Vanliga frågor och svar

Var och när ansöker jag till program/kurser? 

Svar: Du  anmäler dig till samtliga kurser, program på grundnivå och våra masterprogram via antagning.se. Där hittar du också viktiga datum för just den kurs eller det program du är intresserad av. På SLU:s antagningssidor finns mer information om viktiga datum.

Samtliga program på SLU, på både grundnivå och avancerad nivå, börjar på höstterminen. Vi har ingen programstart under vårterminen. Vår bastermin startar både på höst- och vårterminen.

Det är extra viktigt att du anmäler dig i tid eftersom SLU stänger sina utbildningar för sen anmälan. Du hittar även information under sen anmälan på antagning.se.

Hur många utbildningar kan jag anmäla mig till?

Svar: Du kan anmäla dig till max 12 utbildningar till höst- och vårterminer och 6 utbildningar till sommarkurser. I samband med att det andra antagningsbeskedet publiceras utökas antalet sökalternativ från 12 till 20 för höst- och vårterminer. För sommarkurser utökas sökalternativen från 6 till 10 efter antagningsbeskedet. Då kan du som vill lägga till sena sökalternativ

Heltidsstudier innebär att du läser 30 högskolepoäng (hp) per termin. Du kan antas till maximalt 45 hp per termin (höst och vår) i den ordinarie antagningsomgången. Du kan alltså läsa mer än heltid. Till sommarterminen kan du antas till maximalt 23 hp.

Spelar det någon roll hur jag rangordnar utbildningsalternativen? 

Svar: Ja, det är viktigt. Rangordna dina utbildningsalternativ genom att sätta den utbildning du helst vill gå högst upp. Du antas uppifrån och ner i din prioriteringslista och när du antagits till 45 hp stryks dina lägre prioriterade utbildningar. En programutbildning på heltid motsvarar 30 hp. Mer information hittar du under prioritera - tänk på ordningen på antagning.se.

Kan jag ändra ordningen på mina sökalternativ?

Svar: Ja, du kan ändra ordningen fram till sista anmälningsdag. När sista anmälningsdag har passerat kan du fortfarande ta bort utbildningar från din anmälan för att få en ny ordning. Du kan välja att ta bort utbildningar från din anmälan fram till tre arbetsdagar innan det första antagningsbeskedet publiceras.

Väljer du att lägga till en ny utbildning eller byta plats på en utbildning i din anmälan kommer det att räknas som en sen anmälan. Du kan bara bli antagen till utbildningar som du sökt efter sista anmälningsdag om det finns platser kvar när de som anmält sig i tid erbjudits plats.

Jag har glömt att söka i tid, hur påverkar det mina möjligheter att bli antagen till en utbilding?

Svar: SLU stänger för sen anmälan efter sista anmälningsdag men öppnas efter det första antagningsbeskedet är publicerat där det finns en chans att bli antagen. Studenter som gör en sen anmälan rangordnas efter det datum när anmälan kommit in, inte efter avklarade poäng, betyg och högskoleprov. Det är svårt att säga om det finns möjlighet att få en plats på en utbildning med en sen anmälan.

Vad händer om jag glömt tacka ja på mitt antagningsbesked?

Svar: Om du glömmer att tacka ja till en plats i ditt antagningsbesked stryks din anmälan. Om utbildningen fortfarande är öppen för sen anmälan kan du anmäla dig igen via antagning.se. Din ansökan räknas då som en sen anmälan.

Jag har blivit struken för att jag var obehörig. Hur gör jag nu?

Svar: Om du blivit struken från en utbildning på grund av att du är obehörig, men blir behörig senare, kan du i vissa fall göra en återanmälan till utbildningen. Detta är endast möjligt om utbildningen är öppen för sen anmälan. Du kan inte göra en återanmälan själv utan måste kontakta antagning.se eller SLU:s antagning. Läs mer om hur du gör en återanmälan på antagning.se

Jag är reserv till en utbildning. Hur vet jag om jag kommer in och när får jag veta det i så fall? 

Svar: Om du är reserv till ett program och erbjuds en plats så meddelar vi dig via mejl. Du har 24 timmar på dig att svara om du vill ha din plats. Reservantagningen börjar redan efter urval 2 och pågår för de flesta program upp till två veckor efter programstart.

