Variationer i sälars födoval
Efter framgångsrika bevarandeinsatser har knubbsälen i Skagerrak återhämtat sig från 1970-talets rekordlåga nivåer. Det här forskningsprojektet analyserar mer än 2 000 dietprover som samlats in under de senaste två decennierna för att öka förståelsen för sälens ekologiska roll och bidra till en hållbar, ekosystembaserad förvaltning.
Utflyttad trålgräns i Östersjön
På regeringens uppdrag genomför Havs- och vattenmyndigheten ett försök med utflyttad trålgräns i Östersjön. SLU Aqua ansvarar för den vetenskapliga uppföljningen inom sex arbetspaket som belyser effekterna på sill- och strömmingsbestånden.
Fiskefria områden
I fiskefria områden tillåts inget fiske, och därmed skyddas arter och deras livsmiljöer. På institutionen för akvatiska resurser följer vi utvecklingen i Sveriges fiskefria områden och tar fram rekommendationer om hur de bäst kan utformas.
Predation från säl och skarv
SLU genomför på regeringens uppdrag en vetenskaplig studie av hur minskad predation från säl och skarv kan påverka fiskbeståndens återhämtning. Arbetet omfattar flera delstudier längs svenska kusten.
Marina värmeböljor och extremväder
Värmeböljor i havet kan påverka fisk och andra organismer, och extrema stormar kan minska fiskemöjligheter. I det här projektet studerar forskarna effekten av värmeböljor på fisk och näringsvävar med modeller och experiment.
Bifångst av skyddade arter i fisket
Bifångster i svenskt fiske är dåligt dokumenterade trots att det finns ett stort behov av att uppskatta fiskets påverkan på skyddade och hotade arter. För att effektivt förvalta och skydda dessa populationer behöver vi veta var, när och vilka redskap som bifångar dem.
Fler forskningsprojekt
-
Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs
Detta projekt syftade till att ge ökad förståelse om effekten av svartmunnad smörbult i svenska vatten och hur spridning kan begränsas, täthet minskas samt om möjligheten att nyttja arten som födoresurs. -
MSP4MORE
För att mildra klimatförändringarna och stödja den biologiska mångfalden är det avgörande att utveckla förnybara energilösningar som balanserar mål för skydd, restaurering och försörjning. -
Metoder för att bedöma näringsvävars miljöstatus
Projektet använder ekosystemmodeller och integrerade analyser för att förstå långsiktiga förändringar i Östersjöns havsmiljö. -
Marina vattenvägar
Projektet Marina vattenvägar studerar fiskbestånd och viktiga lekplatser i Ålands varierade kustmiljöer samt kartlägger fritidsfisket i samverkan med lokalbefolkningen. Syftet är att bidra till långsiktigt hållbara fiskbestånd.
Forskningsområden
-
Algtox - Kunskapscentrum om algtoxiner
Vi kan förvänta oss att giftiga algblomningar blir vanligare allt eftersom klimatet förändras. Att lära sig mer om vilka gifter algerna producerar och under vilka omständigheter blir därför allt viktigare och något vi strävar efter inom Algtox. -
AquaGenomics: linking genes and genomes to population and ecosystem health in a changing world
We combine genomics and ecology to uncover evolutionary processes shaping aquatic life in a changing world. -
Fisk i näringsvävar: ekologi och evolution hos vattenlevande samhällen
Vi kopplar variation i fiskars kroppsstorlek och sammansättning till ekologiska och evolutionära processer i föränderliga miljöer. I vår forskning kombinerar vi dynamiska modeller, experiment och analyser av långsiktiga ekologiska data från sjöar, kustområden och öppet hav. -
Havsbaserad vindkraft
Forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) medverkar i forskning om vindkraft i havsmiljö, och i internationella expertgrupper om vindkraft inom Internationella havsforskningsrådet (ICES).
-
Fiskbarometern: Så mår Sveriges fisk- och skaldjursbestånd
På Fiskbarometern presenterar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2025 klara. Situationen är mest oroande i Egentliga Östersjön medan Vänerns abborre är på uppgång. -
Hållbart på pappret, men inte i havet: ny studie granskar fisket i Nordostatlanten
Fisketrycket i Nordostatlanten har minskat och fiskbestånden återhämtar sig. Men en ny studie visar att den referensnivå som används i rådgivningen ger en alltför optimistisk bild av beståndens status. Vi riskerar att börja fiska för intensivt innan bestånden nått en långsiktigt hållbar biomassa. -
Genetisk kartläggning av Östersjösill viktig för hållbart fiske
Sill från olika delar av Östersjön skiljer sig genetiskt från varandra med delbestånd som är anpassade till lokala skillnader i salthalt och temperatur, men populationerna kan också blanda sig med varandra. Det visar en ny studie av forskare från SLU, Uppsala universitet och Stockholms universitet. -
Varifrån kommer egentligen jättetorskarna i Ålands hav? Ny forskning ger fler ledtrådar
En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att den snabbväxande torsken i Ålands hav troligen inte leker lokalt utan är beroende av larver som transporteras dit med havsströmmar. Samtidigt pekar kemiska analyser på att beståndet kan vara unikt och möjligen vara en egen population.