Kontaktinformation
Akademiintendenturen, Ledningskansliet
akademiintendenturen@slu.se
Helena Pennlöv, akademiintendent
helena.pennlov@slu.se 018-67 15 42
Ida Hast, adm. assistent
ida.hast@slu.se 018-67 10 74
SLU kommer att utse sex nya hedersdoktorer 2024. Dessa kommer att promoveras i samband med doktorspromotionen den 5 oktober 2024. Den 4 oktober kommer hedersdoktorerna att hålla öppna föreläsningar.
Här nedan finns korta presentationer av de sex hedersdoktorer som SLU:s fakulteter utser 2024.
År 2023 utsågs sex nya hedersdoktorer vid SLU. Dessa promoverades i samband med doktorspromotionen den 7 oktober 2023. Den 6 oktober hölls de öppna föreläsningarna.
Här kommer korta presentationer av de sex hedersdoktorer som SLU:s fyra fakulteter utsåg för 2023.
År 2020 utsågs 8 nya hedersdoktorer vid SLU. Dessa promoverades i samband med doktorspromotionen den 8 oktober 2022. Deras respektive hölls i samband med promotionen.
På sidorna nedan ser du vilka hedersdoktorer fakulteterna har utsåg, inklusive pressfoton.
2019 års nya hedersdoktorer promoverades i samband med doktorspromotionen den 5 oktober 2019 i Uppsala. De höll sina föreläsningar fredagen den 4 oktober. Föreläsningarna direktsändes och kan nu ses i redigerat skick.
På sidorna nedan ser du vilka hedersdoktorer fakulteterna har utsett, inklusive pressfoton och deras filmade hedersdoktorsföreläsningar.
2018 års nya hedersdoktorer promoverades i samband med doktorspromotionen den 6 oktober 2018. De höll sina föreläsningar fredagen den 5 oktober. Föreläsningarna direktsändes och kan nu ses i redigerat skick.
Sex nya hedersdoktorer promoverades i samband med doktorspromotionen den 7 oktober 2017. Läs om dem i promotionsskriften och nedan på webbsidan.
Både föreläsningarna och promotionsceremonin direktsändes och kan ses som filmer efteråt.
Professor emeritus Lawrence R. Schaeffer, universitetet i Guelph, Ontario, Kanada, utses till agronomie hedersdoktor.
Han uppmärksammas för sina insatser inom statistisk genetik och husdjursavel under mer än 40 år. Han har också samarbetat med SLU:s institution för husdjursgenetik och avelsorganisationen Interbull.
Han är också vitt omtalad inte bara för sin egen framstående forskning på området utan också för sin förmåga att föra fram även andras forskningsresultat. Exempel på detta är BLUP (Best linear unbiased prediciton), en avelsmodell använd både för produktions- och sällskapsdjur som egentligen togs fram av Schaeffers handledare Charles Henderson, men som spreds över världen av Schaeffer.
Schaeffer är också upphovsmannen bakom MACE, en avelsmetod som möjliggör jämförelser mellan avelsdjur från många olika miljöer.
Professor Erik Teske, universitetet i Utrecht, Nederländerna utses till veterinärmedicine hedersdoktor.
Han är specialiserad i onkologi, cytologi och epidemiologi och expert på cancersjukdomar hos hundar. Han är också en ofta förekommande föreläsare vid SLU och har varit värd för flera SLU-doktorander i Utrecht.
Han tog veterinärexamen i Utrecht 1981 och disputerade 1993 på en avhandling om non-Hodgkins lymfom hos hundar. Han är i dag chef för onkologiavdelningen på institutionen för kliniska vetenskaper i Utrecht. Han har också många hedersuppdrag och hedersutmärkelser från olika europeiska veterinärorganisationer.
Professor Jonathan Jones, Sainsburylaboratoriet i Norwich, England utses till agronomie hedersdoktor.
Han är en världsledande forskare inom växters sjukdomsresistens och en pionjär vad gäller identifiering av resistensgener hos växter. Han och hans forskargrupp har gjort ett omfattande arbete för att förstå interaktionen mellan sjukdomsalstrande organismer och deras värdar hos framför allt två växtfamiljer; potatisväxter och korsblommiga växter.
Hans forskargrupp har också utarbetat nya tekniker för att lättare kunna identifiera försvarsgener i viktiga grödor som karaktäriseras av väldigt stora genom. Hans banbrytande forskning har gett oss väsentligt ökad kunskap om hur växters försvarssystem fungerar.
Förvaltare Patrik Alströmer, Alingsås utses till skoglig hedersdoktor.
Han var tills nyligen förvaltare på Östads säteri och har ett mångårigt personligt engagemang i skogsfakultetens verksamhet, bland annat genom att upplåta Östads marker till både undervisnings- och forskningsändamål. Säteriet ägs av Östads stiftelse, som ger bidrag till undervisningsaktiviteter som bedrivs på fastigheten, vilket gör det möjligt att förlägga kurser dit. Säteriet omfattar ca 5 000 ha och erbjuder goda möjligheter för studier av skogsbruk och hur detta kan integreras med andra näringar.
Patrik Alströmer är också intresserad av internationella frågor och engagerad i Euroforesterkurserna. Han var verksam tills i fjol, då han efterträddes av sonen Thore.
Professor Edgar B. Cahoon, universitetet i Lincoln, Nebraska, USA utses till agronomie hedersdoktor.
Han är en ledande forskare inom växtbioteknik, framför allt med inriktning på oljeväxter. Han har bl a en egen forskargrupp i Nebraska och har ett mångårigt samarbete med SLU i Alnarp. Hans forskning täcker hela området från gen till fält och han har utfört banbrytande forskning både när det gäller att utvinna oljor för industriellt bruk ur olika oljeväxter och att utveckla grödor med ökat näringsvärde. Han har ett långvarigt samarbete med industrin och har ett 30-tal patent.
Professor Catharine Ward Thompson, universitetet i Edinburgh, Skottland utses till agronomie hedersdoktor.