Reservantagning till en kurs sköts av den institution som ansvarar för kursen. Vill du fråga om möjligheten att komma in på en kurs som du är reservantagen till ska du vända dig till ansvarig kursledare/kursadministratör. Kontaktuppgifter till dessa ska finnas på kurssidan.

OBS! Reservantagningen till respektive utbildning sker i strikt turordning. För mer info: reservantagning vid SLU

Jag är reserv till en utbildning. Kan jag komma på uppropet och få en plats om någon annan inte dyker upp? 

Svar: Reservantagningen till respektive utbildning sker i strikt turordning efter anmälningslistorna. OBS! Det går inte att bli antagen genom att gå på uppropet. Det finns alltså ingen anledning att gå på uppropet om du inte är antagen.

För mer info: reservantagning vid SLU

Kan jag läsa mer än 45 hp under en och samma termin vid SLU?

Svar: Du kan antas till maximalt 45 hp per termin (höst och vår) i den ordinarie antagningsomgången, vilket innebär att du har möjlighet att läsa mer än heltid. Heltid är 30 hp per termin. Det kan vara möjligt att antas till flera hp per termin i den ordinarie antagningsomgången. Du måste ansöka särskilt om det, det måste finnas särskilda skäl och du måste bedömas ha förutsättningar att klara en högre studietakt. Du måste ansöka senast den sista anmälningsdagen. Skicka ansökan till antagningsenheten på SLU. 

Om du söker en utbildning sent och det finns platser kvar kan du bli antagen trots att du redan är antagen till 45 hp. 

Hur blir jag antagen och vilket betyg krävs för att få en plats på en viss utbildning?

Svar: För att kunna bli antagen till en kurs eller ett program måste du alltid uppfylla behörighetskraven för just den utbildningen. Mer information hittar du under rubriken Behörighet. Om det finns fler behöriga sökande än platser görs ett urval. Till ett program på grundnivå kan du konkurrera om en utbildningsplats på två sätt: med ditt meritvärde (betyg) eller med resultat från högskoleprovet (eller båda). Till några utbildningar görs urvalet genom särskilda antagningsprov.

Vi har samlat antagningsstatistiken för SLU:s program på grundnivå från den senaste ansökningsomgången. De angivna meritvärdena är för den sist antagna personen i respektive urvalsgrupp i urval 2.

Vill du hitta statistik för hur många som har sökt en utbildning från tidigare år hittar du det genom att söka fram utbildningen på studera.nu.

Vad är jämförelsetal, meritpoäng och meritvärde?

Svar: Det är termer som används för att räkna ut det som tidigare kallades "medelbetyg" eller "snittbetyg" och som gör det möjligt att rangordna dem som anmäler sig till en utbildning.

Meritvärdet kan uppgå till maximalt 22,5 och är summan av jämförelsetalet och meritpoängen (jämförelsetal + meritpoäng = meritvärde). Börja med att räkna ut ditt jämförelsetal, räkna sedan ut dina meritpoäng och summera dessa två för att få fram ditt meritvärde.

Jämförelsetalet kan maximalt vara 20,0. Hur du räknar ut ditt jämförelsetal beror på när du gick ut gymnasiet eller fick ditt slutbetyg eller din gymnasieexamen från Komvux. På antagning.se hittar du information om hur du räknar ut ditt jämförelsetal.

Meritpoängen kan uppgå till maximalt 2,5. Hur du räknar fram dina meritpoäng beror på vilket år du gick ut gymnasiet/Komvux. Vilka kurser som ger meritpoäng skiljer sig ibland åt beroende på vilken utbildning du söker. Läs mer om meritpoäng genom att klicka dig vidare på sidan "Dina betyg".

Vad innebär det att jag är antagen med villkor?

Svar: Det innebär att du inte uppfyllde behörighetsvillkoren när du anmälde dig, men att du kan bli behörig innan kursen eller programmet startar. Om du är antagen med villkor till ett program eller till en kurs måste villkoret vara uppfyllt innan du får börja.

Om du är antagen med villkor till en kurs måste villkoret vara uppfyllt vid kursstarten. Det är den ansvariga institutionen som gör denna kontroll. Mer information om vad som gäller hittar du på studentwebben.

Om du är antagen med villkor till ett masterprogram måste du senast två veckor efter kursstart kunna visa att du uppfyller villkoren. Om du studerar utomlands behöver du ladda upp dina dokument på antagning.se.

