Vanliga frågor och svar

Senast ändrad: 14 mars 2017

På den här sidan ger vi dig svar på dina frågor om studier. Hittar du inte svaret på din fråga så titta även under rubriken Övriga frågor där vi samlat frågor och svar på sådant som inte passar in under någon av de övriga rubrikerna.

Nedan finner du svar på frågor som mer specifikt rör enskilda utbildningsprogram. Detta kan vara aktuellt både för dig som funderar att söka något av våra program och för dig som redan är student på SLU.

Anmälan

Var och när ansöker jag till program/kurser? 

Svar: Du söker samtliga kurser, program på grundnivå och våra masterprogram via antagning.se. Där hittar du också viktiga datum för just den kurs eller det program du är intresserad av. På SLU:s antagningssidor finns mer information om viktiga datum.

Samtliga program på SLU, både grund- och avancerad nivå börjar på höstterminen. Vi har ingen programstart under vårterminen. Vår bastermin, som ger behörighet till och i vissa fall platsgaranti på några av våra program på grundnivå, ges dock med start på vårterminen.

Till många av våra utbildningar kan du göra en sen anmälan efter sista anmälningsdag, mer information om det hittar du under sen anmälan på antagning.se.

Spelar det någon roll hur jag rangordnar utbildningsalternativen? 

Svar: Ja, det är viktigt. Rangordna dina utbildningsalternativ genom att sätta den utbildning du helst vill gå högst upp. Du kan söka och rangordna max 20 utbildningar vid ett och samma ansökningstillfälle. Heltidsstudier innebär att du läser 30 hp per termin. Du kan antas till maximalt 45 hp per termin (höst och vår) i ordinarie antagningsomgång, vilket innebär att du har möjlighet att läsa mer än heltid. Dessutom kan du antas till 22,5 hp under sommaren.

Du antas uppifrån och ner i din prioriteringslista och när du antagits till 45 hp stryks dina lägre prioriterade utbildningar. En programutbildning på heltid motsvarar 30 hp. Mer information hittar du under tänk på ordningen på antagning.se.

Kan jag ändra ordningen på mina sökalternativ?

Svar: Ja, du kan ändra ordningen fram till sista anmälningsdag. Efter sista anmälningsdag kan du stryka utbildningar, vilket också i vissa fall kan förändra ordningen. Logga in på antagning.se om du vill ändra din rangordning. Om du ändrar din anmälan efter sista ansökningsdag kommer din anmälan att behandlas som en sen anmälan, vilket oftast försämrar dina möjligheter att komma in på det programmet eller kursen.

Jag glömt att söka i tid, hur påverkar det mina möjligheter att bli antagen till ett program/kurs?

Svar: Kontrollera först om utbildningen är öppen för sen anmälan. Är den det är det möjligt att göra en sen anmälan. Är utbildningen öppen finns en grön "välj-knapp" när du loggar in och söker kursen/programmet på antagning.se. Alla anmälningar som inkommer efter sista anmälningsdag räknas som sen anmälan. När du gjort en sen anmälan hamnar du efter alla som har sökt i tid.

Alla sena anmälningar till en kurs/ett program placeras i strikt turordning i reservlistan efter det datum då den sena anmälan gjordes och var komplett. Det är svårt att bli antagen genom sen anmälan på kurser och program som har många sökande. En sen anmälan resulterar ofta i ett sent svar (på om du blir antagen eller inte). Du som har gjort en sen anmälan får meddelande per mejl, när din anmälan är färdigbehandlad. Mer information om vad som gäller för sen anmälan finns på antagning.se.

Vad händer om jag glömt tacka ja på mitt antagningsbesked?