Hon är landskapsarkitekt med fokus på frågor kring barns och gamlas möjligheter att få tillgång till utomhusmiljöer, liksom utemiljöers betydelse för hälsan. Hon har varit verksam som landskapsarkitekt både i Kanada och i Storbritannien. Hennes forskning visar på betydelsen av människors tillgång till högkvalitativa utomhusmiljöer och öppna platser med möjligheter till rika upplevelser för alla.
Hon är grundare av och ledare för Openspace, ett internationellt erkänt forskningscentrum i Edinburgh. Hon har också ett mångårigt samarbete med LTV-fakulteten.
2016 års hedersdoktorer föreläste fredagen den 7 oktober och de promoverades tillsammans med övriga doktorer under promotionsceremonin den 8 oktober 2016. Båda tillfällena direktsändes och filmerna nås under respektive hedersdoktor.
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, med bas i Alnarp, har till hedersdoktor utsett professor Bill S. Hansson, i dag Vice President – det vill säga näst högsta chef – vid Max Planck Society (som första icke-tysk).
Bill Hansson är född 1959 och disputerade 1988, blev docent 1992 och professor i Lund år 2000 inom insekters neurobiologi och kemisk ekologi.
Han var professor i kemisk ekologi vid SLU i Alnarp 2001–2007, innan han rekryterades till Max Planck-institutet i Jena i Tyskland. Under Bill Hanssons tid på Alnarp växte forskargrupp i kemisk ekologi under hans ledarskap till att omfatta cirka 50 personer, och gruppens internationella status befästes som en av de absolut ledande i världen.
Under sin tid i Tyskland har han skapat en ny institution för evolutionär neurobiologi med en enastående vetenskaplig utveckling, inte minst i form av publikationer i de allra högst rankade internationella tidskrifterna. Han har "satt och kommer att sätta SLU och ämnet kemisk ekologi på den vetenskapliga världskartan, nu och i framtiden", heter det bland annat i motiveringen.
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap har till hedersdoktorer utsett professor Glen Broderick, universitetet i Madison, Wisconsin, USA, en av världens ledande forskare inom mjölkproduktion, och veterinär Lillemor Wodmar, Vendelsö, generalsekreterare i Svenska djurskyddsföreningen.
Glen Broderick, född 1945, är en framstående amerikansk mjölkforskare som har haft ett mångårigt samarbete med SLU. Han disputerade 1972 och är i dag professor vid universitetet i Madison, Wisconsin. Han är en efterfrågad forskare inom området mjölkproduktion och har också i två omgångar varit gästforskare vid SLU. I motiveringen heter det bl a att han "under en stor del av sin yrkesverksamma tid tagit alla tillfällen i akt att lyfta fram verksamheten vid SLU och bidragit till en framgångsrik forskning i Sverige om idisslarnas kväveomsättning och dess betydelse för miljön och djurens hälsa".
Lillemor Wodmar, född 1951, tog veterinärexamen vid SLU 1985 och har därefter en lång karriär inom yrket. Hon har bland annat varit privatpraktiker, delägare i Årstakliniken, stadsveterinär i Stockholm, kontrollveterinär vid Livsmedelsverket, länsveterinär i Stockholm och sedan 2011 generalsekreterare i Svenska djurskyddsföreningen. Som barn spelade hon f ö "Teddy" i TV-succén Vi på Saltkråkan. Fakulteten vill hedra "hennes veterinära folkhälsogärning i ... arbete för gott djurskydd, smittskydd och djurhälsa inom svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsimport". Man vill också uppmärksamma hennes arbete inom Svenska djurskyddsföreningen.
Fakulteten för skogsvetenskap, med bas i Umeå, har till hedersdoktor utsett professor James Clark, universitetet i York, Storbritannien.
James Clark är föreståndare för Green Chemistry Centre of Excellence (GCCE), en internationell pionjär inom sitt forskningsområde, med målsättning att göra kemi på biomaterial från skog och lantbruk på ett miljövänligt sätt. Han är också grundare av och styrelseledamot för Bio-renewables Development Centre, en länk mellan forskningen och industrin för att utveckla miljövänliga processer och produkter.
Han är grundare av tidskriften Green Chemistry, och är mycket produktiv med en lång lista av egna forskningsartiklar och böcker. Clark har tillsammans med sin forskargrupp ett mångårigt samarbete med institutionen för skogens biomaterial och teknologi vid SLU i Umeå, både inom undervisning och forskning, och har där fungerat som en unik inspirationskälla.
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap har utsett den danske biexperten Preben Kristiansen och konstnären Roland Jonsson.
Preben Kristiansen, född 1953, är från början lärare men sedan 1980-talet också rådgivare i biodling. Han var rådgivare vid Danmarks biavelsförbund i fyra år, därefter i två år i Norges Birökterlag. I slutet av 1990-talet var han fältassistent vid institutionen för ekologi vid SLU. De senaste 20 åren har han i huvudsak varit nationell konsulent i bihälsofrågor vid Sveriges biodlares riksförbund. Han är också numera bosatt i Tjällmo i Östergötland. Han har i många år samarbetet med SLU:s biforskare. "Genom sin kompetens ... kopplat till en förankring i vetenskapligt tänkande har (han) gjort avtryck internationellt och ... bidragit till att ge såväl svensk biodling som verksamheten vid SLU ett gott rykte", heter det bland annat i motiveringen.
Roland Jonsson, Almunge, född 1958, är en av landets mest kända naturmålare, specialiserad på fåglar, fiskar och däggdjur i sin naturliga miljö. Han finns representerad i samlingar över hela världen, bl a The National Museum of Wildlife Art i Wyoming, USA och har ställt ut både i europeiska länder, i USA och i Japan. Han målade under tre år också nobelpristagardiplom. Han är också engagerad i olika naturvårdsprojekt, bland annat i att restaurera lekplatser för Upplands landskapsfisk aspen. "Han är ... en utmärkt ambassadör för de värderingar som är SLU:s och NJ-fakultetens", för att citera motiveringen.
-------------
De sex hedersdoktorerna promoverades vid SLU:s promotionshögtid den 8 oktober 2016 i Uppsala.
