Data om skogsskador och skadegörare
I Sverige övervakas olika typer av skogsskador av olika aktörer. För dig som är intresserad av dataset finns här en enkel sammanställning. Listan är grupperad enligt skadegörare/orsak.
En del dataset är publika och går att nå via webbsidor, andra kan man behöva kontakta ansvarig person. Hör gärna av dig om du känner till andra dataset som kan vara värd att lista här.
Svampskador
Artidentifiering av luftburna svampsporer
Övervakningsprogram som följer populationen av etablerade skogspatogener och är finansierat av SLU tillsammans med Skogsstyrelsen. Fältnventeringar görs årligen (sedan 2012) vid:
- Tönnersjöhedens fältstation & försökspark (56°42'N, 13°07'E), Halmstad kommun, Hallands län.
- Grimsö forskningsstation (59°43'N, 15°28'E), Lindesbergs kommun, Örebros län.
- Svartberget forskningsstation & försökspark, Vindelns kommun, Västerbottens län (64°14'N, 19°46'E)
Vid samma platser genomförs också övervakning av luftburna svampsporer för att tidigt fånga reglerade patogener.
Kontaktperson: Audrius Menkis, SLU
Almsjuka på Gotland
Skogsstyrelsen ansvarar för övervakning av almsjuka på Gotland. Fältinventering har pågått sedan 2005 och ger en aktuell lägesbild av sjukdomen.
Kontakt: Skogsstyrelsen.
Insektsskador
Granbarkborre-övervakning
Övervakningsprogram som följer populationsutveckling av granbarkborre i Sverige. Fältinventeringar görs på olika referensområden i landet och består av förekomst av granbarkborre i insektsfällor och skador av granbarkborre på träd i kantzoner.
SLU Skogsskadecentrum ansvarar sedan 2022 för övervakningen. Tidigare hanterades det av SLU och Skogsstyrelsen.
Kontakt: Mats Jonsell, SLU
Förändringsanalys av granbarkborren
Skogsstyrelsen har med hjälp av satellitbilder tagit fram en förändringsanalys för att upptäcka potentiella granbarkborreangrepp över hela landet. Analysen visar var förändring skett hos vitala granar vilket kan tyda på angrepp.
Kontakt: Skogsstyrelsen
Svärmningsövervakning av granbarkborre
Årlig övervakning av när svärmningen av granbarkborrarna börjar och uppföljning av svärmningen under säsongen. Övervakningen görs genom fältinventeringa av insektsfällor på flera platser i landet.
Undersökning av invasiva arter vid importplatser
Övervakningen finns till för att upptäcka invasiva arter, men alla arter inom familjerna Buprestidae, Cerambycidae och Curculionidae identifieras och räknas. Fältinventeringar görs av Jordbruksverket på flera platser som tillexempel hamnar och andra importnoder.
Kontakt: Jordbruksverket
Skador av vilt
Balanserad klövviltstam
Årliga fältinventering sedan 2021 som samlar information om täthet av klövvilt, fodermängd, foderkvalitet och betesskador i olika referensområden. Skador som noteras är bland annat betade toppskott, brutna stammar, barkgnag på stam.
Kontakt: Fredrik Widemo, SLU
Sork övervakning
Naturvårdsverket och Länsstyrelserna ansvarar för att övervaka förekomsten av sork i olika referensområden. Fältinventeringar har gjorts sedan 1979. Koordinering och delar av insamling görs av SLU.
Hitta mer information och dataset
BarkBin
Tillfällig övervakning genom både fältinventering och fjärrfanalys. Inventeringarna fokuserar på barkgnag orsakad av kronhjort. Övervakningen har gjorts i Skåne, Kalmar, Halland, Västra Götaland, Kronoberg, Jämtland och Västerbotten under åren 2021 och 2022. Skogsstyrelsen tillsammans med SLU Skogsskadecentrum ansvarat för inventeringen.
Kontakt: Annika Felton, SLU
PlantBin
Skogsstyrelsens fältinventering om betesskador på ungskog på Gotland orsakad av rådjur. Inventeringen gjordes mellan 2021 och 2023.
Kontakt: Skogsstyrelsen
Bett-försök
Övervakningsprogram hos Skogforsk som samlar information om betesskador på tall och gran genom ytor från Småland i söder till Västerbotten i norr. Inventeringarna har gjorts årligen sedan 2012-2014 och jämföre betesskador mellan inhägnade områden och öppna områden.
