Kultur- och naturvägledning för pilgrimslederna S:ta Birgitta Ways

Bakgrund och syfte

Pilgrimscenter vid Linköpings stift (PC) har i samarbete med SLU Centrum för naturvägledning (CNV) drivit ett projekt i syfte att organisera planering och format för att lyfta natur och kulturarv längs pilgrimsleder med hjälp av kultur- och naturvägledning.

Utgångspunkten har varit att i samråd med aktörer med kunskap om och förvaltningsansvar för lämpliga platser utveckla former för naturvägledning och anordningar som lyfter natur och kulturarv. Naturvägledningen ska stärka möjlighet till reflektion över existentiella frågor med koppling till landskapet och dess historia – naturvård, brukandet över tiden, natur- och kulturhistoriska värden men också generella om relationen mellan människa och natur förr, nu och i framtiden.

Platserna som planeras för lärande och reflektion ska finnas där vandrings/pilgrimsleder passerar besöksvärda platser med potential för lärande och reflektion där de som besökare platsen kan ta del av naturvägledningen gående eller genom att stanna upp en kortare eller längre tid. De platser som utvecklas i projektet ska kunna användas som lärplatser för aktörer som är intresserade av att utveckla liknande noder för naturvägledning inom arbetet med organisering av vandringsleder i Sverige.

Projektet utgick från och var en fristående fortsättning på uppdraget till CNV 2023 att ta fram en rapport med goda exempel och metod för utveckling av naturvägledning längs pilgrimsleder.    

Projektets genomförande

Projektet planerades under vår och sommar för genomförande av workshops och bearbetning av resultatet under perioden oktober till december – med presentation av konkreta förslag för att hitta vägar för genomförande till aktörer i januari 2025.

Projektets ambition var att hitta två platser med potential för utveckling som naturvägledningsnod längs en pilgrimsled där PC är aktiva. Samt att i samråd med berörda aktörer på platsen ta fram förslag på målgrupper, teman, innehåll och form för naturvägledningsinsatser.  

Ett antal möjliga platser längs S:ta Birgitta Ways ringades in och två platser där det fanns intressant fenomen att lyfta och flera aktörer med intresse för utveckling i linje med projektet syfte valdes ut. Platserna var: Birgittas udde i sjön Boren vid Ulvåsa egendom öster om Motala. Här passerar Pilgrimsleden och Östgötaleden. Längre söderut, cirka fem kilometer norr om Vadstena finns den andra platsen: Hagebyhöga rikkärr där Länsstyrelsen Östergötland de senaste åren drivit ett restaureringsprojekt med stöd av ett EU-projekt för att utvidga rikkärret. Platsen ligger lätt tillgängligt från vägen mellan Motala och Vadstena och intill en välbesök campingplats vid Vätterns strand.  

PC kontaktade aktörer med intresse för utveckling av platserna såsom närings-, frilufts-, naturvårds. och kulturmiljövårdsansvariga hos länsstyrelser och kommunerna samt markägare och andra berörda, samt aktörer som leder vandringar från pilgrimscenter. En inbjudan till workshops ställdes till dessa och planeringsprocessen kunde börja.

Workshop 1 i fält den 18 oktober

Den 18 oktober samlades de aktörer som visat intresse för en workshop i fält  under ledning av CNV och PC. Birgittas udde besöktes på förmiddagen respektive Hagebyhöga rikkärr på eftermiddagen.

Deltagarna fick dela med sig av sina perspektiv och tankar om vad som kunde vara intressant för besökare. Vid Hageby höga bidrog markägaren med sig av berättelser om hur ägorna förvaltats under generationer och hur skogsfastigheten sköts idag. Dessutom, med hjälp av kulturmiljöexperter från Östergötlands museum, fick gruppen ta del av arkeologisk och kulturhistorik kring denna plats där den heliga Birgitta levde under en del av sitt liv och kanske fattade beslutet att bege sig till Rom.   

En övning med ´personas´ genomfördes för att se platsen och en möjlig rundslinga längs leden i anslutning till udden utifrån tänkta framtida besökares perspektiv. Exempelpersonerna (personas) togs fram av deltagarna under workshoppen, med hjälp av ett idédokument.

Frågor som ställdes handlade om vad som kan lyftas med naturvägledning, vem den ska rikta sig till och vilka former som kan vara aktuella. Motsvarande gjordes på eftermiddagen vid Hagebyhöga där ansvarig förvaltare på Länsstyrelsen i Östergötland berättade om områdets värden och ambitionerna med restaureringsprojektet. Arbete gående i mindre grupper, med gemensamma presentationer och samlingar och sammanfattningar. Arbetet dokumenterades i film (för sociala medier) och bild.

