Lena Gustafsson får Kungl. Vetenskapsakademiens naturvårdspris
Lena Gustafsson, professor emeritus vid SLU, tilldelas Kungl. Vetenskapsakademiens första naturvårdspris för sin forskning om naturvärden i landskap med produktionsskog. Priskommittén lyfter bland annat hur hon alltid stått fast vid ett vetenskapligt synsätt trots att debattens vågor gått höga.
SLU-alumnerna i tv-serien Svenska Bönder: ”Bara positiv respons”
Mark- och växtagronomen Arvid Lindgren och lantmästaren Johan Daniels är två SLU-alumner som du nu kan se i Svenska Bönder. Serien följer fem lantbruk runt om i Sverige och visar lantbrukets möjligheter och utmaningar.
Ny rapport: Fler ryggradsarter - men biologisk mångfald fortsätter minska
En ny rapport framtagen av SLU Artdatabanken på uppdrag av WWF visar att antalet arter av ryggradsdjur i Sverige har ökat sedan 1800-talet. Men enligt rapporten innebär ökningen inte att den biologiska mångfalden mår bra – tvärtom kan siffrorna ge en missvisande bild av naturens tillstånd.
Ett universitet i internationell toppklass
Aktuellt
-
Sällsynta svamparter återhämtar sig inte i avverkade skogar
Skogar som huggs ner får en betydligt mindre mångfald av svampar än skogar som föryngrats av bränder. Det visar en ny studie från SLU, där forskare finkammat norrländska tallskogar av olika åldrar på synliga och dolda svamparter – och upptäckt stora skillnader. -
Viktigt att förstå insekternas dygnsrytm
Insekter har en tydlig dygnsrytm. Det har betydelse, till exempel för om de är tillgängliga som mat för fåglar och fladdermöss. Därför kan det vara ett problem att insektsfällor ofta bara töms en gång i veckan. -
Lena Gustafsson får Kungl. Vetenskapsakademiens naturvårdspris
Lena Gustafsson, professor emeritus vid SLU, tilldelas Kungl. Vetenskapsakademiens första naturvårdspris för sin forskning om naturvärden i landskap med produktionsskog. Priskommittén lyfter bland annat hur hon alltid stått fast vid ett vetenskapligt synsätt trots att debattens vågor gått höga. -
Sällsynt medicianalträd odlas på försök
Den sällsynta idegranen skulle kunna bli ett lönsamt trädslag i skogsbruket. Nu startas försöksodling på flera platser i Europa.
Forskning
Senast publicerade projekt
-
Nya möjligheter att kartlägga skogsmark med fjärranalys
Skogsbruket blir allt mer datadrivet, men viktiga värden är svåra att upptäcka under täta skogskronor. Projektet utvecklar AI-baserade metoder för att förbättra upptäckten och avgöra när data kan användas som tillförlitligt beslutsunderlag. -
Hampfrökaka som proteinråvara i ekologisk äggproduktion
Syftet med denna studie var att under de miljöförhållanden, som föreskrivs enligt KRAV:s regler testa huruvida hampa kan användas som proteinråvara i ekologisk äggproduktion. -
Förlängd produktionsperiod hos svenska värphöns
Under många år har det varit gängse att hålla värphönor i produktion till en ålder av omkring 75 veckor. Under senare tid har intresset ökat för att förlänga produktionsperioden avsevärt för värphönor i Sverige såväl som i andra Europeiska länder.
-
Animerade filmer sammanfattar vargforskningen
Projektet SKANDULV vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har sammanfattat resultat från många års vargforskning i fem animerade kortfilmer. Det är en berättelse om utrotning, återkomst och en fascinerande ekologi. -
Ny forskning ger bättre verktyg för gåsförvaltningen
Gåspopulationerna i Sverige och Europa har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Det skapar nya utmaningar för förvaltningen, eftersom gäss kan orsaka skador på grödor och konflikter mellan olika samhällsintressen. -
Varför diken är viktiga: ett forskningsperspektiv
Diken är ett utmärkande drag i många landskap. De har en avgörande roll för reglering av mark och vatten. När klimatet förändras blir det allt viktigare att förstå hur diken fungerar – och hur vi ska ta hand om dem.