Viltekologi

Aldrig någonsin har så många människor och så mycket vilt delat landskap. Det kan vara en fantastisk upplevelse att möta vilda djur eller se spåren efter dem. Vilt är också viktigt för jakt och ekoturism. Samtidigt leder mötena till konflikter som kostar mycket för samhället. Vilda djur rör sig över stora områden och varje art har sina specifika krav på sin livsmiljö. Det behövs kunskap om deras ekologi. 

Vi sitter på SLU Grimsö forskningsstation som ligger i Bergslagen, Lindesbergs kommun. Forskningsstationen ligger i ett 13 000 hektar stort forskningsområde med framförallt skog. Vi bedriver också forskning på andra ställen i Sverige och världen. Till exempel har vi ett nära samarbete med norska och finska forskare om arter som korsar landsgränserna. Vi studerar också snöleoparder i Mongoliet.

Bevarande och förvaltning

Vi undersöker och försöker förutsäga hur olika förvaltningsåtgärder (till exempel jaktstrategier) och landanvändning (skogsbruk, jordbruk, infrastruktur, ekoturism) påverkat viltpopulationerna. Då är det viktigt med kunskap om arternas ekologi. Hur rör de sig i skogen? Vilka faktorer påverkar deras val? Hur påverkar de sin miljö? Vad äter de? Hur varierar överlevnad och reproduktion över tid och på olika platser? Ett exempel är samspelet mellan vargar, älgar, skog (älgens mat) och människor (jägare, skogsbruk).

Viltförvaltning, naturvård och jordbruk har ibland motstående intressen som kan leda till konflikter. Därför handlar vår forskning ofta om konsekvenserna av förändrade populationer av vilda däggdjur och fåglar.

Ett exempel är stora betande fåglar som svanar, gäss och tranor. En kombination av naturvårdsinsatser, mildare klimat och moderniserat jordbruk har gynnat dem. Det är positivt att de har blivit mindre sällsynta samtidigt som det är ett problem att de äter av våra grödor. Ett annat exempel djur som gärna förser sig av våra grödor är vildsvin. Därför forskar vi om djurens beteende, påverkan på biologisk mångfald och hur olika metoder att skrämma eller locka dem bort från fälten fungerar.

Det är viktigt att hitta ekologiskt hållbara lösningar som accepteras av dem som berörs i samhället.

Skandulv - vargar i skandinavien

Grensevilt - varg, järv och älg i gränsområdet

Populationsgenetik hos stora rovdjur 

På Grimsö forskningsstation finns ett molekylärgenetiskt laboratorium. Den skandinaviska vargstammen är den bäst kartlagda djurstammen i världen. Det finns ett nästintill komplett släktträd och god kunskap om problemen med inavel. Genetisk kunskap är en viktig grund för att kunna bevara livskraftiga stammar av våra rovdjur.

Vilt och trafik

Viltolyckor på väg och järnväg ökar stadigt. Detta orsakar lidande hos både djur och människor och medför stora kostnader för samhället. Vår forskning syftar till att minska infrastrukturens och trafikens negativa påverkan på vilda djur och biologisk mångfald. Vi studerar hur djur reagerar på och använder sig av åtgärder som stängsel, passager och avskräckande metoder, och hjälper myndigheter att utveckla effektiva motåtgärder. Till exempel kunde vi visa att ljudsignaler som den mänskliga rösten skapar en flyktrespons hos vilt som kan användas för att tillfälligt säkra järnvägar strax innan tåget passerar. Detta och andra försök för att separera djur och fordon bidrar till att återskapa djurens rörelsemöjligheter genom landskap och infrastruktur samtidigt som trafiksäkerheten ökas.

www.viltochtrafik.se

Invasiva arter – till exempel mårdhund

Forskare på SLU har under många år deltagit i mårdhundsprojektet. Mårdhund som har sitt ursprung i Asien och introducerades i de europeiska delarna av Sovjetunionen 1929 - 1955 för att öka tillgången på pälsvilt. Idag är arten etablerad i Finland och därifrån vandrar djur in till norra Sverige. Mårdhunden är framförallt ett hot mot markhäckande fåglar och det är viktigt att arten inte får fäste i Sverige. Vi undersöker hur allmänhetens observationer, viltkameror och sändardjur kan kombineras för att effektivt upptäckta mårdhundar.

One health-perspektivet

Vi studerar också vilt i perspektivet ”One health” och överföringen av patogener (både direkt och genom vektorer som till exempel fästingar) mellan vilt, tamdjur och människor. Till exempel har vi undersökt rådjur i Grimsö-området och Stockholms skärgård under flera år och följt både deras hälsa och antal fästingar.

Viltekologi och politik

I en tvärvetenskaplig ansats studerar vi skärningspunkten mellan viltekologi och politik, särskilt juridik. Vi tittar på hur juridiska instrument kan förändra populationsdynamiken hos olika arter och hur ekologisk kunskap används vid rättsfall och som grund för lagstiftning.