Då promoverades även professor Detlef Weigel, Max Planck-institutet i Tyskland, som utnämndes i fjol men då inte hade möjlighet att närvara. (Hans beskrivning finns under Hedersdoktorer 2015 nedan.)
Sex framstående forskare blev hedersdoktorer vid SLU år 2015.
I samband med promotionen höll hedersdoktorerna öppna föreläsningar, den 2 oktober, där de ger spännande inblickar i sin verksamhet. Doktorspromotionen äger rum den 3 oktober.
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap:
Foto: Tor Arvid Breland |
Charles Francis, University of Nebraska-Lincoln, USA, utses till hedersdoktor av fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap.
"Professor Charles Francis har en ytterst stark internationell vetenskaplig profil inom forskningen om hållbara odlingssystem, utbildning och samverkan. Hans kompetensområde är ett av nyckelområdena vid institutionen för biosystem och teknologi samt institutionen för växtskyddsbiologi. Professor Francis har många års erfarenhet av samverkan med SLU, särskilt inom utvecklingen av kursplaner inom hållbart jordbruk och agroekologi. Det vore ytterst värdefullt för LTV-fakulteten och SLU att förstärka samarbetet med professor Francis, särskilt vad gäller den vidare utvecklingen av masterprogrammet i agroekologi. Hans utnämning till hedersdoktor vid SLU skulle underlätta sådan samverkan och samtidigt stärka kopplingen till University of Nebraska-Lincoln."
Foto: privat |
Juha Hyyppä är professor och "head of department" vid Geodetiska institutet i Finland sedan 2000, samt director of Centre of Excellence in Laser Scanning Research. Bland annat är han en av de främsta i världen när det gäller de tekniska aspekterna av laserfjärranalys av skog. Han är mycket produktiv och flera databaser rankar honom högst, räknat på antal publikationer inom ämnet laserskanning. Som världsledande teknisk forskare i skoglig fjärranalys är han en viktig samarbetspartner för fakulteten.
Foto: Henke Olofsson |
Hans Eliasson, tidigare vd för Komatsu Forest och styrelseordförande för Skogstekniska klustret har och har haft stor betydelse för fakulteten för skogsvetenskap, särskilt dess verksamhet och utveckling inom området skogsteknologi. Han var en av de drivande bakom bildandet av Skogstekniska klustret, som i samarbete med forskare vid fakulteten för skogsvetenskap driver skogsbrukstekniskt process- och utvecklingsarbete med fokus på hur framtidens skogsmaskiner ska utformas utifrån de behov som kan förväntas. Hans arbete, via klustret, har också medfört att fakulteten blivit bättre synliggjord i flera nationella och internationella sammanhang (politiskt samt myndighets- och näringslivsmässigt).
Foto: svensktsigill.se (CC BY 3.0) |
Gunnela Ståhle, agronom, samhällsdebattör och bloggare, är och har under decennier varit, en ledande, engagerade och drivande kraft för svensk livsmedelssektor. Hon har engagerat sig för de stora utmaningarna inom livsmedelsförsörjningen, nationellt så väl som globalt bland annat genom sitt arbete inom LRF och som ordförande i EU-kommissionens tidigare grupp för djurskydd. Hon utses till hedersdoktor av fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap framför allt för sitt arbete och engagemang i frågor som rör sänkt antibiotikaförbrukning, livsmedelshygien, förbättrat djurskydd och god djurvälfärd hos våra livsmedelsproducerande djur.
Foto: privat |
Brian Perry, professor, är en världsledande expert inom tillämpad veterinär epidemiologi som har publicerat mer än 250 granskade vetenskapliga artiklar inom området. Han har under hela sitt yrkesliv verkat på den internationella arenan och gjort enastående insatser för djurvälfärd och djurhälsa i utvecklingsländer och därigenom förbättrade ekonomiska förutsättningar för djurhållningen där. Han utses till hedersdoktor av fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap framför allt för sin expertis inom områdena epidemiologi och de ekonomiska konsekvenserna av husdjurens sjukdomar samt djurhållningens betydelse för utveckling och ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer.
Foto: privat |
Detlef Weigel, chef för institutionen för molekylärbiologi vid Max Planck-institutet för utvecklingsbiologi i Tübingen, Tyskland, utses till hedersdoktor av fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap.
"Detlef Weigel är världsledande inom växtgenetik, genomik och utvecklingsbiologi. Han är även pionjär inom utvecklingen av ett antal resurser som bidragit till forskningen om och förståelsen för de molekylära mekanismer som ligger bakom anpassningsegenskaper. Dessa resurser har gjorts tillgängliga för hela den vetenskapliga världen genom Weigelworld. Detlef Weigel är en ambassadör för tillämpningen av ny teknik, inte bara inom grundforskning utan även inom växtförädling och för att förutsäga vilda populationers prestanda när de miljömässiga förutsättningarna förändras. Detlef Weigels vetenskapliga insatser är en inspiration för växtbiologer över hela världen."
Detlef Weigel kommer inte att kunna närvara vid årets promotion och han kommer därför att promoveras till hedersdoktor 2016.
Föreläsningar av hedersdoktorerna hålls den 2 oktober i hörsalen på Loftet, Ultuna, i samband med årets doktorspromotion. Detlef Weigel kommer inte att kunna närvara vid årets promotion och han kommer därför att promoveras till hedersdoktor 2016.
SLU har utsett 2014 års hedersdoktorer, fem till antalet. I samband med promotionen höll hedersdoktorerna öppna föreläsningar där de gav spännande inblickar i sin verksamhet. Läs om hedersdoktorerna nedan.
Doktorspromotionen genomfördes på Ultuna, Uppsala, den 4 oktober 2014.
Isabella Lövin, journalist, författare och sedan 2009 EU-parlamentariker (MP) är engagerad inte minst i frågor kring fiske och utkom 2007 med boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken, som fick stort genomslag både i Sverige och utomlands.
Hon utses till hedersdoktor av fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ-fakulteten) framför allt för de insatser hon gjort som journalist och författare.
Hon har ”som få andra … satt fokus på fiskefrågorna såväl i Sverige som internationellt”, heter det bland annat i motiveringen.
