Steg 4: Val av metod för dialog och naturvägledning

Hitta markägare

Det är ibland svårt att veta vem som är markägare. Man kan använda markägarregistret, då det är en offentlig handling.

Genom vattenorganisationerna, som vattenråden, kan man nå vissa markägare.

Länsstyrelserna jobbar ofta med olika åtgärder och därifrån kan man ibland få kontaktuppgifter.

Nå markägare 

Det finns flera konkreta förslag på hur man kan initialt kan nå markägare:

• Knacka på 
• Lägg i brevlådor
• Vid utskick via post rekommenderas att hellre skicka kort än brev från en myndighet. Ta fram adresser via fastighetsregister för att få bra träffbild. Alla bor inte där de äger mark.
• Inbjudan/affisch på lokala anslagstavlor eller i affärer
• Intsticksannonser i tidningar
• Marknadsföra evenemang etc på till exempel naturum, i rekreationsområden och rastplatser.
• Pop up / gerilla-marknadsföring. Be om ursäkt i fall det behövs, istället för att be om tillåtelse
• I lokala grupper på sociala medier kan man sprida information om träffar
• Sätt upp skyltar och gör grejer i anslutning med evenemang

Vid platsen för den tilltänka åtgärden har man även möjlighet att stöta på markägaren och det kan bli väldigt givande. 

I samverkan med andra

Det finns flera organisation som de kan vara aktuellt att samverka med för att komma i kontakt med markägare. Några är exempel är organisationer som LRF och Agro Sörmland. Om det är ok för dem skulle du kunna komma med i deras utskick och kanaler eller få möjlighet att ta del av deras medlemsregister.

Åtgärdssamordnare för vattenmiljöer och vattenråd har ofta möjlighet att bjuda in brett. De kan ha kompletterande kanaler för att nå markägare.

Vid gemensamma inbjudningar betona att det sker i samverkan. Det brukar komma fler deltagare om det är fler avsändare/arrangörer.

Samverka gärna med befintliga evenemang eller träffar som arrangeras av lokala föreningar eller markägarorganisationer. Man kan då bjuda in sig själv och erbjuda en informationspunkt, vilket brukar uppskattas. Ett exempel är NVVFs engagemang på Barkbåtsracet, som har varit ett lyckat sätt att synas och vara en del av lokalsamhället.

Roll gentemot markägaren

Det finns en fördel i att uppfattas som "neutral aktör" av markägare. Om du uppfattas som att du representerar en myndighet är det mindre sannolikt att du uppfattas som neutral. Vattenvårdsförbund ser sig ofta som neutrala. 

Fortsatt kontakt med markägare

Ett sätt att fortsatt uppdatera markägare och lokalboende om hur det går med en åtgärd är att till dem återkommande skicka nyhetsbrev.  

Man kan visa lite inaktivt att man finns genom anslag så att folk känner att verksamheten finns i deras medvetande.

Bjuda in till aktiviteter 

Att bjuda in till vattendrags-/åtgärdsvandringar, fältträffar eller föreläsningar kan vara ett bra sätt att lokalt bygga engagemang. Fråga markägaren om hen vill vara med och berätta. Fundera inför på eventuella samarbetspartners, hur du når ut inför, upplägg för aktiviteten och hur du utvärderar efteråt.

Ett konkret tips är att undvik att endast informera på vattendragsvandring. Samtidigt kan det vara bra om aktiviteten bidrar till någon åtgärd för vattenmiljön. Det räcker att göra någon liten aktivitet tillsammans för att öka acceptans och intresse hos deltagarna, som att håva lite eller ha lite elfiske. Ytterligare viktiga delar i träffen brukar vara fika eller korvgrillning. 

Ta del av samlade tips om hur man skapar åtgärdsvandring och fältbesök, framtaget genom projektet Läroplats Vatten.