Svar: Om du glömmer att tacka ja på ditt antagningsbesked stryks din anmälan. Om utbildningen du har strukits ifrån på grund av att du glömt att tacka ja fortfarande är öppen för sen anmälan, kan du anmäla dig igen via antagning.se. Din ansökan räknas då som en sen anmälan. Om utbildningen är stängd för sen anmälan kan du inte anmäla dig till kursen/programmet igen utan får vänta till nästa gång utbildningen öppnar för anmälan.

Jag har blivit struken för att jag var obehörig. Hur gör jag nu?

Svar: Om du blivit struken från en utbildning på grund av att du är obehörig, men blir behörig senare, kan du i vissa fall göra en återanmälan till utbildningen. Detta är endast möjligt om utbildningen är öppen för sen anmälan. Läs mer om hur du gör en återanmälan på antagning.se

Jag är reserv till en utbildning. Hur vet jag om jag kommer in och när får jag veta det i så fall? 

Svar: Om du är reserv till ett program och erbjuds en plats så mejlar SLU:s antagningshandläggare dig. Reservantagning till program pågår för de flesta program upp till två veckor efter programstart.

Reservantagning till en enstaka kurs sköts av den institution som ansvarar för kursen. Har du frågor om möjligheten att komma in på en kurs som du är reservantagen till ska du vända dig till ansvarig kursledare/kursadministratör. Kontaktuppgifter till dessa ska finnas på kurssidan.

OBS! Reservantagningen till respektive utbildning sker i strikt turordning efter anmälningslistorna och det går inte att bli antagen genom att gå på uppropet.

För mer info: reservantagning vid SLU

Jag är reserv till en utbildning. Kan jag komma på uppropet och få en plats om någon annan inte dyker upp? 

Svar: Reservantagningen till respektive utbildning sker i strikt turordning efter anmälningslistorna. OBS! Det går inte att bli antagen genom att gå på uppropet. Det finns således inga fördelar med att gå på uppropet om du inte är antagen.

För mer info: reservantagning vid SLU

Kan jag läsa mer än 45 hp under en och samma termin vid SLU?

Svar: Du kan antas till maximalt 45 hp per termin (höst och vår) i ordinarie antagningsomgång, vilket innebär att du har möjlighet att läsa mer än heltid (30 hp/termin). Om du under minst två terminer i följd läst och klarat 45 hp per termin kan du ansöka hos rektor om att bli antagen till mer än 45 hp i ordinarie antagningsomgång. En sådan ansökan godtas bara om du har mycket starka skäl för att läsa mer.

Om du söker en utbildning sent och det finns platser kvar kan du bli antagen trots att du redan är antagen till 45 hp. 

Antagning

Hur blir jag antagen och vilket betyg krävs för att få en plats på en viss utbildning?

Svar: För att kunna bli antagen till en kurs eller ett program måste du alltid uppfylla samtliga behörighetskrav som krävs för just den utbildningen. Mer om detta hittar under rubriken Behörighet. Om det finns fler sökande än antalet platser görs ett urval. Till ett program på grundnivå kan du konkurrera om en utbildningsplats på två sätt: med ditt meritvärde (betyg) eller med resultat från högskoleprovet (eller båda!). Till några utbildningar görs urvalet genom antagningsprov. Du måste alltid uppfylla samtliga behörighetskrav även om du skrivit högskoleprovet.

Vi har samlat antagningsstatistiken för SLU:s program på grundnivå från den senaste ansökningsomgången. De angivna meritvärdena är för den sist antagna personen i respektive urvalsgrupp i urval 2.

Vill du hitta statistik för hur många som har sökt en utbildning och gå längre bakåt i tiden hittar du all information samlad på Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik.

Vad innebär jämförelsetal, meritpoäng och meritvärde?

Svar: Det är termer/begrepp som används för att räkna ut det som tidigare kallades "medelbetyg" eller "snittbetyg" och som gör det möjligt att rangordna sökande till en utbildning.