Workshop 2 online den 11 november

Resultatet från workshopen sammanställdes och en digital workshop genomfördes dem 11 november för att diskutera slutsatser om vilka möjliga teman, fenomen och format som kunde bli aktuella.

Dokumentation och bearbetning 

CNV och PC sammanfattade slutsatser från workshop 1 och 2 och tog utifrån dem fram förslag på hur naturvägledningen vid de bägge platserna skulle kunna formges och vilka teman som var lämpliga att lyfta på varje plats. I nästa fas skulle medel sökas, del av förslagen realiseras och om det skulle finnas finansiering skulle stiftet i samverkan med de deltagande aktörerna följa hur konkreta satsningar på platserna tas emot av besökare

Arbetet dokumenterades i bild och text och resultaten processades för att ligga till grund för ansökningar och eventuellt realisering av åtgärder under 2025.

CNV gav den 18 december ut ett nummer av Naturvägledaren på tema vandringsleder. Projektet beskrivs där i en intervju med Eva Hagström från Pilgrimscenter.  

Workshop 3 online den 17 januari 2025

Den 17 januari samlades de aktörer som deltagit igen online för att ta ställning till de förslag som tagits fram utifrån bland annat de personas (nu AI-genererade) de använt som stöd för tankeprocessen i tidigare övningar. Förslagen de tog del av i korthet: 

Vid Birgittas udde skapas en slinga som följer vandrings/pilgrimsleden men som också kan besökas i samband med en utflykt till Birgittas udde. Slingan lyfter hur landskapet förvaltats och förändrats genom tiderna och hur naturvård här kombineras med aktiv skogsförvaltning. Skyltar berättar kort om natur och kulturhistoria på platsen och via en audioguide för mobiltelefonen (som nås via en QR-kod och en YouTube-kanal eller motsvarande) kan intresserade besökare ta del av hur markägaren berättar om platsen och dess natur- och kulturhistoria. Besökare kan också aktiveras med frågor, uppmaningar till dialog och quiz.
 
Markeringar med ”Pilgrimens naturpass” som kan återkomma på flera platser längs leden markeras här. Det signalerar att platsen ger möjlighet till kunskapsfördjupning om landskapet. Här erbjuds också natur- och kulturvägledning vid Birgittas udde där formatet med QR-koder en audioguide och skyltar (dock sparsamt för att inte störa upplevelsen av platsen) fortsätter. Både längs slingan och här kommer bänkar att finnas - så kallade ”reflektionsplatser” där det ges tillfälle att betrakta platsen och reflektera över upplevelsen och de tankar som väcks med hjälp av audioguider och / eller citat. Vid Birgittas udde kommer frågor om stora val och beslut i livet att lyftas - med utgångspunkt från den heliga Birgittas val att bege sig till Rom för att få tillåtelse att starta en nunneorden. Kanske var detta platsen där beslutet växte fram? Vilka frågor kräver beslut i vår tid och vilka val kan vi göra?

Vid Hagebyhöga utvecklas ytterligare en plats för ”Pilgrimens naturpass”. Här med fokus på rikkärret och dess värden. Även här är en audioguide (med QR-kod som leder till en YouTube-kanal) ett bärande format för natur och kulturvägledning. Utöver att ge berättelsen om varför detta är en så artrik och därmed värdefull plats i landskapet kommer berättelsen om den stora restaurering som pågår kunna förklaras, tillgängliggöras och följas över tid. Här föreslås det att till exempel förvaltare från Länsstyrelsen kan vara den röst som talar in ljudspåren. Enskilda arter kan uppmärksammas och koppling till exempel till religiösa motiv genom artnamnen kan lyftas. En plattform i rikkärret som tillåter grupper att samlas, besökare att slå sig ned och ger möjlighet att blicka ut över omgivande landskap föreslås anläggas som en av flera reflektionsplatser här.
Gruppen gav inspel på förslagen och en slutdokumentation togs fram.

Slutlig reflektion över metoden för planering

Totalt sett uttrycker deltagarna att de är positiva till denna process. Både till hur förslag för platserna har samskapats med de olika kunskaper och perspektiv som finns i gruppen. Men också hur möjlig-heterna till genomförande ökar när aktörer över olika kunskaps- och sektorsgränser möts och samlas kring ambitioner, innehåll, format och sina respektive möjligheter till finansiering. Genom att låta planering för natur och kulturarvsvägledning med landskapsperspektiv på platserna möta pilgrimspedagogik,  naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och turismintressen kan en god grund för utveckling och tillgängliggörande av platserna som del i pilgrims-/ledsystemet läggas.