Vad ska jag göra om mina betyg inte räcker till för att komma in på den utbildning jag vill gå?

Svar: Om du inte har tillräckligt höga betyg, det vill säga tillräckligt högt meritvärde, jämfört med övriga sökande, kan ett högskoleprovsresultat förbättra dina chanser att antas. Om du gör högskoleprovet konkurrerar du i den urvalsgruppen också, läs mer här: hogskoleprov.nu/

Du måste alltid uppfylla samtliga behörighetskrav även om du fått ett bra högskoleprovsresultat.

Jag läser på ett annat universitet/högskola och vill nu byta till ett liknande program vid SLU. Är det möjligt?

Svar: Du måste först söka till programmet på antagning.se. Om du blir antagen till programmet kan du söka om tillgodoräknande av kurser som du redan läst. Du kan bilda dig en uppfattning om vad du kan tillgodoräkna dig genom att titta på programmets kurser och kursplaner, som du hittar genom ramschemat.  

Finns det möjlighet att söka till senare del av program?

Ja, till vissa program vid SLU kan du söka till en senare del av programmet om det finns lediga platser. Innan du söker rekommenderar vi att du pratar med en studievägledare eller programstudierektor för att få hjälp att bedöma vilken årskurs du är behörig till. Här hittar du mer information: Antagning till senare del av program.

Hur vet jag om jag är behörig?

Svar: För att veta om du är behörig till den utbildning du är intresserad av kan du jämföra dina meriter med behörighetskraven för utbildningen. Det finns två typer av behörighet; grundläggande och särskild behörighet.

Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vad som är grundläggande behörighet skiljer sig åt beroende på din studiebakgrund och när du avslutade dina studier. Läs mer om grundläggande behörighet på antagning.se.

Särskild behörighet. Utöver kravet på grundläggande behörighet ställs ofta även krav på särskild behörighet som är kopplad till utbildningens innehåll. Den särskilda behörigheten varierar mellan olika utbildningar och skiljer sig också åt beroende på när du avslutade dina studier. Den särskilda behörigheten kan till exempel vara vissa gymnasiekurser eller universitetskurser. Läs mer om särskild behörighet på antagning.se.

För att ta reda på vilka förkunskapskrav våra program har klickar du på respektive program på grundnivå eller på avancerad nivå. Det särskilda behörighetskravet hittar du på programmets webbsida. För att ta reda på om du är behörig till en kurs så tittar du under förkunskapskrav i kursplanen för respektive kurs. Våra kurser hittar du i  kursdatabasen. (Kursdatabasen fungerar inte i webbläsaren Chrome)

Om du inte har behörighet för den utbildning du är intresserad av kan du ta hjälp av våra studievägledare. Du kan komplettera dina meriter genom att läsa på Komvux, folkhögskola, basår eller bastermin på universitet/högskola. Även om du inte uppfyller samtliga formella behörighetskrav kan du i vissa fall ändå anses vara behörig. Läs mer i svaret till frågan "Har jag någon chans att bli antagen till en utbildning om jag inte uppfyller de formella behörighetskraven"?

Har jag någon chans att bli antagen till en utbildning om jag inte uppfyller de formella behörighetskraven?

Svar: Även om du inte uppfyller alla formella behörighetskrav kan du i vissa fall ändå anses vara behörig. Om du kan styrka att du har kunskaper som motsvarar dem som krävs för grundläggande och/eller särskild behörighet kan du anses vara behörig även om du fått kunskapen på annat sätt än genom tidigare utbildning, så kallad reell kompetens. Du kan läsa mer om hur SLU bedömer din reella kompetens för att se om den är tillräcklig för att du ska anses ha motsvarande kunskaper och erfarenheter.
Din ansökan om reell kompetens måste du skicka in senast sista anmälningsdag.

Jag har en IB-examen (International Baccalaureate). Är jag behörig att studera på SLU?

Svar: Du hittar information om IB-examen och vad det anses motsvara i det svenska skolsystemet under International Baccalaureate på antagning.se.

Utbildningen jag vill söka kräver kemi 2/B. Om jag har underkänt i kemi 1/A men godkänt i kemi 2/B är jag behörig då?

Svar: Ja. Du behöver ha godkänt betyg i de gymnasiekurser som ingår i behörighetskravet till det program du söker. Utöver detta behöver du alltid uppfylla kravet för grundläggande behörighet.