Meritvärdet kan uppgå till maximalt 22,5 och är summan av jämförelsetalet och meritpoängen (jämförelsetal + meritpoäng = meritvärde). Börja med att räkna ut ditt jämförelsetal, räkna sedan ut dina meritpoäng och summera dessa två för att få fram ditt meritvärde.

Jämförelsetalet kan maximalt vara 20,0. Hur du räknar fram ditt jämförelsetal beror på när du gick ut gymnasiet eller fick ditt slutbetyg eller din gymnasieexamen från Komvux. Med hjälp av räknehjälpen på antagning.se kan du räkna ut ditt jämförelsetal.

Meritpoängen kan uppgå till maximalt 2,5. Hur du räknar fram dina meritpoäng beror på när du gick ut gymnasiet/Komvux. Vilka kurser som ger meritpoäng skiljer sig ibland åt beroende på vilken utbildning du söker. Läs mer om meritpoäng genom att klicka dig vidare till "din gymnasieskola", det vill säga vilket år du fick ditt avgångsbetyg, slutbetyg eller gymnasieexamen.

Vad innebär det att jag är antagen med villkor?

Svar: Det innebär att du inte uppfyllde behörighetsvillkoren när du anmälde dig, men att du kan bli behörig innan kursen eller programmet startar. Om du är antagen med villkor till ett program eller till en kurs, ska villkoret vara uppfyllt innan du får börja.

Om du är antagen med villkor till en kurs ska villkoret vara uppfyllt vid kursstarten och det är ansvarig institution som gör denna kontroll. Mer information om vad som gäller när du är antagen med villkor till kurs finns på studentwebben. Om du är antagen med villkor till ett masterprogram måste du senast två veckor efter kursstart visa upp dokument som styrker din behörighet.

Vad ska jag göra om mina betyg inte räcker till för att komma in på den utbildning jag vill?

Svar: Om du inte har tillräckligt höga betyg, det vill säga tillräckligt högt meritvärde, jämfört med övriga sökande, kan ett högskoleprovsresultat förbättra dina chanser att antas. Om du gör högskoleprovet konkurrerar du i den urvalsgruppen också, läs mer här: hogskoleprov.nu/

Du måste alltid uppfylla samtliga behörighetskrav även om du skrivit ett bra högskoleprovsresultat.

Kommer jag in på xx-programmet om jag har ett bra högskoleprovsresultat?

Svar: Det beror på övriga sökandens resultat. Du måste alltid uppfylla samtliga behörighetskrav även om du skrivit ett bra högskoleprovsresultat.

Vi har samlat antagningsstatistiken för SLU:s program på grundnivå från den senaste ansökningsomgången. Du kan utifrån detta göra en bedömning av dina chanser att bli antagen till den utbildning du sökt.

Vill du hitta statistik för hur många som sökt en utbildning och för tidigare terminer hittar du all information samlad på Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik.

Jag läser min xx termin på ett annat universitet/högskola och vill nu byta till ett liknande program vid SLU, är det möjligt?

Svar: Enklast är att du söker till programmet du är intresserad av genom www.antagning.se.

Du kan bilda dig en uppfattning om vad du kan tillgodoräkna genom att titta på programmets kurser (och kursplaner), som du hittar genom ramschemat. Du kan ansöka om tillgodoräknande när du är antagen.

Behörighet

Hur vet jag om jag är behörig?

Svar: För att veta om du är behörig till den utbildning du är intresserad av kan du jämföra dina betyg med de behörighetskrav som utbildningen kräver. Det finns två typer av behörighet; grundläggande och särskild behörighet.

