Platsen Hällan I Dalsland

När markägare, djurhållare och andra aktörer i en bygd får ett gemensamt nav att arbeta kring så utökas och stärks nätverken.

Fram till mitten av förra seklet bjöd Hällan på ett öppet beteslandskap.
Då försvann betesdjuren och markerna övergick successivt till skog. Det gjorde att Hällan hade goda förutsättningar för ett restaureringsprojekt. Utvecklingsarbetet började när markägaren Jan Andersson i Färgelanda kontaktade Lars Johansson på Länsstyrelsen, som i sin tur kopplade in sin samarbetspartner Bengt Skalstad på
Skogsstyrelsen. Efterhand kom dialogen att innefatta fyra grannar till. De gemensamma markanvändningsmålen utkristalliserade sig efter några möten och därefter kunde markägare, djurhållare och myndigheter tillsammans återskapa ett öppet landskap som gynnade alla inblandade.

Olika värden

– Restaureringen betydde att vi fick nötkreatur på trädbärande marker, samtidigt som vi gynnade den biologiska mångfalden och lyfte fram ett gammalt kulturlandskap, berättar Jan Andersson.
– Utmaningen i dialogen är att tillsammans sätta fingret på platsens potential att leverera olika typer av kvaliteter och värden, och att bestämma gemensamma mål. Arbetet i Hällan ledde till att vi tillsammans satt ihop en ansökan om projektmedel för restaurering av 25 hektar naturbetesmark, säger Lars Johansson.

Platsgruppens deltagare

• markägare
• personer som markägarna bjuder in som kan och vill bidra till lösningar till exempel
• grannar
• djurhållare
• intresseorganisationer
• ämnesexperter
• entreprenörer
• bolag
• myndigheter

En resursperson knyts till varje platsgrupp och ansvarar för att underlätta Naturbruksdialogen. Rollen finns i varje platsgrupp, men uppgifterna varierar.