Ämnesområdet Restaureringsekologi
Kontaktperson
Forskargruppens medlemmar
- Joseph Anderson
- Mats Dynesius
- Emelie Fredriksson
- Faith Jones
- Thomas Van Schaik
- Jörgen Sjögren
- Pierre Tichit
- Gersey Vargas Rivera
- Petter Axelsson
- Paulina Bergmark
- Maria Faticov
- Anne-Maarit Hekkala
- Joakim Hjältén
- Laura Juvany Canovas
- Bengt-Gunnar Jonsson
- Albin Larsson Ekström
- Therese Löfroth
- Wiebke Neumann Sivertsson
- Nolan James Rappa
- Johan Svensson
Relaterade forskningsprojekt
Relaterade forskningsämnen
Vi utvecklar kunskap för att restaurera ekosystem och stärka biologisk mångfald.
Den biologiska mångfalden är under press – både i Sverige och globalt. Vid SLU:s kompetensområde restaureringsekologi studerar vi hur mänsklig markanvändning påverkar ekosystem och hur ekologisk restaurering kan minska negativa effekter på biologisk mångfald.
Vår forskning spänner från artnivå till hela ekosystem, med fokus på skogar som påverkats av skogsbruk, gruvdrift, vind- och vattenkraft. Ett centralt tema är död ved – en livsmiljö som är avgörande för tusentals arter men som minskar i landskapet.
Vi leder flera storskaliga, långsiktiga fältförsök i Sverige och internationellt, där vi testar restaureringsmetoder som naturvårdsbränning, luckhuggning, överföring av död ved och blädning. Genom dessa projekt får vi viktig kunskap om hur restaureringsinsatser påverkar biologisk mångfald över tid.
Något som kännetecknar vår forskning är att vi ofta studerar många olika organismgrupper. Inom vårt ämnesområde finns expertis på insekter, mossor, lavar, svampar och kärlväxter.
Genom samarbete med näringsliv, myndigheter, ideella organisationer och andra forskare vill vi producera forskning av hög kvalitet som kan vägleda praktiskt naturvårdsarbete och bidra till att uppnå nationella och internationella mål för biologisk mångfald.
Ämnesområdet leds av Jörgen Sjögren.
Vad är restaureringsekologi?
Restaureringsekologi är den vetenskapliga studien av hur man aktivt kan återställa, återskapa eller stödja återhämtningen av ekosystem som har blivit degraderade, skadade eller förstörda – ofta till följd av mänsklig påverkan.
Målet är att återställa naturliga processer, livsmiljöer och biologisk mångfald så att ekosystemen kan fungera och vara självuppehållande över tid.
Restaureringsekologi ger den kunskap och de verktyg som behövs för att vägleda praktisk naturvård och markanvändning.
Senaste nyheterna om vår forskning
-
Död ved och varierad skog avgörande för hotade arter
Många skalbaggar och svampar som lever av döda träd är hotade idag. För att rädda dem krävs att det finns död ved av olika slag kvar i skogen men även det omgivande landskapet är avgörande för arternas överlevnad. Det visar en ny doktorsavhandling vid SLU i Umeå. -
Vinnaren av Skogshögskolans pedagogiska pris utsedd: "Glädjefnatt"
För att lyfta fram vikten av engagerade lärare och välplanerad undervisning delar Skogshögskolans studentkår ut ett pedagogiskt pris vartannat år. Vinnaren röstas fram och i år är det Jörgen Sjögren, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, som får den fina utmärkelsen. -
Så påverkar omdiskuterade contortatallen skogens ekosystem – frågor och svar
Den snabbväxande nordamerikanska contortatallen har beskrivits som ”turbotallen” som skulle rädda det svenska skogsbruket. De contortatallar som planterades i Sverige för 50 år sen är nu redo att avverkas och nya plantor väntas sättas. Men vad är det för träd? Och hur påverkar contortan ekosystemet?