Guillermo ”Gil” Penalosa, chef för 8-80 Cities, Kanada har av fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV-fakulteten) utsetts till hedersdoktor.
Motiveringen är bl.a. att han är en ledande röst på den globala scenen när det gäller betydelsen av öppna och gröna ytor för att skapa bättre stadsmiljöer.
Gil Penalosa, ursprungligen från Colombia, är chef för organisationen 8-80 Cities i Toronto, Kanada som arbetar för att utveckla stadsmiljöer för alla åldrar (”från 8 till 80”).
Ottoline Leyser, professor vid universitetet i Cambridge, har av den skogsvetenskapliga fakulteten (S-fakulteten) vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) utsetts till hedersdoktor med bland annat motiveringen att hon har haft stor betydelse för utvecklingen av växtfysiologisk forskning vid S-fakulteten.
Hon disputerade 1990 vid Cambridge i växtgenetik. Hon byggde upp ett eget forskningsprogram vid universitetet i York 1994–2010 innan hon återvände till Cambridge, där hon nu är chef för Sainsburylaboratoriet. Hennes forskning handlar till stor del om växtgenetik och olika växthormoners interaktion med miljön.
Sandra Edwards, professor vid universitetet i Newcastle har av fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fakulteten) utsetts till hedersdoktor. Hon disputerade 1980 i Reading och blev professor i Newcastle år 2000.
Hon har i sin forskning fokuserat på grisars inhysning, utfodring, reproduktion, välfärd och skötsel i extensiva och ekologiska produktionssystem.
”De som träffat henne och lyssnat till henne … slås av hennes höga pedagogiska förmåga”, heter det bland annat i motiveringen.
Ingmar Börjesson, civilingenjör och tidigare bl a forskningschef hos Cerealia och senare hos Lantmännen, har av fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ-fakulteten) utsetts till hedersdoktor.
I motiveringen heter det bland annat att han ”på ett mycket påtagligt sätt bidragit till att öka samarbetet mellan NJ-fakulteten och industrin inom många områden”. Han har även varit engagerad i fakultetens utbildningsprogram på många olika sätt.
SLU har utsett 2013 års hedersdoktorer, fyra till antalet. Den femte utsågs redan 2012 men hade då inte möjlighet att delta i promotionen. Den kanske mest kända av dem är LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson.
Samtliga promoverades vid SLU:s promotionshögtid i Uppsala den 5 oktober 2013. Ingen inspelning gjordes av hedersdoktorsföreläsningarna år 2013.
Lantbrukare Helena Jonsson, förbundsordförande i LRF sedan 2011, har av fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap utsetts till agronomie hedersdoktor. Hon har en lantmästarexamen från SLU och föder upp köttboskap i en Kravcertifierad besättning om ca 150 djur på sin gård utanför Tranås. Hon utnämns för sitt arbete med frågor av stor betydelse för svensk animalieproduktion, och för sitt engagemang för de nationella frågor som berör miljö, vatten och äganderätt samt utvecklingen av de gröna näringarna, liksom för sitt engagemang för de globala utmaningar som rör livsmedelsförsörjning och energiomställning.
Leg veterinär Pekka Olson har av VH-fakulteten utsetts till veterinärmedicine hedersdoktor. Han tog veterinärexamen och blev leg vet 1975. Han är i dag chef för veterinära strategier i Agria Djurförsäkringar AB. Han var 1976–1996 anställd vid SLU som klinikveterinär, lärare och forskare i invärtesmedicin för hund och katt och har under åren publicerat ett 40-tal vetenskapliga artiklar. Han utnämns för sitt arbete för att stödja veterinärmedicinsk forskning med målsättningen att öka kunskapen om sjukdomar hos hund och katt och hur de bäst ska behandlas, liksom för sitt arbete för att reducera förekomsten av sjukdomar relaterade till extrem avel och för sitt engagemang i djurvälfärdsfrågor och sällskapsdjurens betydelse i stort för människan och samhället.
Dr Susan L Senecah, USA har av fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap utsetts till agronomie hedersdoktor. Hon är verksam vid State University of New York, College of Environmental Science and Forestry. Hon är specialiserad inom miljökommunikation, bl a med frågor som folkligt deltagande i beslutsprocesser, konflikthantering, miljökampanjer och de lagstiftande processerna. Hon utnämns för sina pionjärinsatser på miljökommunikationens område med en unik kombination av vetenskap och praktik och för hennes stöd i utvecklingen av ämnet miljökommunikation inom SLU.
Professor Andrés Weintraub Pohorille, University of Chile, har av fakulteten för skogsvetenskap utsett till skoglig hedersdoktor. Weintraub utsågs redan i fjol, men hade då inte möjlighet att närvara, varför han promoveras i år i stället. Weintraub har varit en drivande kraft inom tillämpningar av skoglig produktionsforskning sedan 1980-talet. Hans projekt har ofta fokuserat på effektivitet inom odling, avverkning, transporter och sågverksproduktion med målet att öka produktionen av förnyelsebara skogsresurser på begränsade skogsytor. Hans senare arbeten har också rört planeringsteori och modeller för skogsskötsel. Han är också verksam och mycket aktiv inom många nätverk inom skogsforskningen.
Dr Martine Dorais, Kanada, har av fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap utsetts till agronomie hedersdoktor. Hon är verksam vid Université Laval i Quebec. Hennes verksamhetsfokus ligger främst inom utveckling av uthållig hortikulturell produktion i kontrollerat klimat (växthus o d). Hon är en förgrundsgestalt inom hortikulturell forskning i Kanada och hennes forskning har stor relevans för produktion av grönsaker, bär, medicinal-, prydnads- och plantskoleväxter. Hon har också samarbetat med SLU Alnarp på många sätt.
Hedersdoktorerna från SLU:s fyra fakulteter höll sina föreläsningar den 5 oktober 2012. Promotionshögtiden hölls den 6 oktober 2012 vid SLU i Uppsala.
Mark Peoples disputerade 1980 vid Melbourne-universitetet. Han är i dag stf chef för CSIRO Plant Industry i Australien. Han är en högt skattad forskare inom agrikulturella system, bl a odlingssytem med hänsyn tagen till kväve- och vattenförsörjning, markbiologi och biologisk kvävefixering hos baljväxter.
