Från hagen till hälsan: Mätning av djurens rörelser för bättre välfärd

– Vi vill skapa de bästa förhållandena för djuren att prestera och samtidigt säkerställa god hälsa, säger Rebeka Zsoldos.

Hon utsågs nyligen till docent i biologi vid SLU i Alnarp. Vid universitetet leder hon forskningsgruppen Djurcentrerade miljöer på institutionen för biosystem och teknologi.

Gruppen kombinerar forskning om djurvälfärd, digital teknologi, och miljödesign i syfte att utveckla hållbara och etiskt förankrade system för djurhållning. De verkar inom ett spännande och växande fält, berättar Rebeka Zsoldos.

– Inom fältet undersöker vi nu vilka indikatorer som är användbara för att mäta positiv djurvälfärd. Djurvälfärd sträcker sig bortom frånvaro av sjukdom. Forskningen utforskar hur indikatorer baserade på beteende, fysiologi och rörelse kan hjälpa forskare att bedöma hur djuren mår och hanterar sin miljö, säger hon.

Rörelsesensorer i hagen ger hälsoinformation

I sin forskning har Rebeka Zsoldos fokuserat på mätning av djurens rörelser som indikatorer för hälsa, produktivitet och prestation.

I SLU-projektet Mini-Moo, som leds av kollegan Oleksiy Guzhva, undersöker hon hur system för rörelseövervakning med sensorteknik kan anpassas till olika djurslag och ändamål, även kallat precisionsdjurhållning. I projektet testas tekniken på kor.

– Vi forskar på ett system för att övervaka välbefinnandet hos nötkreatur som är ute på bete och hur de använder betesmarken.

Sensorer fästs vid korna och kopplas mot satelliter. På det sättet går det att övervaka rörelser hos många individer samtidigt. Syftet är att få kontinuerlig, objektiv insyn i djurens välmående, inklusive förändringar som är svåra att upptäcka och lätt missas av det mänskliga ögat.

– Vi undersöker också hur datan ska tolkas och hur lantbrukaren kan dra nytta av dem, säger Rebeka Zsoldos.

Muskelaktivitet är grunden för rörelser

I sin docentföreläsning berättade Rebeka Zsoldos om sitt eget, parallella arbete med mätning av muskelaktivitet hos djur. Hon studerar muskelaktivitet som en grundläggande komponent i rörelse, koordination och fysisk anpassning.

Mätningen görs med en teknik som kallas ytelektromyografi. Tekniken har länge använts på människor, men Rebeka Zsoldos anser att den är till nytta även för att förstå djurens muskler.

– Det kan till exempel vara viktigt att veta hur en sporthäst använder sina muskler. Små förändringar i muskelaktivitet och rörelsemönster kan ge tidiga indikationer på funktionella förändringar, obehag eller skaderisk, säger hon.

Lättare att fatta välgrundade beslut

Sensorer för att övervaka rörelser hos boskap och hästar används redan i praktiken, medan tekniken för att mäta muskelaktivitet hittills bara används inom forskningen.

På sikt hoppas Rebeka Zsoldos att ytelektromyografin får genomslag i djurvetenskapen och når ut till lantbrukarna.

– Att ha bättre information om djurens tillstånd kan hjälpa lantbrukare och veterinärer att fatta mer välgrundade beslut om hälsa, välfärd och skötsel.