarbete.

Handbok för kreativa tågresor

Nu när vi uppmuntras till att ta tåget istället för flyget blir det också aktuellt att fundera över hur vi bäst utnyttjar tiden. Tågen förlänger ju restiden, men öppnar också upp för olika kreativa processer. Det har författarna till Brain Train tagit fasta på.

Isak Svensson, Desirée Nilsson och Mimmi Söderberg Kovacs gav i juni ut boken Brain Train – en handbok för gröna och kreativa arbetsresor. Författarna är forskare vid Uppsala universitet och boken är ett resultat av projektet Deep Train Work, som finansierades av Uppsala universitets ”klimatpott”. 
Författarna har arbetat fram ett nytt sätt att tänka kring arbetsresor. De kallar det Brain Train.
Fokus i boken är ”hur tågresan kan fungera som gemensam arbetstid och en unik och värdefull arbetsplats” står det inledningsvis. Författarna har försökt utveckla bästa möjliga förutsättningar för långa, kontinuerliga sträckor av fokuserad och ostörd arbetstid vid tågresor.

Boken är verkligen en handbok med konkreta tips om förberedelser inför resan, den kreativa resan, nya sätt att tänk kring möten, hur man kan hantera förseningar och, inte minst, om hur man kan strukturera upp arbetet på tåget så det blir effektivt. 

Boken finns att köpa på kända digitala boklådor.

Jakob Faller lanserade Brain Train på Den hållbara 
ledaren-seminariet. Foto: Anna-Karin Johnson

Reglar med återvunnet papper

När det ska byggas nya tentamenssalar och kontor på Umeå universitetsområde använder byggföretaget återvunnet papper som material. Det ska spara 90 procent av koldioxidutsläppen jämfört med de traditionella stålreglarna.
Läs artikeln från Grönt samhällsbyggande

Koldioxidbudget som minskar utsläpp från tjänstresor

Aksel Biørn-Hansen och David Nilsson vid KTH har undersökt hur en koldioxidbudget skulle kunna utformas för att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor på KTH.

Rapporten visar att det är möjligt att nå KTH:s klimatmål utan alltför allvarliga störningar av den dagliga verksamheten och forskningsaktiviteterna, men det bygger på att avdelningarna ger sina anställda frihet att hantera och prioritera resor efter sina behov inom ramen för en koldioxidbudget.

Det i sin tur kräver en fullständig transparens om hur resandet ser ut, det vill säga alla anställda ska kunna se och få en överblick över hur deras avdelning reser. För att nå detta behöver nuvarande och nya system utvecklas, vilket rapportförfattarna hoppas att KTH Sustainability ska utreda.

-Vi blev faktiskt förvånade över hur angelägna medarbetarna var att reducera sina egna utsläpp, och hur konstruktiv dialogen blev kring de gemensamma prioriteringarna. Visserligen var det bara en övning. Men vi hade nog inte förväntat oss att grupperna skulle nå sin utsläppsbudget med så stor marginal, säger David Nilsson (bilden), docent vid KTH som är initiativtagare och projektledare till projektet.  

Lärande för hållbar utveckling

Något som det pratas allt mer om är att det ska ingå i den högre utbildningen hur studenterna kan bidra till en hållbar utveckling. På Umeå universitet erbjuder man en två veckors kurs i ämnet och har samlat flera andra tips om kurser på den här sidan.

Blogg om hållbart resande

På bloggen LU Sustainable Travel Stories delar medarbetare på Lunds universitet med sig av reseberättelser och tankar kring att resa i jobbet utan att ta flyget. Bra inspiration för den som ännu inte tagit steget...