Grundläggande behörighet. Krävs för all högskoleutbildning på grund och avancerad nivå. Vad som är grundläggande behörighet skiljer sig åt beroende på din studiebakgrund och när du avslutat dina studier. Läs mer under grundläggande behörighet på antagning.se

Särskild behörighet. Utöver kravet på grundläggande behörighet ställs ofta även krav på särskild behörighet som är kopplad till utbildningens innehåll. Den särskilda behörigheten varierar mellan olika utbildningar och skiljer sig också åt beroende på när du avslutade dina studier. Den särskilda behörigheten kan t ex vara vissa gymnasiekurser eller universitetskurser. Läs mer under särskild behörighet på antagning.se

För att ta reda på vilka förkunskapskrav våra program på SLU har klickar du på respektive program på grundnivå eller på avancerad nivå. Det särskilda behörighetskravet hittar du på programmets sida. För att ta reda på om du är behörig till en enstaka kurs så tittar du under förkunskapskrav i kursplanen för respektive kurs. Våra kurser hittar du i vår kursdatabas.

Om du inte har behörighet för den utbildning du är intresserad av är Komvux, folkhögskola, privata internetbaserade företag, basår eller bastermin på universitet/högskola några av de vanligaste vägarna att komplettera dina betyg.

Även om du inte uppfyller samtliga formella behörighetskrav kan du i sällsynta fall ändå anses vara behörig. Läs mer i svaret till frågan "Har jag någon chans att bli antagen till en utbildning om jag inte uppfyller de formella behörighetskraven"?

Har jag någon chans att bli antagen till en utbildning om jag inte uppfyller de formella behörighetskraven?

Svar: Även om du inte uppfyller alla formella behörighetskrav kan du i sällsynta fall ändå anses vara behörig. Om du kan styrka att du har kunskaper som motsvarar de som krävs för grundläggande och/eller särskild behörighet kan du anses vara behörig, även om du fått kunskapen på annat sätt än genom tidigare utbildning. På studera.nu kan du läsa mer om hur universitetet bedömer din reella kompetens för att se om den är tillräcklig för att du ska anses ha motsvarande kunskaper och erfarenheter. Om du till exempelvis saknar Matematik 2 för att vara behörig kan du inte ersätta det med erfarenhet av djur om du söker en djurutbildning. Din ansökan om att få din reella kompetens bedömd måste du skicka in senast sista anmälningsdag.

Jag har en IB-examen (International Baccalaureate). Är jag behörig att studera på SLU?

Svar: Du hittar information om IB-examen och vad det anses motsvara i det svenska skolsystemet under International Baccalaureate på antagning.se.

Utbildningen jag vill söka kräver kemi 2/B. Om jag har underkänt i kemi 1/A men godkänt i kemi 2/A är jag behörig då?

Svar: Ja. Du behöver ha godkänt betyg i de gymnasiekurser som ingår i behörighetskravet till det program du söker. Utöver detta behöver du alltid uppfylla kravet för grundläggande behörighet.

Jag har läst ett naturbruksprogram eller omvårdnadsprogram på gymnasiet och funderar på om jag har motsvarande kurser i naturkunskap eller biologi?

Svar: Det finns vissa kurser som kan ersätta kurser i exempelvis biologi och naturkunskap. På SLU:s antagningssidor finns mer att läsa om vilka ersättningsmöjligheter som finns.

Distansstudier

  

Kan jag läsa SLU-utbildningar på distans?

Svar: Inget av våra program på grundnivå ges på distans. Ett av våra masterprogram ges till stor del på distans; Outdoor Environments for Health and Well-being.

Vill du ta reda på vilka kurser som ges på distans så kan du filtrera sökningen genom att enbart visa distanskurser. Även distanskurser har ofta ett flertal obligatoriska fysiska träffar.

Examen

  

Vilka examina kan jag ta vid Sveriges lantbruksuniversitet?

Svar: Du hittar samtliga examina som är möjliga att ta ut vid SLU i examensföreskrifterna.

Vad är det för skillnad på en generell examen och en yrkesexamen?

Svar: En generell examen, exempelvis en kandidatexamen i biologi eller en masterexamen i landskapsarkitektur, är mer allmän och mindre detaljstyrd i jämförelse med en yrkesexamen. I vissa fall är det möjligt att på egen hand bygga ihop en generell examen genom att läsa fristående kurser. Detta förutsätter givetvis att kurserna inom det aktuella området ges som fristående kurs.