Han insatser för vetenskapen är stora inom spannmåls- och baljväxtodlingen i Asien och Australien och hans forskning tar hänsyn både till produktivitet och till hållbarhet. Han arbetar ofta nära odlarna.
Dr Mahmoud Solh, Aleppo, SyrienMahmoud Solh är generaldirektör för ICARDA (International Center for Agricultural Research in the Dry Areas) i Aleppo, Syrien. Aleppo är på många sätt jordbrukets vagga, där sädesslag som vete och korn först började odlas. Hedersdoktoratet är ett sätt att uppmärksamma hans stora insatser för att föra ut forskningsresultat till jordbrukare I torra områden I framför allt Nordafrika, Mellanöstern och Centralasien. ICARDA är ett s k CGIAR-center med vilket SLU har ett mångårigt samarbete.
Mahmoud Solh, född i Libanon, disputerade vid universitetet i Davis i Kalifornien och har varit verksam vid ICARDA i ett kvarts sekel, varav de senaste sex åren som chef. Genom hela sin karriär har han fokuserat på livsmedelssäkerhet, fattigdomsbekämpning och kunskapsuppbyggnad inom de nationella jordbruken.
Bengt Ehnström är en av Nordens främsta entomologer och som nybliven pensionär är han fortfarande mycket aktiv. Han har ägnat hela sitt vuxna liv åt insekter, först som anställd vid Skogshögskolan i Stockholm, från 1977 vid SLU i Uppsala.
Före de flesta uppmärksammade Bengt Ehnström att åtskilliga insektsarter riskerade att försvinna. I början av 1980-talet var han därför med och bildade Databanken för hotade arter, nuvarande ArtDatabanken. Successivt ökade han sina insatser inom naturvårdsentomologin och från 1995 arbetade han på heltid vid ArtDatabanken.
Hans böcker om faunavård i skogsbruket 1979 och 1986 är unika pionjärarbeten som fått ett oerhört genomslag inom det praktiska skogsbruket och hans idéer och råd kan numera avläsas i den svenska skogen.
Catherine Bastien är en nationellt och internationellt mycket respekterad forskare i kvantitativ genetik. Hennes viktigaste insatser har varit att utveckla skogsträdsförädling genom att kombinera traditionella och molekylära urvalsmetoder för att förädla framför allt poppel. Hon har stort förtroende i forskarvärlden och är mycket efterfrågad som rådgivare för olika forskningsprojekt.
Hon har också framgångsrikt lyckats att visa en god förståelse för kopplingen mellan processer på molekylär nivå och komplexa ekologiska samspel.
Hon har ansvaret för de franska förädlingsprogrammen för tall och poppel och har deltagit i flera stora europeiska projekt för bevarande och nyttjande av poppel. Hennes insatser har haft stor betydelse för förädlingen av vedartade väster i Europa. Hon är också en drivande kraft i det s k Samba-projektet (Salix molecular breeding activities) som delvis bedrivs inom NL-fakulteten vid SLU.
Godwin Kowero har haft betydande inflytande för att utveckla afrikansk skogsvetenskap. Under förhållanden av resursknapphet som råder inom afrikansk akademi har Kowero visat på stor förmåga till institutionellt byggande, forskning, syntes och inte minst som förmedlande av viktiga budskap inom policybildning. På senare år, som generalsekreterare i African Forest Forum (en nätverksorganisation för afrikanska skogsforskare), har Kowero lyckats förmedla viktig kunskap kring skogsfrågor upp mot regional och global politisk nivå. På så sätt har han haft stor vikt för att ge röst åt ett växande inhemsk afrikanskt skogsforskarsamhälle – på en kontinent där diskussionen dominerats av internationella forskare, ideella organisationer och biståndsgivare.
Kowero har drivit sin forskning först vid olika universitet i Afrika, och sedan vid Centre for International Forestry Research (CIFOR, först i Västafrika, sedan vid högkvarteret i Indonesien och slutligen som regionchef för östra och södra Afrika). Forskningen berör ekonomi, policy, och uthålligt utnyttjande av skog och andra naturresurser. Det gäller såväl regnskogen som industriplantager, samt, inte minst, de stora ”miombo-skogarna” i sydöstra Afrika. Vid sidan av sin akademiska grund i skogsekonomi, besitter Kowero en akademisk bredd som blir allt mer sällsynt i en ofta starkt specialiserad internationell akademi.
Sreenivasa Rao Jammalamadakas forskningsintressen täcker ett brett spektrum av både teoretisk och tillämpad statistik samtidigt som han har betydande erfarenhet av konsultverksamhet. Han är världsledande inom flera olika områden av statistik, något som numera med specialisering inom allt snävare områden är sällsynt.
Vid ett sektorsuniversitet som SLU är det viktigt med både djup och bredd inom forskningen samt att kombinera teoriutveckling med tillämpningar. Denna förmåga är utmärkande för Jammalamadaka. Från en specifik tillämpning utvecklar han en allmän teori, vilket medför att hans resultat kan tillämpas inom många olika områden. Hans forskningsområden är mycket relevanta för den forskning som bedrivs vid SLU. Som världsledande inom flera områden är han flitigt citerad och har publicerat sig såväl i de mest prestigefyllda matematisk statistiska tidskrifterna som i tillämpade tidskrifter.
Han är en mycket uppskattad handledare, samarbetspartner och föreläsare och är därför väldigt ofta inbjuden talare vid konferenser samt vid statistiska institutioner. Under mer än 25 år har forskare vid skogsvetenskapliga fakulteten haft ett återkommande samarbete med University of California at Santa Barbara och professor Jammalamadaka i synnerhet.
Professor Andrés Weintraub Pohorille, University of ChileAndrés Weintraub Pohorille har av S-fakulteten utsetts till hedersdoktor. Professor Weintraub har dessvärre inte möjlighet att delta i promotionshögtiden utan kommer i stället att promoveras 2013.
