Skoglig policy och planering
Forskargruppens medlemmar
Publicerat material
Relaterade forskningsämnen
Vår forskning spänner från skoglig planering och rådgivning till skogspolitik, jämställdhet och samhällsomställningar – med fokus på både lokala landskap och globala perspektiv.
Skoglig policy är ett samhällsvetenskapligt ämne som strävar efter att lösa nutidens komplexa problem. Vi arbetar för att hitta funktionella lösningar som bidrar till bättre förvaltning och skötsel av skogar. För att göra det samarbetar vi ofta med skogssektorns aktörer, så som myndigheter och skogsägarföreningar.
Den tillämpade inriktningen ger ofta multidisciplinära perspektiv, till exempel arbetar många av våra forskare i gränssnittet mellan skoglig policy och planering. Samarbete mellan olika discipliner och bredare samarbeten leder ofta till bättre lösningar.
Att förbättra skogliga policies
Det geografiska fokuset ligger på Sverige och andra länder inom Östersjöregionen. Vi har samlat en unik kompetens om länderna inom regionen genom ett antal jämförande analyser. Stor vikt läggs på förbättringen av skogspolitiska styrmedel, så som bättre deltagandeprocesser och skoglig rådgivning i Sverige eller minskad överreglering i postsovjetiska länder.
Vi tillämpar ett systemperspektiv på olika nivåer, till exempel genom att undersöka innovationer och hållbara affärsmodeller för snabbväxande lövträd inom hela värdekedjan. Genus, jämställdhet och lika villkor inom skogssektorn i Sverige och internationellt är ett annat viktigt forskningsämne. Vi använder ofta kvalitativa metoder för att fördjupa förståelsen av undersökta fenomen.
Teknisk och sociologisk planering
Något förenklat kan forskningen inom skoglig planering delas in i två områden:
- teknisk planering.
- sociologisk planering.
Vi har forskare som är specialiserade inom den tekniska inriktningen. Det kan till exempel innebära utvecklig av skötselmodeller på bestånds- och landskapsnivå, inklusive simulering av olika ekosystemtjänster.
Fokus är dock på de sociologiska aspekterna som till exempel nya metoder inom skoglig planering för bättre hänsyn till markägarnas behov och tillämpning av landskapsperspektivet i skogsbruksplaner. En kritisk samhällsvetenskaplig analys av implementeringen av grön och blå infrastruktur på lokala och regionala nivåer utgör ett annat exempel på planeringens sociologi.