Måste jag läsa xx-kursen (t.ex. matematik) för att få ut examen?

Svar: Det beror på vilken examen du vill ansöka om. Det framgår av examenskriterierna vad som krävs för respektive examen. Examenskriterierna varierar beroende på vilken examen du vill ta ut. Läs mer på SLU:s studentwebb under examen eller på respektive utbildningsprograms sida under examenskrav och i utbildningsplanen.

Fristående kurser

  

Kan jag läsa fristående kurser på djursjukskötarprogrammet/veterinär/landskapsarkitekt m.fl. program?

Svar: Alla fristående kurser som ges finner du i vår kursdatabas. Välj "Alla fristående kurser" i andra menyraden och filtrera ytterligare genom att söka på ort, ämne och så vidare.

Många av våra kurser ges endast för de som är antagna till det program där kursen ingår.

Studieintyg

  

Hur får jag ett resultat- och registreringsintyg som visar att jag studerar?

Svar: Du kan själv ta fram ett resultat- och registreringsintyg via Mina studier som du kommer åt via Studentwebben. Då får du ett säkert intyg med dina kursregistreringar och/eller avslutade kurser. Om du inte längre är student och inte kan logga in på "Mina studier", kan du beställa intyg genom Servicecenter.

Studiemedel

  

Var söker jag studiemedel?

Svar: Du söker studiemedel på csn.se

Vad är kraven för att få studiemedel från CSN?

Svar: På csn.se kan du läsa mer om krav för att få studiemedel för universitetsstudier.

Jag har studerat förut och har inte tillräckligt med studiemedel kvar för att läsa ett helt program, hur gör jag?

Svar: Du får maximalt studiemedel för sex års studier, eller 240 veckor, på högskola/universitet, mer information finns under hur mycket kan du få på csn.se.

Studievägledning

Jag vet inte vad jag ska studera eller känner mig osäker på om jag valt rätt, kan jag få hjälp?

Svar: Ja, du är välkommen att boka en tid hos någon av våra studie- och karriärvägledare för att få vägledning kring utbildnings- och yrkesval. Det är upp till dig hur du vill komma i kontakt med oss. Du når oss via telefon och mejl. Du kan också boka ett personligt besök, skype- eller telefonsamtal. Kontaktuppgifterna finner du på studie- och karriärvägledarsidan på studentwebben.

Hur bokar jag tid hos en studie- och karriärvägledare?

Svar: Om du inte har möjlighet att besöka oss under våra drop in-tider så är du välkommen att kontakta oss och boka en tid för vägledningssamtal. Vi kan även ge vägledning via Skype och telefon.

Du bokar enklast en tid genom att maila oss på studievagledning@slu.se

Stöd under studietiden

Jag har en funktionsnedsättning, vilket stöd kan jag få?

Svar: Om du har en funktionsnedsättning kan du ansöka om att få särskilt pedagogiskt stöd. Du som har ansökt om och blivit beviljad särskilt pedagogiskt stöd kan få olika typer av stöd. Vilket stöd du får är individuellt och utformas i samråd mellan dig och kontaktpersonen på studieorten. Stödet anpassas efter din funktionsnedsättning och din studiesituation. Stödet kan till exempel vara att lyssna på kurslitteratur, att få anteckningsstöd eller anpassad examination. Läs mer om vilket stöd du kan få på studentwebben.

Kontakta oss: funka@slu.se

Tillgodoräknande

Hur går jag tillväga om jag vill ansöka om att få en kurs tillgodoräknad?

Svar: Om du läser på ett yrkesprogram måste alla kurser som inte är knutna till ditt program tillgodoräknas om de ska kunna ingå i en yrkesexamen från SLU. Om du ska ta ut en generell examen behöver du inte ansöka om tillgodoräknande för kurser från svenska universitet/högskolor.