Från slutet av 1970-talet och fram till i dag har agronom Christina Plancks engagemang och medverkan för att öka kunskapen inom utfodringsområdet varit mycket omfattande och har bedrivits främst i skrift, böcker och artiklar, som lärare och föredragshållare i olika utbildningar och kurser, som rådgivare och som inspiratör till FoU-verksamhet. Hon har under hela sin yrkesverksamma tid följt forskningen på hästutfodringsområdet, förutom genom litteraturen bland annat genom ett aktivt deltagande i EAAP:s kongresser och i dess hästkommission. Planck har också varit idégivare till olika forskningsprojekt.
Christina Planck utsågs 1993 att tillsammans med tre kolleger utreda förutsättningarna för att starta en hippologutbildning vid SLU och spelade även en viktig roll för utbildningens genomförande sedan regeringen fattat beslut om att starta utbildningen.
Dr Henning Steinfeld är chef för The Livestock Information, Sector Analysis and Policy Branch vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i Rom, där han har arbetat i mer än tjugo år. Steinfeld är den mest inflytelserika personen i den globala debatten om animalieproduktionens miljöpåverkan; ett område där VH-fakulteten har ett stort engagemang. Allt sedan boken Livestocks´ Long Shadow publicerades för fem år sedan, med Steinfeld som huvudförfattare, har han flitigt anlitats av olika organisationer, universitet och regeringar för att utveckla sina tankar om hur en miljömässig uthållighet i livestock-sektorn kan kombineras med social och ekonomisk uthållighet. Inom detta område är han en världsauktoritet.
Hedersdoktorerna från SLU:s fyra fakulteter håller sina föreläsningar den 7 oktober 2011. Promotionen hålls den 8 oktober 2011 vid SLU i Uppsala.
Doktorshattar och lagerkransar. Vackra klänningar och stiliga frackar. Årets promotion närmar sig för SLU i Uppsala.
De nio hedersdoktorerna håller sina föreläsningar vid SLU i Uppsala den 8 oktober, alla föreläsningar kommer att direktsändas via www.slu.se
Det blir även möjligheter att se och höra föreläsningarna i en redigerad version på www.slu.se efter den 8 oktober.
Den 9 oktober är det dags för 65 nya doktorer, nio hedersdoktorer och tre jubeldoktorer att ta emot bevisen för sina vetenskapliga gärningar under högtidliga former.
Hela promotionsceremonin hålls i Undervisningshuset vid SLU på Campus Ultuna i Uppsala. Förutom tal från SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse håller Örjan Carlborg, professor i beräkningsbaserad genetik vid SLU, årets högtidsföreläsning.
65 av de doktorander som under året har försvarat sina doktorsavhandlingar ska den 9 oktober få ta emot bevisen för sina arbeten.
Promovendi är fördelade på fyra fakulteter där fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap har flest representanter, 27 doktorer.
De fyra fakulteterna vid SLU har utsett nio hedersdoktorer. Dessa kommer tillsammans med de nya doktorerna och jubeldoktorerna att promoveras under ceremonin.
Ett antal pristagare hyllas under promotionsceremonin: Mårten Carlssons pris, SLU:s pedagogiska pris samt för första gången, SLU:s nyligen inrättade förtjänstmedaljer. De olika pristagarna offentliggörs samma dag som promotionen.
Ceremonien i Undervisningshuset bevakas av UNT.TV och visas via www.unt.se Festligheterna fortsätter sedan på Uppsala slott med middag och dans.
Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, SLU i Uppsala har utsett följande hedersdoktorer:
Anders Wejryd, ärkebsikop, uppmärksammas för sitt visionära ledarskap för Svenska kyrkans miljöarbete, och i synnerhet vad gäller klimatfrågan, I motiveringen står bland annat:
”Världens överlevnadsfrågor handlar om vårt förhållande till skapelsen, till djuren, naturen och till människor. Klimatfrågan har varit aktuell länge. Anders Wejryd har både föreläst och agerat i frågan om att minska utsläpp från fossila bränslen och metangaser.”
Wejryds initiativ till det världsomfattande mötet ”Interfaith Climate Summit” i Uppsala 2008 nämns som ett djupt och väl övertänkt engagemang för miljön. Vid mötet samlades människor från hela världen och alla religioner för att diskutera, bland annat miljön.
– Jag är överraskad och hedrad, säger ärkebiskopen. Jag ser det här som ett erkännande av kvalitén på Svenska kyrkans arbete med globala rättvise- och resursfrågor, och att kyrkan är en seriös medspelare i aktuella samhällsfrågor.
Phil Ineson, professor vid University of York, är en av världens ledande forskare kring emissioner av växthusgaser från mark, samt hur växtsamhället och marken samspelar. Hans forskning inom området utgör viktiga bidrag till förståelsen hur klimatförändringar påverkar ekosystemen.
Janet I. Sprent, professor vid University of Dundee, är en världsledande forskare inom kväveomsättning. Hon har bland annat blivit känd för sina ingående studier av mångfalden och släktskapen inom familjen baljväxter och deras rotknölssymbioser – ett gigantiskt arbete då baljväxtfamiljen omfattar 18 000 arter.
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU Uppsala har utsett följande hedersdoktorer:
Ole Lind, forskningsledare vid företaget DeLaval har under 30 års tid arbetat för att utveckla tekniken kring mjölkning av kor. Han är en ivrig förespråkare för forskningssamarbete med SLU. Det har resulterat i ett flertal doktorandprojekt och examensarbeten, samt att DeLavals utvecklingsprojekt med automatisk mjölkning förlades till SLU i Uppsala .
Marian C. Horzinek, professor vid Utrecht University i Holland har haft en banbrytande roll inom veterinärmedicinsk virologi. Han har kartlagt ett flertal virussjukdomar och i detalj studerat olika virus av betydelse inom veterinärmedicinen, bland andra svinpestvirus. Han har också främjat utvecklingen av virologisk forskning inom SLU.
Skogsvetenskapliga fakulteten, SLU Umeå har utsett följande hedersdoktorer:
John Pastor, professor vid University of Minnesota, har främst forskat om markekologi men också gjort viktiga insatser inom området växt-djur interaktioner. Han har bland annat studerat effekter av större växtätare på ekosystemen. Under lång tid har han haft täta kontakter med forskare vid skogsvetenskapliga fakulteten i Umeå.
