Kinesisk kärleksört

Senast ändrad: 05 december 2022
Blommande plantor av kinesisk kärleksört 'Granlunda'. Färgfoto.
Foto: Linnea Oskarsson, SLU.

”När den blommar vet man säkert att sommaren är slut, även om dagarna skulle vara varma och solgranna.” Så skrev trädgårdsdirektören och författaren Sven Gréen om den kinesiska kärleksörten i en artikel om höstblommande perenner 1943 och passade samtidigt på att rekommendera den till stenpartiet ”ty den blommar under en tid, då ytterst få stenpartiväxter ha något vackert att bjuda”.

I Nationella genbanken i Alnarp är hösten definitivt här och kärleksörten blommar vackert sedan några veckor tillbaka, så gott som alltid omsvärmad av insekter. Arten ger nektar och pollen åt insekterna under tidig höst när inte så mycket annat blommar och finns ofta med på olika listor över bra pollinerarväxter. I Nationella genbanken är det den kinesiska kärleksörten och astrarna av olika arter som vinner tävlingen om insekternas uppmärksamhet under september och oktober. 

Kinesisk kärleksört har sitt ursprung i ett område som sträcker sig från Korea till Manchuriet i nordöstra Kina. I Japan har den traditionellt odlats i krukor på taken för att skydda mot brand, ungefär som kärleksört (Hylotelephium telephium) ska ha planterats på hustaken i södra Skåne för att skydda mot åskan. I skandinaviska plantskolor har kinesisk kärleksört funnits att köpa åtminstone sedan 1860-talet. I ”Handbok i svenska trädgårdsskötseln”, utgiven i Stockholm 1884 beskrivs den som ”en utmärkt prydnad så väl för rabatter som för fjellpartier, stengrottor o.s.v.” Tillsammans med andra fetbladsväxter, till exempel kaukasiskt fetblad och rosenrot, rekommenderas den som en ytterst tålig och tacksam växt som nästan inte kräver någon näring och som trivs överallt där det inte är för fuktigt. De växer till och med där det ”knappast vore möjligt att få någon annan växt att lefva, t. ex. på gamla murar, sten- och grushögar, berg och torra sluttningar” skriver bokens författare Georg Löwegren entusiastiskt. Han avslutar beskrivningen med att peka på att kinesisk kärleksört är en art som förtjänar blomsterodlarens uppmärksamhet – kanske är det ett tecken på att arten ännu inte var så vanlig i odling i Sverige i mitten av 1880-talet?

Men arten blev vanligare och vanligare i de svenska plantskolornas sortiment och så småningom introducerades även namnsorter av kinesisk kärleksört i handeln. Sorter som såldes i svenska plantskolor före andra världskriget var till exempel ’Atropurpureum’ med djupröda blommor och ’Brilliant’ med rosa blomflockar. Sorten ’Brilliant’ går fortfarande att köpa och tilldelades utmärkelsen Award of Garden Merit av brittiska Royal Horticultural Society så sent som 1993.

Under varumärket Grönt kulturarv har en sort av kinesisk kärleksört lanserats. Det är sorten ’Granlunda’, introducerad 2014 och insamlad på Söderslätt i Skåne. Sorten har fått sitt namn efter gården Granlunda där den odlats i över åttio år. Det är en stor, fyrlängad gård med ett boningshus byggt på 1870-talet. På Granlunda fanns fram till 1950-talet en trädgård med buxbomshäckar, bersåer och slingrande grusgångar. För att hålla de grusade gångarna fina och rena från ogräs spändes hästen framför harven om lördagarna. Hela trädgården inramades av almar och en tät hagtornshäck. Inger, som äger gården idag, har en faster som bara var barn på 1930-talet, men som minns och kan berätta hur trädgården såg ut i slutet av decenniet. Hon har beskrivit vilka perenner som stod i rabatterna och bland dem fanns kärleksörten. På 1950-talet gjordes trädgården om och gångar och bersåer lades igen, men många av växterna bevarades och togs om hand. Förutom kärleksörten grävdes även gullbandsiris, rosa luktpioner, rödsippa och blåsippa upp och planterades om i de nya rabatterna.

Precis som på gården Granlunda odlades den kinesiska kärleksörten ofta i en rabatt och det är just som rabatt- och stenpartiväxt den rekommenderas i svensk trädgårdslitteratur från 1920-, 30- och 40-talet. I svensk litteratur från slutet av 1800-talet beskrivs den kinesiska kärleksörten ibland också som krukväxt, men det är rekommendationer som inte har hittats i litteratur från 1900-talet. Då verkar den definitivt ha flyttat utomhus. Den kinesiska kärleksörten är ”sköna växter, som äro användbara på alla soliga platser inom park och trädgård” skriver till exempel trädgårdsdirektören vid Göteborgs Trädgårdsförening, Axel Holzhausen, 1919.

Som snittblomma för buketter har den också använts. ”Utmärkt för snitt” skriver till exempel plantskolan Äs Trädgårdar utanför Katrineholm i sin katalog från 1911. Och när tapetgrupper, lätt kupade rabatter där olika blommor, ofta sommarblommor, bildade komplicerade mönster, var på modet, hade faktiskt den kinesiska kärleksörten ytterligare ett användningsområde. Då kunde de avskurna blommorna från kinesisk kärleksört stickas ner på tomma platser i tapetgrupperna för att ersätta sommarblomsplantor som gått ut under hösten.

Text: Linnea Oskarsson, oktober 2020

Blommande plantor av kinesisk kärleksört 'Granlunda'. Färgfoto.
Kinesisk kärleksört blir mellan 25 och 50 cm hög och blommar i augusti-oktober. Både blad och stjälk är isigt blågröna. Blommorna är rosa med lansettformade, utspärrade kronblad. Blommorna sitter samlade i stora, täta och platta knippen som kan bli upp till 30 cm breda. På fotot syns sorten ’Granlunda’, insamlad i Skåne och lanserad under varumärket Grönt kulturarv. Foto: Linnea Oskarsson, SLU.
Blommande plantor av kinesisk kärleksört 'Granlunda'. Färgfoto.
Kinesisk kärleksört blir mellan 25 och 50 cm hög och blommar i augusti-oktober. Både blad och stjälk är isigt blågröna. Blommorna är rosa med lansettformade, utspärrade kronblad. Blommorna sitter samlade i stora, täta och platta knippen som kan bli upp till 30 cm breda. På fotot syns sorten ’Granlunda’, insamlad i Skåne och lanserad under varumärket Grönt kulturarv. Foto: Linnea Oskarsson, SLU.

Fakta:

Till Poms Perennupprop kom flera tips om kinesisk kärleksört, men bara ett som gick att spåra tillbaka till före 1940. De flesta av de tips om kärleksört som kom in till uppropet gick att dokumentera till 1960- eller 1970-talet. Har du en kärleksört som du vet har odlats i minst 75 år? Hör av dig till Nationella genbanken och berätta!


Kontaktinformation

Linnea Oskarsson, genbankskurator

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU                   linnea.oskarsson@slu.se, 040-41 55 86, 070-350 14 19