Nya perspektiv på antimikrobiell resistens genom One Health

One Health bygger på insikten att människors, djurs och växters hälsa hänger nära samman med miljön och de ekosystem vi lever i. För att förstå och hantera komplexa hälsoutmaningar behöver forskare från olika områden samarbeta.

Det är utgångspunkten för projektet Conceptualising antimicrobial resistance from an interdisciplinary One Health perspective, där fem SLU-forskare med olika vetenskapliga bakgrunder ska undersöka hur antimikrobiell resistens kan förstås ur ett bredare perspektiv. Samtidigt vill de utforska vad som händer när olika sätt att se på problemet möts.

– Vi vill vända ut och in på begreppet antimikrobiell resistens för att förstå vad det betyder ur ett One Health-perspektiv. Eftersom vi kommer från olika vetenskapliga discipliner handlar det också om att förstå varandras språk, resonemang och metoder, säger Susanna Sternberg Lewerin, professor vid institutionen för husdjurens biovetenskaper och gruppledare för projektet.

Ett problem som sträcker sig över flera områden

Antimikrobiell resistens, AMR, innebär att mikroorganismer är motståndskraftiga mot antimikrobiella ämnen som annars skulle kunna hämma eller döda dem. Problemet diskuteras ofta utifrån human- och veterinärmedicin, men resistens är relevant även inom exempelvis växtodling och miljö.

– Inom växtodling talar man ofta om antimikrobiell resistens som en lantbruksteknisk utmaning. När det gäller miljön är det ännu svårare att beskriva vad AMR faktiskt innebär, samtidigt som miljön kan fungera både som en reservoar för resistens och som en länk mellan andra sektorer, säger Susanna.

Människor, djur, växter och miljö hänger ihop på många sätt. Resistenta mikroorganismer och resistensgener kan spridas mellan olika miljöer och organismer. Även antimikrobiella ämnen som används inom sjukvård, djurhållning och växtodling kan hamna i miljön och påverka resistensutvecklingen. Men enligt Susanna handlar One Health-perspektivet om mer än de biologiska sambanden.

– Det handlar inte bara om möjligheten att behandla infektioner. I förlängningen handlar det också om hur vi ska kunna producera tillräckligt med mat utan att förstöra våra möjligheter att göra detsamma i framtiden.

Ett problem, många perspektiv

Idén till projektet växte fram ur diskussioner om behovet av One Health och tvärvetenskap för att hantera AMR. Trots att vikten av olika perspektiv ofta lyfts fram behandlas frågan fortfarande till stor del inom separata expertområden.

– Olika experter skriver och talar om sina delar. Alla tycks vara överens om att det behövs perspektiv från fler forskningsområden, men få har haft möjlighet att sätta sig ner tillsammans och verkligen tröska igenom frågan på djupet.

Forskarna i gruppen har olika bakgrund och ser därför AMR ur flera perspektiv. Det handlar om medicin och bioteknik, men också om hållbarhet, rättvisa och samhällsfrågor. Genom att kombinera sina kunskaper kan de upptäcka samband och konsekvenser som annars lätt förbises. Ett exempel är arbetet med att minska användningen av antimikrobiella medel för att bromsa resistensutvecklingen. Hur sådana åtgärder påverkar livsmedelsförsörjningen och samhällsekonomin behöver också vägas in.

– Vi har redan upptäckt skillnader i hur vi ser på antimikrobiell resistens. Det beror både på att vi har olika kunskaper och på att vi helt enkelt betraktar problemet från olika håll.

Vetenskapliga samtal i centrum

En stor del av arbetet inom IDA kommer därför att ägnas åt diskussion. Forskarna läser vetenskapliga artiklar från varandras områden och diskuterar hur olika discipliner beskriver och angriper problemet. Gruppen ska också arrangera en workshop i Alnarp under våren med nyckelpersoner från olika verksamheter och sektorer. Ambitionen är att arbetet så småningom ska resultera i en gemensam vetenskaplig artikel. För Susanna, som har arbetat med AMR under lång tid, innebär projektet samtidigt en möjlighet att se på ett välbekant problem med nya ögon.

– Jag är mest nyfiken på att lära mig mer om de andra deltagarnas områden och försöka se med nya ögon på ett problem som jag arbetat med länge och kanske trott mig ha full koll på. Jag tycker redan att jag har fått nya insikter som jag ännu inte riktigt kan formulera, men som förhoppningsvis kan konkretiseras under arbetets gång.

Just möjligheten att ge plats åt den typen av samtal ser hon som en av styrkorna med Interdisciplinary Academy.

– IDA ger oss utrymme att föra vetenskapliga samtal, något som är oerhört viktigt för att driva forskningen framåt. Det är ofta i mötet mellan forskare som nya idéer uppstår och leder till viktig forskning. Det vore roligt om ännu fler fick möjlighet att arbeta på det här sättet, avslutar Susanna.

Text: Cajsa Lithell

Deltagare 

Deltagare i projektet Conceptualising antimicrobial resistance from an interdisciplinary One Health perspective:

• Susanna Sternberg Lewerin, institutionen för husdjurens biovetenskaper
• Christoffer Söderlund Kanarp, institutionen för stad och land
• Åsa Lankinen, institutionen för växtskyddsbiologi
• Marc Yeterian, institutionen för ekonomi
• Ramesh Vetukuri, institutionen för växtförädling