Jan-Åke Lundén, jägmästare verksam vid LRF Skogsägarna, har aktivt medverkat för tillkomsten av ett flertal stora forskningsprogram som haft stor betydelse, bland annat Snytbaggeprogrammet och Granprogrammet. Under sin tid som skogsvårdschef på Södra verkade han för att skogsbruket och skogsägare skulle dra nytta av forskningsresultat.
Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU Alnarp har utsett följande hedersdoktorer:
Jörg Hartung, professor vid Hannovers veterinärmedicinska universitet, har forskat om olika klimat- och miljöfrågor vid djurhållning. Han har arbetat för ett bättre djurskydd i samband med djurtransporter, samt även studerat hur luftföroreningar påverkar djur och människors hälsa.
Anne Whiston Spirn, professor vid Massachusetts Institute of Technology, har som landskapsarkitekt arbetat för att främja livskraftiga samhällen; platser som är funktionella, hållbara, meningsfulla och skickligt utformade. Hennes sociala engagemang har bland annat resulterat i tillkomst av kvartersträdgårdar i låginkomstområden i Philadelphia.
Tidsprogram för hedersdoktorernas föreläsningar fredag 8 oktober:
09.00 Landscape Design as an Adaptive Strategy – Anne Whiston Spirn, professor och agronomie hedersdoktor
09.30 Bio-aerosols in Farm Animal Houses – Risk for Animal, Man and Environment -Jörg Hartung, professor och agronomie hedersdoktor
10.30 Ecosystem Carbon Fluxes: Det är en liten värld – Philip Ineson, professor och agronomie hedersdoktor
11.00 Who Needs Nodules? A World Tour of Nitrogen Fixation in Legumes – Janet I. Sprent, professor emerita och agronomie hedersdoktor
11.30 Religion med eller mot naturen – Anders Wejryd, ärkebiskop och agronomie hedersdoktor
13.30 From Milking to Total Dairy Herd Management – Ole Lind, director och agronomie hedersdoktor
14.00 What is Veterinary Science? - Marian C. Horzinek, professor emeritus och veterinärmedicine doktor
14.45 Skogsforskningen och skogsbruket – Jan-Åke Lundén, civiljägmästare och skoglig hedersdoktor
15.15 The Moose in the Boreal Ecosystems of Isle Royale and Sweden – John Pastor, professor och skoglig hedersdoktor
Kim Hummer är forskningschef vid National Clonal Germplasm Repository, en genbank för frukt och bär i USA. Genbankerna i USA innehåller såväl etablerade sorter som vildinsamlat material från alla de områden i världen där växtslaget förekommer. Genbankerna ska kunna förse forskare och växtförädlare med lämpligt växtmaterial.
Kim Hummer har blivit en nyckelperson inom det viktiga arbetet med att samla in, identifiera, karaktärisera och analysera, samt bevara och tillhandahålla växtgenetiska resurser. Hon har deltagit i många insamlingsexpeditioner runt hela jorden. Kim Hummer har särskilt ägnat intresse åt olika frukt- och bärslag såsom vinbär, krusbär, blåbär, tranbär, lingon och humle .
SLU i Balsgård har under många år haft god kontakt med Kim Hummer och hennes forskargrupp. Förhoppningen är att kunna utöka det samarbetet i framtiden när SLU nu tar ett ökat ansvar för bevarande av växtgenetiska resurser.
Alba Marian Cotes Prado är forskare och föreståndare för centrum för bioteknologi och bioindustri vid Colombian Corporation for Agricultural Research (Carpoica) i Bogota, Colombia.
Alba Marian Cotes Prado är mikrobiolog och har sedan slutet av 1980-talet forskat om mikroorganismer som kan användas i biologisk bekämpning av växtsjukdomar och skadeinsekter i jordbruket. Hon har också verkat för att forskningsresultaten ska komma till praktisk nytta i jordbruket i exempelvis av kommersiella produkter.
Vid sidan av forskningen har Alba Marian Cotes Prado engagerat sig mycket i undervisning och administration. Detta har bland annat utmynnat i forskningssamarbeten och studentutbyten med SLU, något som inleddes redan 1991. Forskningsinriktningen vid Carpoica är mycket lik den vid SLU. På senare tid har hon hjälpt SLU att bygga upp kontakter med CIAT (The International Center for Tropical Agriculture).
Felicity Huntingford är professor i funktionell ekologi, vid University of Glasgow i Skottland. Hon har varit engagerad i forskning om fiskbiologi i över 30 år och är en av föregångarna inom beteendeekologi på fisk.
Huntingford är speciellt känd för att använda grundläggande beteendestudier för att få kunskap om hur fiskevård och produktion av odlad fisk kan optimeras samt hur denna kunskap kan tillämpas praktiskt. Hennes forskning handlar även om hur odlingsbetingelserna för fisk kan anpassas och därmed förbättra djurvälfärd och odlingseffektivitet.
Felicity Huntingford har skrivit fyra böcker, publicerat över 160 vetenskapliga artiklar och är ytterst välciterad bland biologer. Hon och hennes forskargrupp har haft täta kontakter med SLU under årens lopp och samarbetet kommer att bli extra värdefullt i samband med den ökade satsningen på vattenbruk som aviserats i Sverige.
Genom att utse Felicity Huntingford till hedersdoktor vill fakulteten för skogsvetenskap vid SLU uppmärksamma hennes stora bidrag till beteendeforskningen och till den ökade betydelsen av att tillämpa grundläggande evolutionära frågeställningar inom vattenbruket.
Werner Kurz, Canadian Forest Service, Victoria, British Columbia, Kanada, har under de senaste 20 åren arbetat med hur skötsel och naturliga störningar påverkar de boreala skogsekosystemens kolbalans. Han leder arbetet med att utveckla Kanadas system för inventering och rapportering av den nationella kolbalansen samt utvecklingen av en kolbalansmodell för den skogliga sektorn.