Jag har läst ett naturbruksprogram eller omvårdnadsprogram på gymnasiet och funderar på om jag har motsvarande kurser i naturkunskap eller biologi?

Svar: Det finns vissa kurser som kan ersätta kurser i exempelvis biologi och naturkunskap. På SLU:s antagningssidor finns mer att läsa om vilka ersättningsmöjligheter som finns.

Kan jag läsa SLU-utbildningar på distans?

Svar: Inget av våra program på grundnivå ges på distans.

På avancerad nivå finns ett masterprogram som ges helt på distans som heter Skogsbruk med många mål. Ett annat masterprogram som till stor del ges på distans men med obligatoriska fysiska träffar är Outdoor Environments for Health and Well-being.

Vill du ta reda på vilka kurser som ges på distans så kan du filtrera sökningen genom att enbart visa distanskurser. Även distanskurser kan ha en del obligatoriska fysiska träffar.

Hur ansöker jag om examen?

Svar: Du ansöker via Mina sidor i Ladok Student.

Vilka examina kan jag ta vid Sveriges lantbruksuniversitet?

Svar: Du hittar samtliga examina som är möjliga att ta ut vid SLU i examensföreskrifterna.

Vad är det för skillnad på en generell examen och en yrkesexamen?

Svar: En generell examen, exempelvis en kandidatexamen i biologi eller en masterexamen i landskapsarkitektur, är mer allmän och mindre detaljstyrd i jämförelse med en yrkesexamen. I vissa fall är det möjligt att på egen hand bygga ihop en generell examen genom att läsa fristående kurser. Detta förutsätter givetvis att kurserna inom det aktuella området ges som fristående kurs.

Måste jag läsa xx-kursen (t.ex. matematik) för att få ut examen?

Svar: Det beror på vilken examen du vill ansöka om. Det framgår av examenskriterierna vad som krävs för respektive examen. Examenskriterierna varierar beroende på vilken examen du vill ta ut. Läs mer på SLU:s studentwebb under examen eller på respektive utbildningsprograms sida under examenskrav och i utbildningsplanen.

Kan jag läsa fristående kurser på exempelvis djursjukskötar-, veterinär- eller landskapsarkitektprogrammet?

Svar: Om du inte kommer in på programmet kan du läsa vissa kurser parallellt med programmen. Du hittar alla våra fristående kurser i vår kursdatabas. Välj "Alla fristående kurser" i andra menyraden och filtrera ytterligare genom att söka på ort, ämne och så vidare.

Många av våra kurser ges dock endast för de som är antagna till det program där kursen ingår.

Hur får jag ett resultat- och registreringsintyg som visar att jag studerar?

Svar: Du kan själv ta fram ett resultat- och registreringsintyg via Ladok Student som du kommer åt via Studentwebben. Då får du ett säkert intyg med dina kursregistreringar och/eller avslutade kurser. Om du inte längre är student och inte kan logga in på "Ladok Student", kan du beställa intyg genom Servicecenter.

Var söker jag studiemedel?

Svar: Du söker studiemedel på csn.se

Vad är kraven för att få studiemedel från CSN?

Svar: På csn.se kan du läsa mer om krav för att få studiemedel för universitetsstudier.

Jag har studerat förut och har inte tillräckligt med studiemedel kvar för att läsa ett helt program, hur gör jag?

Svar: Du får maximalt studiemedel för sex års studier, eller 240 veckor, på högskola/universitet, mer information finns under hur mycket kan du få på csn.se.

Jag vet inte vad jag ska studera eller känner mig osäker på om jag valt rätt, kan jag få hjälp?

Svar: Ja, du är välkommen att boka en tid hos någon av våra studie- och karriärvägledare för att få vägledning kring utbildnings- och yrkesval. Vi erbjuder vägledning via videomöte eller telefon. Våra kontaktuppgifter finner du på studie- och karriärvägledarsidan på studentwebben.

Hur bokar jag tid hos en studie- och karriärvägledare?

Svar: Besök oss när vi har drop in: drop in-tider eller boka en tid för vägledningssamtal via videomöte eller telefon via vår onlinebokning: https://www.timecenter.se/sluvagledning/

Jag har en funktionsnedsättning, vilket stöd kan jag få?

