Forskning

Ett gemensamt forskningsinitiativ mellan SLU, Uppsala universitet och Stockholms universitet där jordbruksvetenskap, klimatologi, arkeologi och historia sammanförs för att utforska det komplexa samspelet mellan jordbruksutveckling och klimatförändringar genom tidigare-nutid-framtidsperspektiv.

Projektet handlar om landsbygdsmänniskors roll under en av historiens största samhällsomvandlingar. Studien använder sig av ett unikt källmaterial i form av bland annat dagböcker och brev.

Syftet är att skapa ny kunskap om varför och när bränder inträffade, vilka jordbruks- och industriella metoder och vardagliga aktiviteter som bidrog till detta.

Hyggesfritt skogsbruk kan ge bättre förutsättningar för växter, svampar och djur än konventionellt hyggesbruk. Det visar en ny kunskapssammanställning från SLU, som för första gången fokuserar på svenska förhållanden.

Rwandas satsningar på att modernisera jordbruket har lett till utveckling men också skapat nya problem. I en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar doktoranden Karolin Andersson hur reformerna ofta fördjupar sociala ojämlikheter.

Finns det fortfarande vilt levande honungsbisamhällen i Sverige och Europa? Och hur klarar de sig i så fall av att leva med det fruktade varroakvalstret? Det vill forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) svara på – med hjälp av medborgarforskare och biodlare.

Ett omfattande arkiv med borrspån från träd har fått ett nytt liv som resurs för skogsforskare. En av forskarna som utnyttjat arkivet är Kelley Bassett på SLU. Med hjälp av prover från borrspånen tar hon fram ny kunskap om hur skogens tillväxt och hälsa förändras över tid.

Att ersätta betong med trä när framtidens flerfamiljshus byggs kommer att gynna klimatet och det kommer inte att öka skogsavverkningen nämnvärt, så länge våra bostadsytor inte ökar. Med korslimmad trästomme går det att bygga högre byggnader, men då krävs också mer trä.

Renens lavrika vinterbetesmarker har minskat kraftigt de senaste sjuttio åren. Genom att anpassa skogsbruk med hårdare röjningar och gallringar kan förutsättningarna för vinterbete öka med 22 procent inom 15 år.