Werner Kurz har haft en central ställning inom ”The Intergovernmental Panel on Climate Change” när det gäller skogens roll i klimatarbetet och varit ”lead author” av ett flertal av panelens rapporter. Hans arbete har ökat vår förståelse av den boreala skogens direkta och indirekta inverkan på klimatet.
Gunnar Olofsson, VD, Sveaskog, har bidragit till en positiv utveckling av den skogliga forskningen i Sverige. Stödet till SLU:s verksamhet har omfattat hela skogsfakultetens verksamhet från grundläggande molekylär biologi till den mest tillämpade skogsskötselforskningen.
Bland Sveaskogs kanske viktigaste bidrag till forskningen återfinns en omfattande markupplåtelse för olika typer av fältbaserad verksamhet.
Gunnar Olofsson uppmärksammas för sitt stöd till SLU genom att utnämnas till hedersdoktor vid den skogsvetenskapliga fakulteten.
Temple Grandin avlade sin doktorsexamen i husdjursvetenskap vid University of Illinois 1989. Idag arbetar hon vid Colorado State University, där hon undervisar och forskar om djurens beteende och kring frågor om husdjurens välfärd. Temple Grandin, som är autistisk, anser att hennes autism hjälpt henne att få en djupare förståelse bland annat för djurens stressbeteenden.
Med böcker som ”The way I see it”, ”Animals make us human”, ”Animals in translation”, ”Labelled autistic” och ”Humane livestock handling” har Temple Gradin skildrat sin autism, sin forskning och sin syn på hur husdjurens välfärd kan förbättras. ”Animals make us human” har legat på bestseller-listor i både USA och Canada. I ett uppmärksammat reportage från BBC som sändes i SVT för något år sedan berättade hon om sig själv och sin verksamhet. Detta program, ”The woman who thinks like a cow”, finns på YouTube.
Temple Grandin har utifrån sin forskning kring djurs beteenden utvecklat system för hantering av djur i slakterier i syfte att minska deras stress i samband med slakt. Hon har också skapat riktlinjer att använda vid bedömning av slakteriernas hantering av de levande djuren. Denna certifiering av djurens välfärd har börjat användas som ett försäljningsargument för ”djurvänliga” köttprodukter i USA. Läs mer på www.grandin.com.
Barbro Soller har arbetat som journalist, författare och TV-producent. Hon var först allmänreporter på Dagens Nyheter 1951-1964 och sedan miljövårdsreporter (den första på heltid i Sverige) på samma tidning 1964-1969. Efter flera år på Läkartidningen blev hon sedan miljövårdsreporter på SVT Aktuelltredaktionen 1972-1987. Hon var producent för SVT:s Vetenskapens värld, 1987-1993, och ledamot i regeringens miljövårdsberedning 1979-1980.
Barbro Soller har skrivit böcker som ”Nya lort-Sverige” (1969), ”Djurfabriken” (1971) och ”Storken i vattenriket” (2000). Hon har gjort filmer om Indien och Kenya åt SIDA samt bland annat TV-filmerna ”Vattnet som försvann”, ”Den vilda parken” och ”De sista vargarna?”
Med boken ”Djurfabriken” kom Barbro Soller att tidigt skildra industrialiseringen av den svenska djurhållningen under 1950- och 1960-talen. Boken innebar att debatten om djurvälfärd och antibiotika i djurfoder tog fart på allvar i Sverige. Hon var en av de första att i debatten föra in frågan om användning av antibiotika i djurhållningen som riskfaktor för utvecklingen av antibiotikaresistens. Hon har alltid framhållit vikten av forskning och utbildning inom dessa områden.
Fredrik Sjöberg, bosatt på Runmarö i Stockholms skärgård, har under lång tid bidragit till att stimulera allmänhetens intresse för kunskap om såväl naturen och miljöfrågor i allmänhet, som entomologi och insekter i synnerhet.
Han har spridit sitt budskap genom ett antal böcker, bland annat "Flugfällan" som utkom 2004
och som nominerades till Augustpriset. Fredrik Sjöberg medverkar regelbundet i flera tidningar och var 2004 en av sommarpratarna i P1:s radioprogram "Sommar".
Han skrev också manus till teatern Insektsgalan som under 2007-2008 framfördes av Stockholms stadsteater i regi av Helge Skoog.
I motiveringen står bland annat " I hela sin yrkesgärning lyckas Fredrik Sjöberg, genom att utgå från nyfikenhet, samhällsrelevans och vetenskap påvisa behovet av fördjupad kunskap inom såväl biologi i allmänhet som entomologi i synnerhet."
Dr Rob Samson, CBS Fungal Biodiversity Centre i Utrecht, Holland, är en av världens främsta systematiker när det gäller Aspergillus- och Penicillium-svampar. Dessa svampar kan ge skador på såväl människor som djur, förstöra livsmedel och bilda gifter. En stor mängd livsmedel får sina karakteristiska egenskaper efter fermentation med Penicillium-arter, till exempel mögelost och salami.
Rob Samsons forskning och pedagogiska verksamhet håller mycket hög internationell klass. Han har skrivit mer än 220 vetenskapliga artiklar och 35 böcker om svampsystematik.
Med utgångspunkt i taxonomisk forskning har Rob Samson vidgat sitt forskningsfält till studier med bioteknisk, livsmedels- och medicinsk inriktning. Forskare på institutionen för mikrobiologi vid SLU samarbetar med dr Samsons grupp inom tre olika mykologiska projekt.
Parallellt med forskningen har Rob Samson också haft ett stort engagemang för utbildning inom svampidentifiering och arrangerat kurser inom ämnet. Många doktorander från SLU har sedan 1980-talet via dessa kurser lärt sig identifiering av livsmedelsburna svampar.
Rob Samsons lärobok "Introduction to food- and airborne fungi" används årligen av mer än 200 studenter vid SLU.
Akademiintendenturen, Ledningskansliet
akademiintendenturen@slu.se
Helena Pennlöv, akademiintendent
helena.pennlov@slu.se 018-67 15 42
Ida Hast, adm. assistent
ida.hast@slu.se 018-67 10 74