Fatta forskningen med Anna Schnürer och Jens Sundström
Ris är ett viktigt livsmedel för miljarder människor men odlingen läcker stora mängder metan. I det här avsnittet av Fatta forskningen med får du veta hur SLU-forskare tar fram nya rissorter som kan ge mat på bordet med lägre klimatpåverkan.
Vinter-OS i ett förändrat klimat?
Hur snabbt förändras vintern – och vad betyder det för människor, djur, skog och framtiden för vintersporter? I ett avsnitt av podden Skogen & Människan tar SLU-professor Hjalmar Laudon med sig skidskytte-ikonen Björn Ferry på en expedition i Svartbergets forskningspark. Tillsammans med Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, söker de svar på hur klimatförändringarna påverkar vintern – och vad det kan innebära för framtida vintersport.
Snabb återhämtning efter katastrofvinter
En kall period under inledningen av vintern 1995/96 gjorde att delar av bäckar och åar bottenfrös. Forskare har undersökt hur öringen klarade den extrema situationen.
Senast publicerade projekt
-
Forest owners’ cognition and behaviors underpinning Swedish forest biodiversity
Vårt mål är att tillhandahålla ny information som kan stödja beslutsfattares arbete med att öka den biologiska mångfalden i svenska skogar. -
SUPERB: Storskalig skogsrestaurering
SUPERB (Systemlösningar för uppskalning av brådskande ekosystemrestaurering för skogsrelaterad biologisk mångfald och ekosystemtjänster) syftar till att återställa tusentals hektar skogslandskap över hela Europa. -
Miljöanpassad utformning i reglerade sjöar
Reglerade sjöar är avgörande för Sveriges vattenkraft, men har samtidigt negativa effekter på ekosystemen. Det här projektet undersöker hur miljöanpassad utformning och restaurering kan förbättra förhållandena i dessa vatten.
-
Starkt solljus begränsar växternas mångfald och biomassa i gräsmarker
Solen är grunden för fotosyntesen, men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Starkt solljus är till och med något som begränsar växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker, enligt en ny studie. Temperatur, nederbörd och kvävenedfall hade inte alls samma betydelse för mångfalden. -
Bekämpningsmedel kan skada livet i marken
I en stor europeisk studie var omkring 70 procent av jordarna kontaminerade med bekämpningsmedel. Det kan kopplas till förändringar i biologisk mångfald, inte minst när det gäller nyttiga markorganismer som är viktiga för näringsomsättning, kolinlagring och därmed också produktionen av livsmedel. -
Smart odling skrämmer och lockar bort skadegörarna
Småjordbrukare i Afrika kämpar mot ogräs, skadeinsekter och låg markbördighet. Push–pull-systemet, där grödan odlas tillsammans med andra växter som skrämmer eller lockar bort skadegörare från huvudgrödan, är ett sätt att hantera problemen. Det fungerar – men inte överallt och inte på samma sätt.
-
Antaganden och värderingar påverkar forskning om jordbrukets hållbarhet
Vad betyder egentligen hållbart jordbruk – och varför råder det oenighet bland forskare om hur begreppet ska tolkas? -
Ny kunskap om hur mikroplaster sprids i jordbruksmark - ett första steg mot bättre riskbedömningar
Forskare har tidigare antagit att mikroplaster ligger stilla där de hamnat i åkermarken. Men en avhandling visar att mikro- och nanoplaster förflyttas runt i marken och sprids vidare, bland annat via daggmaskar. -
Daggmaskars grävning i jorden och förmåga att leverera ekosystemtjänster hotas av markpackning
Daggmaskar är viktiga "ekosystemsingenjörer" som bidrar till en rad väsentliga ekosystemtjänster, inklusive livsmedelsproduktion. Men daggmaskar är känsliga för störningar i marken. En avhandling visar hur markpackning påverkar daggmaskars grävning.
Stora miljövinster när matsvinn och biprodukter tas tillvara
En ny avhandling från SLU visar att vi skulle kunna kraftigt minska livsmedelssystemets miljöpåverkan om vi bättre tog tillvara på överskott och restströmmar, till exempel genom att göra nya råvaror eller cirkulärt fiskfoder av bröd- och matsvinn.
Folkets historia: Om hur veterinärmedicinen kom till Sverige
Lyssna till berättelsen om svensk veterinärmedicins historia – det första avsnittet av tre handlar om hur boskapspestens härjningar på 1700-talet ledde att Peter Hernquist banade väg för Sveriges första veterinärskola i Skara 1775.
Använd våra forskningsinfrastrukturer
SLU:s omfattande forskningsinfrastruktur är öppen även för andra lärosäten och företag. Kanske har vi möjligheter som möter dina behov?
Öppen vetenskap på SLU
Ta del av publikationer från SLU
I SLU:s publikationsdatabas kan du söka efter artiklar, avhandlingar, skrifter och rapporter, både vetenskapliga och populärvetenskapliga. Du kan också se hur våra publikationer kopplar till de globala hållbarhetsmålen.