Nya kartor ger besked om skogens ålder och produktionsförmåga
Forskare vid SLU har utvecklat och producerat nya nationella kartor för skogens ålder och produktionsförmåga.
Kartorna är framställda med digitala metoder och är baserade på två separata nationella laserskanningar från Lantmäteriet och provytor med uppmätta egenskaper om träden från Riksskogstaxeringen vid SLU. Kartorna ger heltäckande, objektiva och jämförbara uppgifter om skogstillståndet för hela landets skogar och är öppet tillgängliga via Skogsstyrelsen.
Efterlängtade underlag för skogsbruk
Korrekt och aktuell information om skogens ålder och produktionsförmåga är central för planering av skogsskötselåtgärder och för prognoser över skogens tillstånd och utveckling över tid.
– Många aktörer i skogssektorn har efterfrågat det här länge, och det är glädjande att kartorna nu finns tillgängliga för hela Sverige, säger Jörgen Wallerman som ansvarar för produktion av skogliga grunddata vid SLU.
Ståndortsindex, som beskriver skogens produktionsförmåga, påverkar skogsmarkens värde, val av trädslag, tidpunkt och prioritering av skogsskötselåtgärder och används också som en lagstadgad gränsdragning mellan produktiv och improduktiv skogsmark.
Kartorna över ståndortsindex (SIS) gör det lättare att uppfatta variation och gradienter inom skogsbestånd och är användbara för att ta fram uppgifter om skogsmark som ingen har besökt i fält.
Skogens beståndsålder är en mycket viktig variabel för planering av både skogsbruk och naturvård. Kartan fungerar väl som underlag för fältinventering och planering, men ska inte nyttjas för att beräkna arealer.
Kartan för beståndsålder stämmer väl för skog upp till ungefär 80 år, men underskattar åldern för äldre skog. Underskattningen ökar kraftigt med ökande beståndsålder vilket innebär att uppgifter för äldre skog är osäkra.
– Karteringen av beståndsålder bygger på hur mycket träden har växt mellan två olika laserskanningar. Det gör att det är svårt att få bra skattningar i äldre skog där höjdtillväxten har avstannat, säger Mats Nilsson på SLU som har lett utvecklingen av de modeller som ligger till grund för kartorna tillsammans med Alex Appiah Mensah.
Trädslag behövs för val av karta
Kartorna för beståndsålder finns för fem olika trädslagstyper medan kartan för ståndortsindex finns för tall och gran. För att välja rätt karta behövs kompletterande information om trädslagsblandning.
Privata skogsägare och bolag kan använda information om trädslag från skogsbruksplanen eller beståndsregistret. Övriga användare kan nyttja information om trädslag från NMD, nationella marktäckedata, som tas fram av Naturvårdsverket.
– Genom att Sverige laserskannas återkommande får vi inte bara en aktuell bild av skogen, utan kan också se hur den förändras över tid. Det ger oss möjlighet att utveckla ny information om skogen. De nya kartorna över ålder och ståndortsindex är bra exempel på det, säger Liselott Nilsson, projektledare för Skogliga grunddata på Skogsstyrelsen.
Fakta nya kartorna
Kartorna tillhandahålls inom det gemensamma regeringsuppdraget att uppdatera, utveckla och tillhandahålla Skogliga grunddata som tilldelats Skogsstyrelsen, Lantmäteriet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Regeringsuppdraget är en del av SLU:s fortlöpande miljöanalys. Uppdatera Skogliga grunddata - Skogsstyrelsen
Utveckling och kartproduktion har finansierats via SLU, Mistra Digital Forest, Skogsstyrelsen samt via det gemensamma regeringsuppdraget.
Delta på kommande webbinarium
SLU och Skogsstyrelsen ordnar ett webbinarium den 19:e oktober för den som vill veta mer om de nya kartorna och hur de har tagits fram.
Kontakt
Jörgen Wallerman, SLU
Mats Nilsson, SLU
Alex Appiah Mensah, SLU
Liselott Nilsson, Skogsstyrelsen
Läs mer
Ny laserskanning visar var träden vuxit bäst
Ståndortsindex baserat på data från laserskanning ger kartor med stor potential - Mistra Digital Forest