Virusorsakad hjärninflammation hos hund och människa - i sökandet efter svar på frågan varför
Hjärnan är ett av kroppens viktigaste men ömtåligaste organ, hos både hund och människa. Om det centrala nervsystemet infekteras kan det vara dödligt. Vad vet vi om vilka virus det är som kan orsaka det här? Och kan likheter mellan arterna påvisas? Det försöker doktorand Emma Thilén nu ta reda på.
Små, små skivor av inflammerad hjärnvävnad ligger på undersökningsglaset under mikroskopet. Ljuset tänds. Skärpan ställs in. Och där dyker den plötsligt upp framför ögat, hjärnvävnadens inflammerade struktur - redo att utforskas av forskargruppen som söker svaret på frågan "varför?".
Både hundar och människor drabbas årligen av virusorsakad hjärninflammation som kan påverka hela det centrala nervsystemet, CNS. Sjukdomsbilden är ofta allvarlig, och kunskapen kring den mycket begränsad.
Så, vad är det som orsakar sjukdomsfallen? Och hur uppstår skadorna i hjärnan? Viktiga frågor - som ännu väntar på att besvaras.
Att leta efter något ännu okänt
Hundar som drabbas av inflammation i det centrala nervsystemet kommer ofta in till veterinären med symptom som rörelsestörningar, krampanfall, beteendeförändringar och/eller feber. Viss behandling finns att tillgå, men i dagsläget kan det vara svårt att ställa en säker diagnos kliniskt.
Därför har nu det här forskningsprojektet inletts, med en bred målsättning. Det handlar om att dels utöka kunskapen om orsaken bakom hjärninflammation hos hund, dels om att göra jämförelser mellan hund och människa i hopp om att hitta gemensamma sjukdomsmönster.
Allt med förhoppningen om att bana väg för en framtid där det både finns allt bättre kunskap, diagnostiska metoder, och där det går att förebygga att sjukdomstillståndet över huvud taget uppstår.
I projektet kommer hon och forskarteamet att analysera hjärnpreparat från avlidna hundar och människor som drabbats av inflammation i det centrala nervsystemet.
Allt tack vare ett arkiv med sparade vävnader sedan många år tillbaka - och mycket avancerad teknik.
I hunden och människans tjänst
Det är lätt att relatera till den oro som lätt uppstår när en älskad insjuknar, alldeles oavsett om det gäller en hund eller en människa. Drömscenariot, som doktoranden Emma Thilén har som högst uppsatt långsiktigt mål, är därför att arbeta för en framtid där sjukdomstillståndet inte bara kan botas - utan också förebyggas.
Mot den framtid där frågetecknen rätas ut
Redan nu, under hösten 2024, är projektet därför i full gång. I korta drag handlar den kommande tiden om att:
- Kartlägga förekomsten av hjärninflammation i den svenska hundpopulationen under de senaste 25 åren och undersöka vilka typer av förändringar som finns i hjärnvävnaden.
- Leta efter både kända och hittills okända virus som orsak till hjärninflammation hos hund.
- Genom journaler och insamlad data öka förståelsen kring vilka egenskaper som utmärker de hundar som drabbas och de som inte drabbas av hjärninflammation.
Därefter är det dags för det gemensamma greppet kring hund-människa, där forskargruppen förhoppningsvis kommer kunna identifiera potentiella riskfaktorer för hjärninflammation, och se mönster som blir överförbara från människa-hund och hund-människa.
Fakta:
- Doktorandtjänsten finansieras av Agria och SKK:s forskningsfond, Skriftställare Birgitta Carlssons fond, Djurskyddet Djurvännerna Stockholm samt Ingeborg Ögrens fond och beräknas pågå från våren 2024-2029.
- Är ett av fem doktorandprojekt vid SLU som fokuserar på gemensamma sjukdomar hos hund och människa.
- Doktorand i projektet är Emma Thilén, tillsammans med en forskargrupp bestående av:
- Cecilia Ley, huvudhandledare och forskare inom veterinärmedicinsk patologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
- Mikael Berg, handledare samt professor i veterinärmedicinsk virologi vid SLU
- Nils Fall, handledare samt professor i klinisk veterinärmedicinsk epidemiologi vid SLU
- Sylwia Libard, handledare i projektet samt överläkare inom patologi vid Uppsala universitet
- Karolina Engdahl, forskare inom smådjursepidemiologi vid SLU
- Erika Karlstam, laboratorieveterinär och patolog vid SVA
- Dennis Rubbenstroth, laboratoriechef vid Friedrich-Loeffler-Institut
- Kaspar Matiasek, professor i diagnostik och neuropatologi vid Ludwig-Maximilians-Universität
Projektet delas upp i tre delstudier som alla bygger på varandra - översiktligt beskrivet som:
- I första delen kommer forskargruppen att undersöka hjärnpreparat från hundar - sparade i ett arkiv som sträcker sig ända tillbaka till 1970-talet, och där vävnader från de senaste 25 åren kommer att undersökas. Målsättningen är att karakterisera undergrupperna av inflammationen med frågeställningar som “vad är det för inflammation och i vilka delar syns den?”. Utifrån tidigare journaler och försäkringsdata kommer även information om de drabbade hundarna att samlas in, utifrån aspekter som kön, ras, var i landet den bott, eventuell vistelse utomlands m.m. för att söka efter potentiella samband mellan sjukdomsuppkomst och livsfaktorer.
- I del två kommer analyser av kända och okända virus att genomföras med hjälp av avancerad teknik, däribland Next generation sequencing/high throughput sequencing, bioinformatik, RT-qPCR, immunohistokemi och in situ-hybridisering (RNA-scope).
- I del tre av projektet kommer hund-människa perspektivet att beaktas. Likt i del 1 och 2, kommer nu preparat från drabbade människohjärnor att undersökas och levnadsförhållanden att kartläggas. Upptäckterna hoppas slutligen kunna jämföras med de hos hund, för att se eventuella gemensamma orsakssamband och riskfaktorer som skulle kunna ge ny kunskap kring uppkomsten av hjärninflammation.
Kontakt
-
Person