Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs

Projektet visade genom analys av provfiskedata och experiment att den svartmunnade smörbult både är en risk och en resurs för inhemsk fiskfauna där rovfiskar gynnas medan vissa plattfiskar och laxfiskar missgynnas. Detta gav enligt våra modelleringar en negativ effekt på värdet av fritidsfisket, medan de ekonomiska effekterna på yrkesfisket kan vara både positiva och negativa. Projektet visade också i fältstudier, experiment och modellering av provfiskedata att rovfiskar har potential att begränsa den svartmunnade smörbultens täthet genom sin predation. Genetiska analyser visade att undersökta barriärer i flodsystem kan sakta ned men inte hindra spridningen, likaså visade experiment att arten kan vandra i slitsrännor (en vanlig typ av fiskväg) även om högre hastighet tycks begränsa den. I samarbete med fiskare modifierades ryssjor så att de fångade smörbult effektivt samtidigt som de släppte ut oönskad bifångst.

Arbetspaket 1 - Effekter på fisksamhälle och ekosystemtjänster

Vi analyserade fångst per ansträngning i provfiske med nät från fyra kustområden i östersjön med dataserier på upp till 23 år. Enligt våra modeller ökade förekomsten av abborre, karpfiskar, rovfiskar och gärs, medan förekomsten av sik och skrubbskädda minskade efter invasionen av svartmunnad smörbult. (Naddafi & Florin 2025).

Experiment med lekmogen lax i strömakvariet vid Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby visade att tiden till lek förlängdes i närvaro av svartmunnad smörbult. (Wallin Kilhlberg m.fl. 2023)

Om smörbulten fortsätter sprida sig visade våra ekonomiska analyser att på 10 års sikt kan fritidsfisket komma att ha minskat med flera hundra miljoner i termer av nuvärde. Detta förutsätter dock att smörbulten själv inte inbringar något värde. Effekten på yrkesfisket är svårare att analysera eftersom det beror på om arten är begränsad av en kvot eller inte, samt på grund av brist på data på smörbultens påverkan. Där finns både scenarior där fisket eller konsumenten både tjänar och förlorar ekonomiskt på om smörbulten fortsätter öka. (Bostedt m.fl. 2025, Florin m.fl. 2026)

Arbetspaket 2 - Begränsa spridning

Genetiska analyser av svartmunnad smörbult från olika sidor om potentiella barriärer i fyra stora floder i centraleuropa visade att barriärer i floder kan begränsa smörbultens spridning men det går inte att dra någon slutsats vilka av barriärerna som var mest effektiva. Däremot stod det klart att ju fler barriärer desto sämre spridning av smörbulten – även om det vid barriärerna ibland fanns fiskvägar. (McCallum mfl 2025)

I Vattenfalls Laxelerator byggdes en slitsränna för att studera svartmunnad smörbults vandringsförmåga och jämföra den med inhemska arter som abborre, stensimpa och öring. Experimenten visade att smörbulten kan ta sig fram i slitsrännor vid hastigheter upp till 0,68 m/s även om det var tydligt att den var en mycket sämre simmare än den inhemska stensimpan. Försök med bubblor som barriär gav inga entydiga svar.  (Junehag 2023, Florin m.fl. 2026)

Arbetspaket 3 - Begränsa täthet

Svartmunnad smörbult blir ofta en dominerande art i fiskfaunan på platser den invaderat. Det är svårt för att inte säga omöjligt att utrota den men genom att begränsa tätheten skulle negativa effekter kunna begränsas. Ett möjligt sätt att begränsa arten kan vara genom intensivt fiske och i detta projekt visade vår analys av provfisken och sammanställning av befintlig kunskap från litteratur och experter att fångsterna är som störst på grunt vatten (<10m) under perioden maj-augusti. Jämförelse mellan nät och ryssjor visade att ryssjor oftast gav högre fångst per ansträngning av svartmunnad smörbult medan bifångsten var lägre. Därför valdes ryssjor som redskap i pilotförsök med yrkesfiskare i Blekinge och Stockholms län.  Redskapen modifierades med olika typer av ingångar och genom att flytta placeringen av flyktöppningar. Bäst resultat, i form av stora fångster av smörbult och abborre men låg av ål, uppnåddes med större varianter av redskapen och flyktöppningen placerad i överdelen av redskapen. För att utveckla ett kommersiellt fiske av arten då det inte finns en marknad för smörbult i Sverige skulle en lönsamhet kunna uppstå om fisket kombinerades med fiske efter andra kustfiskar som abborre. (Florin m.fl. 2026)

Svartmunnad smörbult kan även vara en värdefull resurs för fiskätande fågel och fisk. Analys av maginnehåll i stora abborrar (>20 cm längd) insamlade månadsvis under ett par år i Blekinge skärgård visade att smörbult var den dominerade arten i födan baserat på biomassa och särskilt dominerade på höst och vår. (Arnet 2021).
I olika experiment undersöktes abborrens hanteringstid av olika storlekar av smörbult och bytesvärdet räknades ut (Karlsson 2023). Abborren visade sig också föredra svartmunnad smörbult framför storspigg i födovalsexperiment (Blanco 2023). Sammantaget visade detta att rovfisk som abborre har potential att reglera tätheten av svartmunnad smörbult.

Vi analyserade också fångst per ansträngning i fyra provfiskeområden i östersjön för att se om tätheten av olika fiskarter påverkade tätheten av svartmunnad smörbult. Vår modellering  visade att ökad förekomst av rovfiskar som stor abborre, torsk, gädda och gös minskade tätheten av svartmunnad smörbult. Rovfiskar i dag är i manga fall tillbakaträngda och insatser for att gynna rovfiskbestanden skulle kunna bidra till en högre motståndskraft hos ekosystemet mot invasionen av svartmunnad smörbult.

Team

Detta var ett stort samarbetsprojekt mellan institutioner vid SLU, Umeå- och Lunds Universitet där vi även samarbetade med forskare vid andra universitet samt hade en referensgrupp bestående av forskare, fiskare och förvaltare.