Invasiva arter i sötvatten

Algblomningar av gubbslem (Gonyostomum semen) blir allt vanligare i sydsvenska skogssjöar. Arten dominerar totalt biomassan av växtplankton i de sjöar där den förekommer. Gubbslem är en inhemsk art, men tycks sprida sig norrut. Blomningar är störande för badgäster då algen orsakar klåda hos människor som har lättirriterad hud. Ekosystemen påverkas också, eftersom gubbslem inverkar på samband mellan växtplankton och primärkonsumenter (d.v.s. de som äter växtplankton).

Från institutionen har bland annat Stina Drakare, Richard Johnson, Willem Goedkoop och Tobias Vrede studerat gubbslem.

Publikationer om gubbslem

Johansson, Karin (2013). Drivers and food web effects of Gonyostomum semen blooms. Doktorsavhandling. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, nummer: 2013:52, Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences.

Johansson KSL, Vrede T., Lebret, K. & Johnson RK, (2013). Zooplankton feeding on the nuisance flagellate Gonyostomum semen. PLoS ONE, 8: e62557.

Johansson KSL, Trigal C., Vrede T. & Johnson RK, (2013). Community structure in boreal lakes with recurring blooms of the nuisance flagellate Gonyostomum semen. Aquatic Sciences, 75: 447-455.

Trigal C, Hallstan S, Johansson K & Johnson RK, (2013). Factors affecting occurrence and bloom formation of the nuisance flagellate Gonyostomum semen in boreal lakes. Harmful Algae, 27:60-67.

Cyanobakterien Raphidiopsis raciborskii har tropiskt ursprung men finns numer över nästan hela världen. Med hjälp av artfördelningsmodeller (på engelska kallade Species Distribution Model, SDM), har institutionen i ett doktorandprojekt bland annat visat att det finns särskilt gynnsamma livsmiljöer för bakterien i de sydöstra delarna av Sverige, men att det hittills inte skett något spridning av bakterien i Sverige.

SLU-nyhet (2023) "Ny studie: ingen spridning av den invasiva cyanobakterien i Sverige - än"

Vetenskaplig publikation

Meriggi, Carlotta,(2023). Early detection and the importance of environmental drivers for the invasive cyanobacterium Raphidiopsis raciborskii. Doktorsavhandling. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2023:37, Swedish University of Agricultural Sciences.

Vandrarmussla (Dreissena polymorpha) är en invasiv art som introducerades i Sverige på 1920-talet och har sin huvudsakliga utbredning i östra Svealand.

På institutionen är det bland annat Willem Goedkoop, Richard Johnson och Tobias Vrede med vandramusslans ekologi och spridning, samt med övervakning av arten.

Publikationer om vandrarmussla

Goedkoop W, Choudhury MI & Grandin U (2021). Inverting nutrient fluxes across the land-water interface – Exploring the potential of zebra mussel (Dreissena polymorpha) farming. Journal of Environmental Management 2021: 281

Hallstan S, Grandin U & Goedkoop W. (2009). Current and modeled potential distribution of the zebra mussel (Dreissena polymorpha), in Sweden Biological Invasions, 12 (1), 285-296

Grandin U & Larson D (2007). Dykinventering av vandrarmussla i Mälaren och Hjälmaren Rapportering av uppdrag 216 0634 (del 2) från Naturvårdsverket. Uppsala: Institutionen för miljöanalys. (Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys,  2007:27).

Vattenväxten vattenpest (Elodea canadensis) har funnits i Sverige i mer än hundra år men sprider sig fortfarande. Ett doktorandprojekt vid institutionen har visat hur vattenpest påverkar ekosystemen i de sjöar där den finns.

Invasiv art tar vattenvägen norrut (SLU Kunskapsbank)

Publikationer om vattenpest

Larson D. & Willén E., (2007). Biodiversity vs. invasibility in Swedish lakes invaded by Elodea. Ur: Biological Invaders in Inland Waters: Profiles, Distribution and Threats. Gherardi F (red.). Springer Science and Business Media. ISBN: 978-1-4020-6028-1. 733 s.

Tattersdill K., (2018). Exotic invaders in boreal lakes: Assessing impact on biodiversity and ecosystem functioning. Doktorsavhandling, Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2017:113.

Sjögull är en vattenväxt som finns i Sveriges sötvatten. Den blev inplanterad i Sverige under slutet av 1800-talet och har sedan dess spridit sig. Hur spridningen har gått till är spårat med hjälp av DNA-baserade metoder. Den här forskningen kan även visa vart risker för vidare spridning finns och var man bäst kan sätta in bekämpningsåtgärder.

Forskningen visar t.ex. att sjögull från Bolmen i södra Småland och bestånd i Mälaren tillhör samma genetiska variant, medan bestånd av sjögull från mer närliggande Småländska sjöar var genetiskt avvikande. Med denna information går det att se spridningsmönster och då få ett bättre grepp om hur åtgärder för att kontrollera växtens spridning kan göras mer effektiva.

SLU-nyheten Detektivarbete för att följa sjögullens spridning

För att se en karta över sjögullens utbredning i Sverige, besök Artfakta.

Översvämningsmyggan (eg. vårsvämmygga) Aedes sticticus räknas som en inhemsk stickmyggeart, men dess stora populationsutveckling i bland annat Nedre Dalälven och Värmland under de senaste 20 åren liknar mönstret för invasiva arter. Under översvämningsperioder kläcks ett stort antal myggor på väldigt kort tid, vilket orsakar problem för lokalbefolkningen. I Nedre Dalälven och på senare år även i Värmland och Stockholmsregionen, har bekämpning med det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac-G skett. 

Institutionen har bidragit med:

• Utveckling av en omfattande uppföljningsdesign för att mäta direkta effekter av bekämpning både på översvämningsmyggorna och på andra organismer.
• Forskning om huruvida upprepade bekämpningar har indirekta effekter på andra delar av ekosystemen, samt huruvida behandlingarna leder till lokal eutrofiering. 

Publikationer om översvämningsmygga

McKie B. & Goedkoop W. (2010) Development of alternative approaches for monitoring the effects of the mosquito control agent Bti on ecosystems of the Dalälven catchment.

McKie B, Goedkoop W, Levanoni O, Nissel J, Angeler D & Johnson RK (2011). Final Report Development of alternative approaches for monitoring the effects of the mosquito control agent Bti on ecosystems of the Dalälven catchment. Report to the Swedish EPA (English, with extended abstract in Swedish)

Naturvårdsverket (2015) Att utvärdera effekterna av bekämpning av översvämningsmyggor. Redovisning av ett regeringsuppdrag. NV-05266-13.