Kurser från universitet/högskolor i andra länder ska tillgodoräknas för att kunna ingå i en examen från SLU.

Du ansöker om tillgodoräknande på särskilda blanketter. Mer information om tillgodoräknande samt länkar till blanketter finns på studentwebben.

Även delar av en kurs kan tillgodoräknas, klicka på länken ovan för mer information.

Kan jag läsa en kurs på ett annat universitet och tillgodoräkna den inom ramen för min examen?

Det är svårt att ge ett generellt svar på den frågan och det beror dels på vilket program du läser, dels i vilken examen du
vill att kursen ska ingå. Vid tillgodoräknandet bedöms oftast ämnestillhörighet, nivå, antal poäng, om kursen (motsvarande) ersätter en specifik kurs samt eventuellt överlapp i innehåll med andra kurser som du har läst.
 

Övriga frågor

Kan jag studera utomlands under min utbildning?

Svar: Ja, SLU har avtal med ett hundratal universitet runt om i världen. Läs mer om utbytesstudier på studentwebben. Här kan du läsa om vart du kan åka, hur du ansöker samt ta del av studentberättelser från utbytesstudier.

Hur gör jag för att få en bostad?

Svar: Här finns information om studentboenden på våra SLU-orter: Studentbostäder vid SLU.

Jag är sjuk, behöver jag sjukskriva mig?

Svar: Ja, om du studerar med studiemedel. Du sjukanmäler dig på försäkringskassans webbsida första dagen du är sjuk. På studentwebben kan du läsa mer om hur du gör om du blir sjuk.

Kan jag jobba och läsa ett program/kurser samtidigt?

Svar: De av SLU:s program som inte ges på distans är heltidsstudier vilket innebär att du behöver vara på plats på dagtid. Hur mycket obligatorisk undervisning som ingår i en kurs kan variera, men räkna med att vara på plats på universitetet de flesta dagar i veckan. Inget av våra program på grundnivå ges på distans.

Majoriteten av våra kurser ges på heltid och det blir då svårt att kombinera med ett jobb på dagtid. Kurser som ges på distans och/-eller halvfart är enklare att kombinera med jobb.

Är jag försäkrad när jag studerar?

Svar: Ja, du är försäkrad. Under skoltid täcks alla studenter och forskarstuderande av personskadeförsäkring för studenter. Läs mer om studentförsäkringar på SLU:s studentwebb.

Var hittar jag information om den kurslitteratur jag behöver?

Svar: Du hittar kurslitteraturlistor på kurssidan på studentwebben. Du hittar samtliga kurser i SLU:s kursdatabas.

En preliminär litteraturlista ska finnas tillgänglig 8 veckor innan kursstart. Om den inte ligger ute i tid kan du kontakta ansvarig kursledare.

Var söker jag stipendium?

Svar: På studentwebbens sida om stipendier finns mycket information om möjliga stipendier att söka; genom både fakulteten, utbildningsavdelningen och kårerna.

Du kan även söka allmänna stipendier utanför SLU. Det finns kommersiella sökmotorer och stipendieböcker på t ex bibliotek.

Agronom

Fråga: Är det möjligt att börja läsa ett agronomprogram och sedan byta till annat?

Svar: Du behöver söka till det andra agronomprogrammet. Hur mycket du kan tillgodoräkna beror på mellan vilka program du byter och hur mycket du har läst.

Fråga: Läser de olika agronomprogrammen tillsammans med varandra eller andra program?

Svar: De olika agronomprogrammen läser några enstaka kurser gemensamt. De börjar med olika kurser, så du kan inte byta mellan programmen utan behöver söka från början till ett annat agronomprogram. Studenterna på agronom – ekonomi läser stora delar av de tre första åren tillsammans med studenterna på ekonomi. På motsvarande sätt läser agronom - livsmedel tillsammans med biologi med inriktning mot bioteknik - kandidat och agronom – mark/växt läser tillsammans med biologi och miljövetenskap – kandidat.

