Forskning

Bifångster i svenskt fiske är dåligt dokumenterade trots att det finns ett stort behov av att uppskatta fiskets påverkan på skyddade och hotade arter. För att effektivt förvalta och skydda dessa populationer behöver vi veta var, när och vilka redskap som bifångar dem.

Syftet med det här projektet är att ta fram vetenskapligt underlag som underlättar för svenska kycklinguppfödare att avgöra om det är motiverat att tillsätta biokol i kycklingars foder.

Att använda återvunnet vatten för bevattning inom jordbruket är ett lovande sätt att hantera vattenbrist. Men sådant vatten kan innehålla organiska mikroföreningar (OMPs) – exempelvis läkemedelsrester och andra kemikalier – som kan utgöra risker för grödor, ekosystem och människors hälsa.

200 ekar har fått flytta på sig för att ge plats åt spårvägen som ska gå genom Ultuna i Uppsala, vilket blev startskottet för ett unikt forskningsprojekt. Tolv ekar har utrustats med mätinstrument som nu registrerar hur dessa träd påverkas av att ryckas upp, planteras om och rota sig på nytt.

En ny rapport från AgriFood Economics Centre analyserar handelsflödena av fisk och skaldjur till och från Sverige och ger en tydligare bild av vår livsmedelsberedskap under ytan. Och där döljer sig en komplex handelsflod av importerad lax, exporterad sill och foderfisk på resa.

Klimatförändringarna väntas ge tunnare snötäcken under vintern i norra Europa, vilket innebär att trädens rötter utsätts för mer kyla. Doktoranden Tuuli Aro visar att boreala trädslag reagerar olika på kylan och lyfter fram hur genomiska verktyg kan bidra till att förädla mer frosttåliga träd.

Akvakultur har stor potential att växa, eftersom vår planet täcks till mer än två tredjedelar av hav, sjöar och älvar. Men akvakulturen omgärdas också av många utmaningar, som hållbarhet, smittorisker, djurvälfärdsfrågor och energiförsörjning.

Pollendata från 19 europeiska länder visar att även om digerdöden hade en förödande inverkan i vissa regioner, upplevde delar av Europa försumbar eller ingen påverkan alls. Delar av Skandinavien verkar ha påverkats kraftigt.

Samverkan kan leda till högre tillit mellan myndigheter och medborgare, ökad legitimitet för politiska beslut samt bättre förutsättningar för att nå gemensamma mål i förvaltningen. Men det finns fallgropar som bör undvikas om processerna ska bli effektiva.