Svar: Om du har en funktionsnedsättning kan du ansöka om att få riktat pedagogiskt stöd. Du som har ansökt om och blivit beviljad riktat pedagogiskt stöd kan få olika typer av stöd. Vilket stöd du får är individuellt och utformas i samråd mellan dig och kontaktpersonen på studieorten. Stödet anpassas efter din funktionsnedsättning och din studiesituation. Stödet kan till exempel vara att lyssna på kurslitteratur, att få anteckningsstöd eller anpassad examination. Läs mer om vilket stöd du kan få på studentwebben.

Kontakta oss: funka@slu.se

Hur går jag tillväga om jag vill ansöka om att få en kurs tillgodoräknad?

Svar: Om du läser på ett yrkesprogram måste alla kurser som inte är knutna till ditt program tillgodoräknas om de ska kunna ingå i en yrkesexamen från SLU. Om du ska ta ut en generell examen behöver du inte ansöka om tillgodoräknande för kurser från svenska universitet/högskolor.

Kurser från universitet/högskolor i andra länder ska tillgodoräknas för att kunna ingå i en examen från SLU.

Du ansöker om tillgodoräknande på särskilda blanketter. Mer information om tillgodoräknande samt länkar till blanketter finns på studentwebben.

Även delar av en kurs kan tillgodoräknas, klicka på länken ovan för mer information.

Kan jag läsa en kurs på ett annat universitet och tillgodoräkna den inom ramen för min examen?

Det är svårt att ge ett generellt svar på den frågan och det beror dels på vilket program du läser, dels i vilken examen du
vill att kursen ska ingå. Vid tillgodoräknandet bedöms oftast ämnestillhörighet, nivå, antal poäng, om kursen (motsvarande) ersätter en specifik kurs samt eventuellt överlapp i innehåll med andra kurser som du har läst.  

Kan jag studera utomlands under min utbildning?

Svar: Ja, SLU har avtal med ett hundratal universitet runt om i världen. Läs mer om utbytesstudier på studentwebben. Här kan du läsa om vart du kan åka, hur du ansöker samt ta del av studentberättelser från utbytesstudier.

Hur gör jag för att få en bostad?

Svar: Här finns information om studentboenden på våra SLU-orter.

Jag är sjuk, behöver jag sjukskriva mig?

Svar: Ja, om du studerar med studiemedel. Du sjukanmäler dig på försäkringskassans webbsida första dagen du är sjuk. På studentwebben kan du läsa mer om hur du gör om du blir sjuk.

Om du har studiemedel från CSN och behöver vara hemma för vård av sjukt barn (VAB) så ska du anmäla det direkt till CSN.

Kan jag jobba och läsa ett program/kurser samtidigt?

Svar: Hur mycket obligatorisk undervisning som ingår i en kurs eller ett program kan variera, men räkna med att vara på plats på universitetet de flesta dagar i veckan. Inget av våra program på grundnivå ges på distans.

Majoriteten av våra kurser är på heltid och är svåra att kombinera med ett jobb på dagtid. Kurser som går på distans och/eller ges på halvfart är enklare att kombinera med jobb.

Är jag försäkrad när jag studerar?

Svar: Ja, du är försäkrad. Under skoltid täcks du av en personskadeförsäkring för studenter. Läs mer om studentförsäkringar på SLU:s studentwebb.

Var hittar jag information om den kurslitteratur jag behöver?

Svar: Du hittar kurslitteraturlistor på kurssidan på studentwebben. Du hittar samtliga kurser i SLU:s kursdatabas.

En preliminär litteraturlista ska finnas tillgänglig 8 veckor innan kursstart. Om den inte ligger ute i tid kan du kontakta ansvarig kursledare.

Var söker jag stipendium?

Svar: På studentwebben finns mycket information om stipendier som du kan söka genom fakulteten, utbildningsavdelningen och kårerna. Alla tips om stipendier från organisationer utanför SLU som mejlas till studie- och karriärvägledningen publiceras på karriär- och stipendieportalen.

Du kan även söka allmänna stipendier utanför SLU. Det finns kommersiella sökmotorer och stipendieböcker på t ex bibliotek.

På SLU kan du läsa en naturvetenskaplig bastermin som ger behörighet och i vissa fall även platsgaranti till vissa av SLU:s program. Basterminen motsvarar inte gymnasiekurserna. Det innebär att det inte är säkert att du blir behörig till andra program än de på SLU som står angivna. Du kan läsa basterminen både under höst- och vårterminen.