Mer information om Bett-försöket
ÄBIN och foderprognos
Älgbetesinventering (Äbin) är en metod för att inventera viltskador i ungskog som är mellan 1 och 4 meter i medelhöjd. Äbin mäter omfattningen av bete i ungskogarna. I tjänsten Skoglig Betesinventering kan du filtrera fram resultat för olika områden.
Vidare till Skogsstyrelsens sida om ÄBIN
Brand
Skogsbränder
Övervakning av skogsbränder under brandsäsongen; flera datakällor/databaser om lokala/regionala skogsbränder, inklusive kontrollerade bränder i naturvårdsyfte. Skogsstyrelsen summerar data till samlat databas. Övervakningen baseras både fältinformation och fjärranalys som genomförs årligen.
Kontakt: Skogsstyrelsen
Skogens karta: skogsbränder
I Skogsstyrelsens kartverktyg finns information om troliga pågående bränder som automatiskt upptäckts av satellitsensorer, samt områden som drabbats av skogsbränder sedan sommaren 2018. (se ovan sektion)
Brand händelserapporter och databas
Myndigheten för civilt försvar (MCF) samlar information om brandhändelser genom räddningstjänstens händelserapportering. Övervakningen görs årligen sedan 1996. Förutom vegetationsbränder finns även information om översvämning, stormar och jordskred.
Till MCF sida om olyckshändelser
Brandriskkartor
Hos Myndigheten för civilt försvar (MCF) hittar du brandriskkartor. De består av tre kartor - spridning, bränsleuttorkning och gräsbrandrisk.
Brandbränsleklassificering
Brandbränsleklassificering är MCF:s webbaserad karttjänst som främst ska ge underlag till kommunal räddningstjänst och länsstyrelser om skogsvegetationens brandbenägenheten.
Vind och snöskador
Vindfällen
Information samlas in av skogsbolag efter stormhändelser och innehåller volym av påverkan samt utbredningsområde. Stormhändelsers omfattning och intensitet beräknas.
Storm och vindskador
Skogsstyrelsen uppskattar mängden skador efter större stormar vilket baseras på synliga förändringar i satelitdata.
Kontakt: Skogsstyrelsen
Känslighet för vind och snöskador
Fjärranalysbaserade kartor från tre testområden som visar sårbarheten för vind- och snöskador i skogslandskapet, vilket kan användas som underlag för beslutsfattande inom skogsförvaltningen, t.ex. för att minska skaderisken eller för att efter en skada identifiera eventuella skadade områden. Nationella kartor bör finnas färdiga under 2026.
Kontakt: Inka Bohlin
Andra typer av data om skogsskador
Riksskogstaxeringen
Riksskogstaxering samlar in omfattade och detaljerade data om Sveriges skogar, inklusive olika typer av skogsskador. Riksskogstaxeringen utför en årlig stickprovsinventering av hela Sveriges areal. Insamlade data kan användas i en mängd olika tillämpningar och är fri att använda. Den årligen utgivna publikationen Skogsdata presenterar aktuella uppgifter om de svenska skogarna och ingår i Sveriges officiella statistik.
NRS-data
Nationell riktad skadeinventering (NRS) är en åtgärdsorienterad skadeinventering. NRS utförs i samråd mellan Skogsstyrelsen, skogsnäringen och Sveriges lantbruksuniversitet.
Plant och ungskogsinventering
Övervakning av skador på plantor och ungskog. Information om skadade stammar samlas in årligen och genomförs inom Riksskogsstaxeringens inventering. De enskilda ytorna inventeras var 5:e år.
Ungskogsinventering
Flera skogsbolag samlar in information om status på ungskog på lokal och regional nivå.
Döda granar
Skogsstyrelsen har med hjälp av fjärranalys gjort uppskattning av klustrade döda granar till följd av granbarkborreangrepp.
Skadade träd
Viss information in om skadade träd samlas in vid långtidsförsöken vid försöksparkerna. Informationen är oregelbunden.
Enheten för fältforskning ansvarar för informationen.
Skogsskada - Observerade skador
Rapporter från allmänhet och yrkesverksamma om observerade skador.
Miljöanalysdata
Här i SLU:s miljödatakatalog kan du söka och bläddra bland öppna data från vår miljöanalys. Alla data från SLU:s miljöanalys finns i nuläget inte med i katalogen. För fler möjligheter att hitta data, se ”Om miljödatakatalogen”.
Föryngringskollen - Skogforsk
Föryngringskollen är ett femårigt forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av Skogforsk i samarbete med åtta skogsföretag. Målet är stabilare föryngringsresultat med högre överlevnad av planterade plantor.
Läs mer om föryngringskollen hos Skogforsk