Variationer i sälars födoval
Efter framgångsrika bevarandeinsatser har knubbsälen i Skagerrak återhämtat sig från 1970-talets rekordlåga nivåer. Det här forskningsprojektet analyserar mer än 2 000 dietprover som samlats in under de senaste två decennierna för att öka förståelsen för sälens ekologiska roll och bidra till en hållbar, ekosystembaserad förvaltning.
Utflyttad trålgräns i Östersjön
På regeringens uppdrag genomför Havs- och vattenmyndigheten ett försök med utflyttad trålgräns i Östersjön. SLU Aqua ansvarar för den vetenskapliga uppföljningen inom sex arbetspaket som belyser effekterna på sill- och strömmingsbestånden.
Fiskefria områden
I fiskefria områden tillåts inget fiske, och därmed skyddas arter och deras livsmiljöer. På institutionen för akvatiska resurser följer vi utvecklingen i Sveriges fiskefria områden och tar fram rekommendationer om hur de bäst kan utformas.
Predation från säl och skarv
SLU genomför på regeringens uppdrag en vetenskaplig studie av hur minskad predation från säl och skarv kan påverka fiskbeståndens återhämtning. Arbetet omfattar flera delstudier längs svenska kusten.
Marina värmeböljor och extremväder
Värmeböljor i havet kan påverka fisk och andra organismer, och extrema stormar kan minska fiskemöjligheter. I det här projektet studerar forskarna effekten av värmeböljor på fisk och näringsvävar med modeller och experiment.
Bifångst av skyddade arter i fisket
Bifångster i svenskt fiske är dåligt dokumenterade trots att det finns ett stort behov av att uppskatta fiskets påverkan på skyddade och hotade arter. För att effektivt förvalta och skydda dessa populationer behöver vi veta var, när och vilka redskap som bifångar dem.
Fler forskningsprojekt
-
Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs
I detta projekt tar vi fram kunskap om svartmunnad smörbult. -
MSP4MORE
För att mildra klimatförändringarna och stödja den biologiska mångfalden är det avgörande att utveckla förnybara energilösningar som balanserar mål för skydd, restaurering och försörjning. -
Metoder för att bedöma näringsvävars miljöstatus
Projektet använder ekosystemmodeller och integrerade analyser för att förstå långsiktiga förändringar i Östersjöns havsmiljö. -
Marina vattenvägar
Projektet Marina vattenvägar studerar fiskbestånd och viktiga lekplatser i Ålands varierade kustmiljöer samt kartlägger fritidsfisket i samverkan med lokalbefolkningen. Syftet är att bidra till långsiktigt hållbara fiskbestånd.
Forskningsområden
-
Algtox - Kunskapscentrum om algtoxiner
Vi kan förvänta oss att giftiga algblomningar blir vanligare allt eftersom klimatet förändras. Att lära sig mer om vilka gifter algerna producerar och under vilka omständigheter blir därför allt viktigare och något vi strävar efter inom Algtox. -
AquaGenomics: linking genes and genomes to population and ecosystem health in a changing world
We combine genomics and ecology to uncover evolutionary processes shaping aquatic life in a changing world. -
Fisk i näringsvävar: ekologi och evolution hos vattenlevande samhällen
Vi kopplar variation i fiskars kroppsstorlek och sammansättning till ekologiska och evolutionära processer i föränderliga miljöer. I vår forskning kombinerar vi dynamiska modeller, experiment och analyser av långsiktiga ekologiska data från sjöar, kustområden och öppet hav. -
Havsbaserad vindkraft
Forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) medverkar i forskning om vindkraft i havsmiljö, och i internationella expertgrupper om vindkraft inom Internationella havsforskningsrådet (ICES).
-
Extremt vinterväder dödade öringens ägg – men populationerna återhämtade sig snabbt
Hur lång tid tar det för en art att komma tillbaka efter en katastrof? En studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att populationer av öring kan återhämta sig på bara några år efter en vinter med bottenfrusna vattendrag – trots att en hel årskull slogs ut. -
Ny europeisk studie visar vägen mot säkrare övervakning av kräftor och kräftpest med eDNA
Kräftpest och invasiva arter hotar sötvattenskräftor i stora delar av Europa. I en omfattande studie har över 40 forskare från 13 europeiska länder jämfört olika eDNA-metoder och visar att de kan förbättra övervakningen, men att val av metod spelar stor roll för hur tillförlitliga resultaten blir. -
Närvaron av gråsäl påverkar chansen att fånga en gädda
Med hjälp av sportfiskemetoder och återfångster har vi kunnat räkna hur många gäddor som faktiskt finns i en skärgårdsvik – 2 449 stycken. När gråsäl dök upp minskade fångsterna kraftigt. Gråsälen hade dock inte ätit upp alla gäddor, men dess närvaro gjorde dem svårare att fånga. -
Ny rödlista släpps 24 mars 2026
Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Under arbetet med rödlistan har tillstånd och trender bedömts för drygt 23 000 arter. Av dessa har ca 5 200 rödlistats varav knappt 2 400 bedömts som hotade.