Sammanfattning av webinarium: Samverkan och kunskap stärker rapsodlare inför Ukrainas EU-närmande
En viktig del av projektet handlar om kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan branchaktörer i de olika värdekedjorna. Nedan följer en sammanfattning av ett webbinarium som fokuserades på höstrapsens värdekedja i agroforestrysystem.
Webbinariet fokuserade på hur odlarsamverkan kan utveckla rapsodlingen och hur ukrainska gårdar kan förbereda sig för förändrade marknadsvillkor när Ukraina närmar sig EU.
Albin Gunnarson från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO) presenterade hur svenska odlare gemensamt finansierar oberoende fältförsök om bland annat sortval, såtidpunkt och växtnäring. Odlarnas erfarenheter hjälper till att styra vilka frågor som undersöks. Resultaten förs tillbaka till gårdarna genom bland annat fältträffar och används även i föreningens dialog med myndigheter.
Oksana Prosolenko från I.P.Cert beskrev hur krav på hållbar produktion når ukrainska gårdar via lagstiftning, köpare och finansiärer. Hon skilde mellan de krav som redan påverkar handeln och de förändringar som kan följa av ett framtida EU-medlemskap. Hon tog också upp trädbaserade vindskydd som ett exempel på hur agroforestry kan bidra till en mer motståndskraftig rapsodling.
Presentationerna lyfte fyra viktiga lärdomar:
- Gemensamma försök stärker kunskapen på gården. När odlarnas frågor styr försöken kan resultaten ge stöd för konkreta beslut i odlingen. Samma underlag kan hjälpa odlarorganisationer att företräda sina medlemmar.
- Dokumentation underlättar kontakten med köpare. Oljehalt och andra produktegenskaper kan mätas i ett prov. För att visa hur rapsen har odlats behöver gården också kunna dokumentera exempelvis fältgränser, gödsling och växtskydd.
Förberedelserna kan börja med gårdens befintliga rutiner. Att se över odlingsjournalerna och ta reda på vilken dokumentation eller certifiering köparen efterfrågar är konkreta steg. Vilka krav som är relevanta beror bland annat på om rapsen ska användas till livsmedel, foder eller biodrivmedel. - Vindskydd behöver anpassas till platsen och skötas över tid. Träd och buskar kan minska vinderosionen, påverka mikroklimatet och ge livsmiljöer åt fler arter. Samtidigt kan träden konkurrera med grödan om vatten. För att restaurera befintliga vindskydd behöver det också vara tydligt vem som har rätt att sköta dem och vem som ansvarar för arbetet.
- Ett praktiskt exempel från den svenska presentationen var Kvävevågen, ett beslutsstöd som hjälper odlare att uppskatta höstrapsens kvävebehov på våren. Verktyget visar hur gemensamt finansierad forskning kan omsättas i ett konkret stöd för odlingen. Från ukrainskt håll illustrerade vindskydden en annan sida av samma fråga: även när nyttan för odlingen är tydlig kan oklara rättigheter och ansvar göra det svårt att omsätta kunskapen i praktiken.
För rådgivare, odlarorganisationer och beslutsfattare visade webbinariet hur samverkan kan stärka mindre gårdars möjligheter att utveckla odlingen och möta nya marknadsvillkor. Odlarorganisationer kan göra försöksresultat och kunskap om köparkrav mer tillgängliga, samtidigt som de förmedlar gårdarnas erfarenheter till de aktörer som formar villkoren för odling och handel.