GOTT EXEMPEL: Hartijokki-redskap

Ett exempel är hur man involverade lokala aktörer för återställning av vattendrag med Hartijokki-redskap (man kan själv göra åtgärder utan så mycket kunskap, med vägledning). Markägare skulle som ett resultat själv kunna restaurera bottnar. Länsstyrelsen i Blekinge har goda erfarenheter från detta, och menar att det gav aha-upplevelser för alla från jurster till markägare.

GOTT EXEMPEL: Nedre Dalälven

De har bra erfarenheter av att bjuda in till restaureringsaktiviteter. Ibland tar det tid. Det kan vara svårt att väcka engagemang. Bättre att ta hand om det engagemang som finns. BESKRIV MER FRÅN ELIAS EXEMPEL.

Involvera i projekt

Genom att involvera markägare och lokalboende i en åtgärdssatsning kan man få in mer lokal kunskap. 

De skulle involveras i åtgärder som vattendragsrestaurering, bekämpning av invasiva främmande arter eller uppföljning av åtgärden.

Möten 

På möten låt markägare där det gjorts åtgärd synas och få plats.

Visa andras åtgärder

Visa åtgärder som genomförts av olika typer av aktörer, stort som smått. T ex genom en studieresa längs ett vattendrag där olika aktörer får berätta om sina åtgärder. 

Visa deras åtgärder

Bra om markägare under vattendragsvandring får berätta om sitt perspektiv. Att hen för delge sin berättelse och bakgrund till engagemanget. Det skulle kunna låta så här "Jag har ju bott i denna bygd så här länge och när jag var barn fanns massor flodpärlsmusslor, men nu ..."

Sociala aktiviteter

Att planera in tid för fika och sociala aktiviteter med markägare och andra intressenter är bra på flera sätt. Kontakt och samtal med markägare motverkar fördomar för myndigheter och bygger relation för framtida kontakter.

Som ett exempel är det bra att efter en vandring med en markägare komma hem till hen och ha med sig fika.

Bygga förtroende

Bjuda in till dialog och informera och samverkan före åtgärd. Åtgärder för ett vattendrag behöver ske på markägarnas villkor.

Utifrån erfarenheter från MVVF brukar det krävas runt fyra fikamöten och då bara lyssna på markägaren. Lyssna då om platsen och om ev konflikter. Lära känna. Fingertoppskänsla är viktigt. Först efter det kan man prata om åtgärder.
När man väl fått igenom en åtgärd blir dessa ambassadörer och fler åtgärder kan bli av. Sedan blir fler blir lätt intresserade när de ser och hur om det.

Ambassadörer

Hitta landskaps-ambassadörer (som gjort åtgärder) som har förtroende i bygden och positiva erfarenheter. De är ofta stolta över vad de gjort. Bra om de kan vara med på träffar och sprida kunskap/erfarenhet. Nyttja dem. 

Arbeta långsiktigt

För att skapa långsiktigt hållbara lösningar måste man göra det i samverkan.

Om det är ett tidsbegränsat projekt se till att tidigt hitta långsiktiga förvaltare. 

Samverkan och samskapande

Bjud in intressenter i ett område där åtgärdsbehov finns för att gemensamt komma fram behov och lösningar.
Länsstyrelsen i Blekinge län har haft en lång samverkansprocess via Conservation Standards.

Det är viktigt att bjuda in anspråkslöst. Om man bjuder in med åtgärdsplan, då upplevs det som för bestämt. Det är bättre att börja med bjuda in till kick off, med inspirerande föredrag, t ex om samverkan. Prata om åtgärdsprogram istället för plan. Och prata om områdets potential istället för åtgärdsbehov. "Det här kan vi uppnå tillsammans". Det är viktigt med ordval.
Visa att man vill jobba tillsammans med markägare. Samskapande från början till slut. Det leder till inspiration.

Gemensamt lärande - studiecirkel

Ett gemensamt engagemang i ett lokalt vattendrag kan räcka för att flera tillsammans vill lära sig mer och tillsammans. Studiehandledningen Vattenland är framtagen som ett diskussionsunderlag till boken Vatten Land. Upplägget är planerat för fyra träffar och kan med fördel kombineras med exkursion vid vattendrag, en historisk tillbakablick eller kanske dialog kring framtiden.  