Bastermin

På SLU kan du läsa en naturvetenskaplig bastermin som ger behörighet och i vissa fall även platsgaranti till vissa av SLU:s program. Basterminen motsvarar inte gymnasiekurserna . Det innebär att det inte är säkert att du blir behörig till andra program än de på SLU som finns angivna.

Basterminen innehåller endast de delar som behövs för att bli behörig till de program som är kopplade till basterminen. I basterminen läses ämnena tematiskt och integrerat, så det går inte att bryta ut några delar. Hela basterminen examineras som en enhet.

Läs mer om basterminen på SLU:s webb.

Djursjukskötare

Vilken ort ges programmet på och kan jag läsa utbildningen på distans?

Svar: Djursjukskötarprogrammet ges endast i Uppsala och det går inte att läsa på distans. Det är mycket schemalagd undervisning på campus.

Vad är det för skillnad på djurskötare, djursjukvårdare och djursjukskötare?

Svar: Djursjukskötare är ett legitimationsyrke inom djursjukvården. Djursjukvårdare är en äldre utbildning. Djursjukvårdare har kunnat komplettera sin utbildning för att bli legitimerade djursjukskötare. Djurskötare/djurvårdare är en kompetens som du kan få på naturbruksgymnasier. Det är Jordbruksverket som ansvarar för legitimationer och vilken behörighet olika roller inom djursjukvården har.

Hur kan jag komma in på djursjukskötarprogrammet om mitt betyg inte räcker till?

Svar: Om du gör högskoleprovet konkurrerar du i ytterligare en urvalsgrupp, läs mer här: hogskoleprov.nu

Du måste alltid uppfylla samtliga behörighetskrav, även om du skrivit ett bra högskoleprovsresultat.

Kan jag läsa till djursjukskötare i något annat land och sedan jobba i Sverige?

Svar: Jordbruksverket gör en individuell prövning av de som har läst utomlands och ansöker om legitimation. Se mer på Jordbruksverkets webb.

Kan jag läsa fristående kurser på SLU eller något annat universitet och sedan jobba som djursjukskötare?

Svar: Nej, djursjukskötarprogrammet ges endast på SLU och kurserna kan inte läsas som fristående kurs.

Etologi och djurskydd

Vilken ort ges programmet på och kan jag läsa utbildningen på distans?

Svar: Etologi och djurskyddsprogrammet ges endast i Uppsala och det går inte att läsa på distans. Det är mycket schemalagd undervisning på campus.

Jag vill bli djurskyddsinspektör och undrar om detta program är ett bra val för mig?

Svar: Ett av syftena med programmet är att ge bra kompetens för att arbeta med djurskyddsfrågor. Det finns också andra möjliga vägar till att bli djurskyddsinspektör. Se Jordbruksverkets rekommendationer.

Jägmästare

Vilken ort/vilka orter ges programmet på och är den möjlig att läsa på distans?

Svar: De första tre åren läser alla i Umeå och majoriteten stannar kvar och läser sina fem år på jägmästarprogrammet i Umeå. Beroende på vilken inriktning du läser finns möjlighet att läsa de två avslutande åren i Uppsala eller Alnarp. Du kan inte läsa programmet på distans, och majoriteten av kurserna på programmet är programspecifika och inte möjliga att söka som fristående kurs.

Landskapsarkitekt - Alnarp och Ultuna

  

I dagsläget skiljer sig behörighetskravet åt mellan Landskapsarkitektprogrammet i Ultuna (Uppsala) och Alnarp. Inför läsåret med programstart hösten 2017 är det beslutat att Landskapsarkitektprogrammet, Ultuna (Uppsala) ska ha förkunskapskrav motsvarande områdesbehörighet A3, det vill säga samma behörighet som Landskapsarkitektprogrammet i Alnarp.

