Kartor, klimat och AI formar framtidens städer

Nyhet publicerad:  2026-05-29

Klimatförändringar, AI och stora mängder geografiska data förändrar hur vi förstår våra städer och miljöer. Genom geografisk informationsvetenskap utvecklas nya verktyg som kan identifiera riskområden, analysera ojämlikhet och stödja framtidens stadsplanering. Det berättar forskaren Neil Sang.

Neil Sangs forskning inom geografisk informationsvetenskap handlar om att analysera sociala och miljömässiga frågor samt utveckla datormodeller för att förstå processer på geografiska skalor.

– I praktiken innebär det ofta att jag arbetar med statistik, kartdata och satellitbilder för att identifiera vilka områden som är sårbara för olika processer, exempelvis havsnivåhöjningar eller urbana värmeöar. Jag undersöker också vilka grupper som påverkas – till exempel om det finns ojämlikheter i exponering och sårbarhet – samt hur effektiva olika klimatanpassningsinsatser och föreslagna åtgärder kan vara.

Geografisk informationsvetenskap utvecklas mycket snabbt just nu. Utvecklingen drivs i stor utsträckning av de behov som klimatförändringar och andra miljöutmaningar skapar. Samtidigt möjliggörs den av tillgången till nya och mycket detaljerade datakällor – från satellitbilder till kontinuerliga dataströmmar från Internet of Things och olika initiativ för öppna data. Den ökade beräkningskapaciteten har dessutom gjort det möjligt att analysera mycket stora datamängder på helt nya sätt.

Neil Sang upplever att många som han möter inte känner till GIS.

– Trots att det är en grundläggande del av mycket i det moderna samhället. Men när jag förklarar vad tekniken faktiskt används till – och hur den redan påverkar människors vardag, yrken och verksamheter – brukar intresset bli stort och många vill veta mer.

Porträtt av Neil
Neil Sang forskar inom geografisk informationsvetenskap vid SLU.

Just nu fokuserar han främst på att avsluta Horizon-projektet NICE, som han har arbetat med i fem år. Inom projektet har han utvecklat programvaruverktyget NICER, som används för att modellera hur naturbaserade lösningar kan bidra till rening av dagvatten och urbant avloppsvatten.

– Nu arbetar jag mycket med kommunikation och kunskapsspridning för att öka medvetenheten bland relevanta aktörer om att verktyget finns tillgängligt – och dessutom är kostnadsfritt – samtidigt som vi undersöker möjligheter för fortsatt utveckling av systemet.

Parallellt följer han utvecklingen inom artificiell intelligens, som det senaste året har fått ett mycket stort genomslag inom GIS-området.

– Om AI används på ett genomtänkt sätt kan tekniken bli helt avgörande för beslutsstöd inom både miljöförvaltning och stadsplanering.

Kontakt