Gemensamma studieresor

Gemensamma studieresor kan leda till leda till gott resultat. Det kan leda till gemensam förståelse och engagemang och kan fungera bättre än att bjuda in till möten och samråd.

GOTT EXEMPEL: Studieresa längs Lyckebyån

Länsstyrelsen i Blekinge län är nöjd med en studieresa som man tillsammans med samarbetspartners gjorde längs Lyckebyån för att titta på ekologiska bevarandevärden som de tillsammans kommit fram till att bevara. Det gäller dock att bjuda in anspråkslöst, t ex genom att skriva att myndigheten har behov av att det görs åtgärder, men man kan inte skicka ut en åtgärdsplan. 

Läs här om hur NVVF och CNV genom projektet Dialog och natuvägledning för vattenmiljöer arbetade med detta.

Väcka nyfikenhet och kontakta

Utgå gärna från befintliga nätverk. Ofta behöver man inte skapa nya grupper.

Det är ofta bra att även involvera kommunikatörer i nätverket.

Politiker kan med fördel involveras i nätverket, då de kan vara viktiga ambassadörer för att driva vattenfrågor. Politiker är ofta bra på att prata om sådant de är stolta över. 

Kontakt med till exempel kommunstyrelsen kan vara en bra ingång för att sedan samarbeta med de som jobbar med vattenfrågor på kommunen.  

Sätta frågor på dagordning

Upprepa gärna viktiga budskap, ge tydliga exempel

Be om att få vara med på något kommunstyrelsemöte och där berätta om arbetet.  

Bjuda in till fältträff

Det är bra att möta kommunfolket på plats, så försök få till en fältträff.

Inför en fältträff undersök vad finns det intresse för och behov av. Det är viktigt att träffens innehåll svarar mot behov. Ha gärna ett digitalt förmöte.

GOTT EXEMPEL: Vattenriketom att prata om saker på plats

KOLLA MED KARIN M OM DETTA. TIPS FRÅN JOHANNA MACTAGGERT.

Hålla fältträff

Ta del av samlade tips om hur man skapar åtgärdsvandring och fältbesök, framtaget genom projektet Läroplats Vatten.

Arbeta proaktivt

Utgå gärna både från deltagarnas erfarenheter och de behov som forskningen visar.

Underlätta för regelbundna träffar, om det finns behov av sådana.

Se till att deltagarna får informationen i god tid.

Skapa personliga relationer

Läs här om hur MVVF och CNV genom projektet Dialog och natuvägledning för vattenmiljöer arbetade med detta.

Inbjudan

I inbjudan är det viktigt att vara kortfattad och tydlig, framförallt när det gäller syfte, sammanhang och avsändaren. En rekommendation är att inte börja med en beskrivning av projektet, utan ha istället den beskrivningen längre ner i inbjudan.

Om målgruppen är tydligt begränsad var tydlig med det i inbjudan. Ibland fungerar det att bjuda in brett men ibland behöver man dra en tydlig gräns. Det kan till exempel gälla om man finansieringen kommer från en organisation och man behöver ta ställning till vilka som ska gynnas.  

Förträff

Det kan vara lyckat med en digital förträff. 
Ett tips är då att be deltagarna inför förträffen skicka in vad de vill lära sig eller vilka frågor de vill ha svar på under den fysiska träffen. Den inputen kan då bli ett stöd till både förträffen och till den fysisk träff.
Under förträffen kan det vara bra att lägga ett relativt stort fokus på deltagarna och deras behov. Ge alla utrymme att utrycka sig. De kan då lära sig av varandra.  
Fånga upp deltagarnas frågor och åsikter inför planeringen av den fysiska träffen. Vilka tema man ska fokusera på. 

Information inför träff

Via e-postutskick påminn om sammanghanget. Berätta vad man redan gjort, var man är nu och vart man ska. 