Utbildningarna har stora likheter de första tre åren vad gäller kurser, projektarbeten och kunskaper inom landskapsarkitektur. Centralt för ämnet, och likartat på de båda orterna, är kurser där du tränas i planering och formgivning av uthålliga och meningsskapande utemiljöer för människor. Uppgifter i skiftande skalor, från den lilla uteplatsen till stadsutvecklingsprojekt. Skissmetoden är viktig och delas med andra arkitekturdiscipliner. Du lär dig använda växtmaterial i form av träd och buskar. Skillnader finns också mellan de båda orterna och campusmöjligheterna. Ultuna har en tradition med något större innehåll av ekologi och markvetenskap, medan Alnarp något mer inom landskapsarkitektur. Skillnaderna ökar i åk 4-5 då du genom olika valbara kurser kan specialisera dig. Kursutbud och undervisningsspråk skiljer sig åt. Alnarp har all undervisning på engelska medan Ultuna blandar svenska och engelska. Båda utbildningarna har bra anseende och båda leder till Landskapsarkitektexamen.

Skogsmästare

Vilken ort/vilka orter ges programmet på och är den möjlig att läsa på distans?

Svar: Du kan inte läsa programmet på distans, och majoriteten av kurserna på programmet är programspecifika och inte möjliga att söka som fristående kurs. De första två åren läse samtliga i Skinnskatteberg och sedan finns möjlighet att läsa en del av sina kurser i Alnarp, Uppsala eller Alnarp under sitt sista och tredje år.

Veterinär

Hur kan jag komma in på veterinärprogrammet, om mitt betyg inte räcker till?

Svar: Om du gör högskoleprovet konkurrerar du i ytterligare en urvalsgrupp, läs mer här: hogskoleprov.nu/

Du måste alltid uppfylla samtliga behörighetskrav även om du skrivit ett bra högskoleprovsresultat.

Jag läser till veterinär utomlands. Kan jag hoppa på veterinärprogrammet i Sverige (senare del)?

Svar: Antagning till senare del av veterinärprogrammet sker enbart om det finns plats på programmet. Inför höstterminen 2017 kommer det inte göras någon antagning till senare del av programmet på grund av platsbrist. Möjligheterna att antas till senare del de kommande åren kommer troligen att vara mycket begränsad.

Kan folkhögskola vara en väg in till veterinärprogrammet?

Svar: Folkhögskoleomdöme är en av betygsgrupperna när du söker till nybörjarprogram och kurser. Antal platser är beroende av antal behöriga sökande, vilket innebär att det oftast bara blir någon enstaka plats/platser in urvalsgruppen för folkhögskoleomdöme. De flesta sökande har högsta omdöme, så risken att lottas bort är stor. Notera att du måste uppfylla kraven på grundläggande och särskild behörighet också i den här urvalsgruppen. Se mer om folkhögskola på antagning.se.

Kan jag läsa några fristående kurser på veterinärprogrammet i väntan på att komma in?

Svar: Nej, ingen av kurserna inom veterinärprogrammet kan läsas som fristående kurs. Enda möjligheten är att antas till programmet vid SLU.


Kontaktinformation

Studie- och karriärvägledning

Fråga oss om: att läsa kurser eller program, vilken utbildning som passar dig, hur du bygger den för att nå dit du vill, din studiesituation och vad du kan jobba med efter examen.

Har du frågor om studier på SLU? Kanske kan du hitta svaren på dem här.
FAQ: Vanliga frågor och svar om studier på SLU.

Boka ett möte
Kontakta oss via telefon eller mejl för att boka ett enskilt möte, telefonmöte eller Skypemöte.

E-post
studievagledning@slu.se

Telefon
018-67 28 00 

Telefontider
måndag 10-12
tisdag 10-12
torsdag 13-15

Sidansvarig: utb-webb@slu.se