Basterminen innehåller endast de delar som behövs för att bli behörig till de program som är kopplade till basterminen. I basterminen läses ämnena tematiskt och integrerat, så det går inte att bryta ut några delar. Hela basterminen examineras som en enhet.

Läs mer om basterminen på SLU:s webb.

Skogligt basår

Om du saknar behörighet till skogsmästarprogrammet kan du läsa skogligt basår.

Skogligt basår innebär en möjlighet för dig som inte studerat vid naturbruksgymnasium att få behörighet till skogsmästarprogrammet. Basåret består av ett utbildnings- och praktikpaket, som ger både behörighet och platsgaranti till skogsmästarprogrammet. Studierna är på gymnasienivå. Här kan du läsa mer om skogligt basår.

Vilken ort ges programmet på och kan jag läsa utbildningen på distans?

Svar: Djursjukskötarprogrammet ges endast i Uppsala och det går inte att läsa på distans. 

Vad är det för skillnad på djurskötare, djursjukvårdare och djursjukskötare?

Svar: Djursjukskötare är ett legitimationsyrke inom djursjukvården. Djursjukvårdare är en äldre utbildning. Djurskötare/djurvårdare är en kompetens som du kan få på naturbruksgymnasier. Det är Jordbruksverket som ansvarar för legitimationer och vilken behörighet olika roller inom djursjukvården har.

Hur kan jag komma in på djursjukskötarprogrammet om mitt betyg inte räcker till?

Svar: Om du gör högskoleprovet konkurrerar du i ytterligare en urvalsgrupp, läs mer här: hogskoleprov.nu

Du måste alltid uppfylla samtliga behörighetskrav, även om du fått ett bra högskoleprovsresultat.

Kan jag läsa till djursjukskötare i något annat land och sedan jobba i Sverige?

Svar: Jordbruksverket gör en individuell prövning av de som har läst utomlands och ansöker om legitimation. Se mer på Jordbruksverkets webb.

Kan jag läsa fristående kurser på SLU eller något annat universitet och sedan jobba som djursjukskötare?

Svar: Nej, djursjukskötarprogrammet ges endast på SLU och kurserna kan inte läsas som fristående kurser.

Vilken ort ges programmet på och kan jag läsa utbildningen på distans?

Svar: Etologi och djurskyddsprogrammet ges endast i Uppsala och det går inte att läsa på distans. 

Jag vill bli djurskyddsinspektör och undrar om detta program är ett bra val för mig?

Svar: Ett av syftena med programmet är att ge bra kompetens för att arbeta med djurskyddsfrågor. Det finns också andra möjliga vägar till att bli djurskyddsinspektör. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats.

Vilken ort ges programmet på och kan jag läsa utbildningen på distans?

Svar: Hippologprogrammet ges på orterna Flyinge, Strömsholm och Wången. För ridhästinriktningen läser du år 1 på Flyinge och år 2 och 3 på Strömsholm. För islandshäst- och travinriktningen läser du alla år på Wången. Utbildningen går inte att läsa på distans. Läs mer här om hippologprogrammet.

Vad arbetar en hippolog med?

Svar: Hippologer har en bred arbetsmarknad inom hästbranschen. Vanliga yrken är ridlärare, stallchefer, egna företagare (träning, tävling, utbildning) och lärare på gymnasieskolor med hästinriktning (kräver viss vidareutbildning). Det finns också många hippologer inom hästbranschens olika organisationer och företag som erbjuder olika tjänster och varor som foder, försäkringar och utrustning. Eftersom hippologutbildningen är unik i världen är hippologer också eftertraktade internationellt.
Mer information finns på hippologenhetens webbsida.

Hur kommer jag in på hippologprogrammet?

Svar: Kontrollera din behörighet och sök via www.antagning.se

Alla behöriga sökande kallas sedan till antagningsprov. Går du i gymnasiet, glöm inte komplettera med ditt gymnasiebetyg i juni.

Måste jag ha arbetat med hästar?

Svar: Nej, det är inget krav att ha arbetat med hästar men har du arbetat 6 månader eller mer är det meriterande. Många studenter tycker också det är en fördel att ha varit ute i arbetslivet innan utbildningen för att lättare sätta kursinnehåll i sitt sammanhang.