Berätta i utskicket om det är något de ska tänka på inför träffen, som kläder, fika och vägbeskrivning.
Försök hålla utskicket kort så du är säker på att deltagarna läser allt. 

Den fysiska träffen

Om träffen ska göras i form av en fältvandring, planera in var olika frågor ska tas upp. Planera så att deltagarna ska känna att de blir lyssnade på.
Det krävs en detaljerad planering för att få utrymme för att alla delar ska hinnas, inkl att alla frågor ska tas upp. Planera minutvis, om det är viktigt att det mesta besvaras. Viktigt för förtroendet att man håller schemat och syftet som man utlovat. Ha tydliga roller (tidshållare, moderator) inom ett team.

Få gärna med lite praktiska aktivteter, som elfiske eller håvning, så det inte blir för mycket att enbart lyssna och prata. Den typen av praktiska aktiviteter blir då även en bra grund för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna på plats. T ex erfarenhetsutbyte om hur man känner igen arter eller jobba med branta slänter. Sådana inslag kan också minska steget till att sedan jobba med konkreta åtgärder. 

Ta del av samlade tips om hur man skapar åtgärdsvandring och fältbesök, framtaget genom projektet Läroplats Vatten.

Målgruppsanpassning

Utgå från vad de vill prata om och deras frågor. Det kräver lite mer av deltagarna. En del kan bli reserverade om de känner sig pressade att vara aktiva, och det kan leda till att några avviker.

Bygga samsyn

För den här typen av utbildning och nätverkande är det bra att bygga gemenskap och samsyn. Låt dem diskutera i små grupper, till exempel gällande vad de ser med det aktuella vattendraget och behov av åtgärderna. 

Kontakt efteråt och uppföljning

Man kan med fördel skicka ut enkät efteråt för att fånga upp deras tankar och förbättringsförslag. Då kan man även fråga om vad tycker man bör fokusera på vid nästa tillfälle.

Löpande erfarenhetsutbyte och nätverkande

MVVF rekommenderar ett regelbundet sätt för möten inom nätverket. På sådana möten skulle de kunna berätta om utmaningar och få stöd av varandra.

Som ett komplement till det skulle de kunna besöka varandra och besöka platser och åtgärder varifrån de kan lära sig. Inom nätverket är det bra om de lätt kan nå varandra så de kan stötta och fråga varandra. 

Exempel på dialog kring vattenmiljöer/våtmarker:

• Dialogmöten (samverkan och kunskapsutbyte).
• Enskilda möten med markägare.
• Engagerande dialog med lokalboende
• Dialog mellan personer i lokalbefolkning och allmänhet om vattenmiljöers betydelse
• Vattendragsvandringar.

Ta gärna del av NVVFs checklista för planering av vattendragsvandringar.

Generellt om inbjudan till dialog

Inbjudan till en dialog kan man behöva lägga extra tid på. 

Generellt om "dialog ute" - på plats i landskap se här.

Samverkan kring vattendrag

Tips och goda exempel: Samverkan - Skogsstyrelsen

Vid motsättningar/konflikter

Dialogvägvisaren:
Dialogvägvisaren | slu.se

Dialog om våtmarker

Goda exempel på dialog för och om våtmarker på sidan för Våtmarkschecklistan: Checklista för naturvägledning om våtmarker | slu.se

Dialogmöten (samverkan/kunskapsutbyte)

Enskilda möten med markägare

Engagerande dialog med lokalboende

Med allmänhet om t ex vattenmiljöers betydelse

Det finns några övergripande tips för framtagande av naturvägledning om våtmarker, och de borde gå att appliceras på de flesta vattenmiljöer. De presenteras på denna sida: https://www.slu.se/nvl-vatmarker, där det även lyfts fram goda exempel utifrån olika metoder. I kortet är tipsen:

• Använd våtmarkens aha-potential
• Fokusera på det som besökaren kan uppleva på plats
• Utgå från besökarens perspektiv
• Visa vad besökaren själv kan göra
• Skapa en plan för naturvägledning. Se planeringsstegen här nedan från A till G.