Kräver utbildningen att jag har egen häst?

Svar: Nej, du har under utbildningen tillgång till de välutbildade hästar som finns på hästnäringens riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången. Har du en egen häst går det bra att ha med den i utbildningen från årskurs två om lärarna anser att den uppfyller kursmålen. Många studenter väljer att stalla upp egen häst och rida utanför utbildningen, det är dock långt ifrån alla som har egen häst med sig.

Går det att läsa fristående kurser för att bli hippolog?

Svar: Nej, utbildningen ges som ett helt program.

Läs mer om anmälan, antagning, antagningsprov och utbildningen på www.slu.se/hippologutbildning

Vilken ort/vilka orter ges programmet på och är den möjlig att läsa på distans?

Svar: Från höstterminen 2021 har Jägmästarprogrammet ändrats. Läs mer här: www.slu.se/utbildning/program-kurser/yrkesexamen/jagmastarexamen

Utbildningarna har stora likheter de första tre åren vad gäller kurser, projektarbeten och kunskaper inom landskapsarkitektur. Programmen ges på svenska på grundnivå (åk 1-3). På avancerad nivå (åk 4-5) är undervsningen på engelska i Alnarp. I Ultuna finns det kurser på både svenska och engelska på avancerad nivå. 

Centralt för ämnet, och likartat på de båda orterna, är kurser där du tränas i planering och formgivning av uthålliga och meningsskapande utemiljöer för människor. Du jobbar med uppgifter av skiftande skalor, från den lilla uteplatsen till stadsutvecklingsprojekt. Skissmetoden är viktig och delas med andra arkitekturdiscipliner. Du lär dig använda växtmaterial i form av träd och buskar.

Skillnader finns också mellan de båda orterna. Ultuna har en tradition med något större innehåll av ekologi och markvetenskap, medan Alnarp något mer inom landskapsarkitektur. Skillnaderna ökar i åk 4–5 då du kan specialisera dig genom olika valbara kurser. I Alnarp är all undervisning på engelska åk 4-5, Ultuna blandar svenska och engelska. Båda utbildningarna har gott anseende och leder till landskapsarkitektexamen.

Vilken ort/vilka orter ges programmet på och är den möjlig att läsa på distans?

Svar: Du kan inte läsa programmet på distans. Majoriteten av kurserna på programmet är programspecifika och inte möjliga att söka som fristående kurs. De första två åren läser du i Skinnskatteberg. Under det tredje och sista året kan du läsa i Skinnskatteberg, Alnarp, Uppsala eller Umeå.

Hur kan jag komma in på veterinärprogrammet, om mitt betyg inte räcker till?

Svar: Om du gör högskoleprovet konkurrerar du i ytterligare en urvalsgrupp, läs mer här: hogskoleprov.nu/

Du måste alltid uppfylla samtliga behörighetskrav även om du skrivit ett bra högskoleprovsresultat.

Vilken ort/vilka orter ges programmet på och är detn möjligt att läsa på distans?

Svar: Veterinärprogrammet ges i Uppsala och du kan inte läsa programmet på distans. Kurserna på programmet är programspecifika och inte möjliga att söka som fristående kurs.

Jag läser till veterinär utomlands. Kan jag hoppa på veterinärprogrammet i Sverige (senare del)?

Svar: Det sker ingen antagning till senare del av veterinärprogrammet. Det innebär att om du har påbörjat studier till veterinär utomlands och vill fortsätta din utbildning i Sverige så måste du ansöka till veterinärprogrammet från början via antagning.se. Om du blir antagen kan du ansöka om att få tillgodoräkna dig dina tidigare studier utomlands om innehållet motsvarar de kurser som ingår i programmet i Sverige.

Kan folkhögskola vara en väg in till veterinärprogrammet?

Svar: Folkhögskoleomdöme är en av betygsgrupperna när du söker till program på grundnivå och kurser. De flesta sökande har högsta omdöme (BF 4.00) och det är därmed hög konkurrens om platserna. Notera att du måste uppfylla kraven på grundläggande och särskild behörighet också i den här urvalsgruppen. För mer information, läs här: Folkhögskola.

Kan jag läsa några fristående kurser på veterinärprogrammet i väntan på att komma in?

Svar: Nej, ingen av kurserna inom veterinärprogrammet kan läsas som fristående kurs.