Se planeringsstegen på www.slu.se/steg-for-nvl-planering. I korthet:

A. Välj våtmarksområde att arbeta med och ambitionsnivå för naturvägledning

Lång eller kort planeringshorisont?

Tillgängliga resurser? Får kosta mycket eller endast lite?

Hur länge kan naturvägledningen finnas kvar på platsen? Bör vara flyttbar?

B. Beskriv området idag

Dess värden, besökare och eventuell nuvarande naturvägledning.

Om det ska inventeras biologiska värden som del av nvl-planering finns goda exempel här: https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/var-verksamhet/projekt/grip-on-life/kunskapsbanken/vattendrag/

C. Beskriv vad ni vill åstadkomma

Syfte, mål och målgrupp. Välj vad vill ni kommunicera (tema), utifrån vilka förstahandsupplevelser och var.

Några av alla möjliga syften för naturvägledning:

• bygga förståelse kring vattenmiljöns betydelse och behov av att skydda den
• lyfta fram insatser som man vill använda som inspiration för ytterligare insatser
• att skapa ytterligare engagera kring en åtgärd/process.
• genom guidning fånga upp idéer till obemannad nvl
• Vid pågående insats få irritation hos lokalbefolkning att vändas till engagemang och hjälp
• Visa att många tillsammans kan med frivilliga insatser hjälpa till och göra skillnad.

Några exempel på målgrupper:

• Lokalbefolkning som brukar passera men inte är medveten om områdets betydelse

Som inspiration använd gärna CNV:s våtmarkschecklista på www.slu.se/nvl-vatmarker. I korthet:

• Använd våtmarkens aha-potential
• Fokusera på det som besökaren kan uppleva på plats
• Utgå från besökarnas perspektiv
• Visa vad besökarna själva kan göra

 D. Välj naturvägledningsinsater

Mål, innehåll och metoder.

Utformning: Ska det synas mycket eller smälta in?

Tonalitet: Använda humor ok?

Se goda exempel på naturvägledning för våtmarker på sidan för Våtmarkschecklistan www.slu.se/nvl-vatmarker.

Guidning på plats med deltagare

Det kan vara vattendragsvandring, fältvandringar och vanlig guidning.

För vattendragsvandring viktigt att tänka på… LSTs TIPS.

Ha digital för- (och -efter) träff?

Fånga upp deltagarnas frågor innan för planering av vandringen och dess innehåll?
Viktigt hur man får till dialog och interaktion.

Målgruppsanpassat, som för markägare

Reviewing kan ingå som del i guidning.

Vilken guidekompetens bör ledarna/guiderna ha?

LÄGG IN GODA EXEMPEL LÄNKAT

Digitalt material som man kan ta del från annan plats.

Som en inspelad guidning.

Här är exempel på digitala vandringar https://www.skogsstyrelsen.se/om-oss/var-verksamhet/projekt/grip-on-life/demonstrationsomraden/digitala-skogsvandringar/

Obemannad naturvägledning

Visa på helheten genom att sätta den lokala platsen i ett större sammanhang. Uppströmsåtgärder har betydelse nedströms. Gör du något högt upp i ett system påverkar det läget nedströms. ”Alla bäckar små” är verkligen viktiga. In- och ut-zoomat perspektiv i växelspel.

Interaktiva inslag brukar uppskattas av besökare

LÄGG IN GODA EXEMPEL LÄNKAT

Underlätta upplevelser

Det kan göras genom byggnader, tillgänglighet och hjälpmedel. 

Skyltar och stigar

Ljudguider

Fördjupning

T ex genom foldrar, under luckor eller på webbsidor.

Vill man använda/uppmuntra användande av mobiltelefon?

Folder/material för egen vattendragsvandring.

Utställningar

Konst

Kartor

Viktigt att kunna visa också vilka områden som varit det ”så här såg de ut förr” – Kartor förr och nu. Visa spår av tidigare beslut i landskapet.

Använda gratisverktyg som Google Maps

Vattenflödeskartor viktiga

Stiliserade landskapsbilder.

E. Kartlägg potentiella risker, motsättningar och outnyttjade möjligheter

F. Testa inför produktion
Gärna med personer som kan representera tilltänkt målgrupp.

G. Uppföljning och utvärdering

I någon form bör det för alla naturvägledningsinsatser gör uppföljning och utvärdering.

Ett exempel är utvärdering/uppföljning efter en vattendragsvandring.
Läs om utvärdering av naturvägledning på www.slu.se/utvardera-nvl

GOTT EXEMPEL: Prostmyran i Hedemora

Val av åtgärd att visa

Utgå från målgruppens behov.

Val av plats

Utnyttja befintliga platser där människor redan rör sig, som friluftsområde, längs med friluftsspår

Man kan använda saker som kan fånga intresse och få folk att stanna upp, som faunadepåer.
Ha tydliga och pedagogiska platser
Lättillgängligt
Platser med roliga inslag (T ex fågeltornet vid ERKAN för NVVF)

Val av målgrupper och involvering av aktörer

Försök förtydliga en eller få tydliga målgrupper. Om lärplatsen är placerad i ett område med många spontanbesökare kan det vara bra att anpassa kommunikation till en bredare målgrupp. En mer generell fysisk information kan kompletteras med en digital målgruppsanpassad information.

Anpassa utifrån målgruppens behov vad gäller tid, plats, information. Det är viktigt att det upplevs relevant för målgruppen.

Bjud in en målgrupp flera gånger under processen. Gör saker med dem. Hur vill de använda platsen när den är färdig. Utgå från det. Går det till exempel att ta fram underlag för utomhuspedagogik på platsen? Använd gärna referensgrupp av lärare.

Underlätta även för allmänhet att bli involverad och bidra till arbetet. Även efteråt kan de kanske bidra, som t ex med medborgarforskning. Bra naturvägledning kan inspirera människor att bidra till platsen.

Ta fram koncept för olika målgrupper. Man kan använda personas för att lättare tänka sig in i målgruppernas behov. 

Ta fram naturvägledning

För planering och framtagande av naturvägledning på demonstrationsytan/lärplatsen se avsnitt Planera och ta fram naturvägledning.

Gör det roligt och engagerande. 

Skapa förutsättningar för egna reflektioner

Använd bra verktyg - bra bilder, ram etc som kan visa före efter, skapa reflektioner kring platsen.

Tester

Testa gärna produkterna innan de produceras. T ex genom att ta fram prototyper och be representanter för målgruppen testa dem på plats.

Läs mer om denna typ av tester i avsnittet om att ta fram naturvägledning.

Lansering

Bjud in i god tid, gör uppföljning när det närmar sig i allt högre personlig utsträckning.

Målgruppsanpassning viktigt.

Utvärdering/uppföljning

Upprätta en demoyta på en åtgärdsplats där uppföljning av åtgärd skett eller sker för att visa effekt/nytta åtgärden har haft.

Utvärdering kan göras i digital form. Det kan vara extra användbart om det är många personer som besöker platsen. 

Goda exempel

Prostmyran i Hedemora
Grip on Life Demonstrationsområden - Skogsstyrelsen

Målgruppsanpassning

Ha som rullande paket för de målgrupper man vänder sig till. Så att man vet hur man ska kommunicera med de utvalda målgrupperna och så att man inte behöver uppfinna hjulet igen varje gång.

Filmer

PLOCKA FRÅN MIRO

Öknaskolans fosfordamm

Under 2026 restaurerade NVVF tillsammans med naturbruksgymnasiet Öknaskolan den fosfordamm som finns i anslutning till skolan. Platsen kan användas som både uteklassrum och för arrangerade fältvandringar. Här hittar ni våra två enkla filmer om restaureringen av fosfordammen:

Del 1: https://youtu.be/XHWXWDeI9xY?si=Tzf8vjX5XFFD0OVa

Del 2: https://youtube.com/shorts/g6Tu1xFNb4c?si=e1h4dcIR5oOXilgG