Data om skog och skogsskador

Sidan granskad:  2026-10-01

Här listar vi olika dataset kopplade till skogsskador. En del dataset är publika och går att nå via webbsidor, andra kan man behöva kontakta ansvarig person.

Svampskador

Artidentifiering av luftburna svampsporer

Övervakningsprogram som följer populationen av etablerade skogspatogener och är finansierat av SLU tillsammans med Skogsstyrelsen. Fältnventeringar görs årligen (sedan 2012) vid: 

  • Tönnersjöhedens försökspark (56°42'N, 13°07'E) 
  • Utanför Halmstad, Halland. 
  • Grimsö forskningsstation (59°43'N, 15°28'E)
  • Lindesbergs kommun 
  • Svartberget forskningsstation i Vindeln (64°14'N, 19°46'E)

Vid samma platser genomförs också övervakning av luftburna svampsporer för att tidigt fånga reglerade patogener.

Kontaktperson: Audrius Menkis. 

 

Almsjuka på Gotland

Skogsstyrelsen ansvarar för övervakning av almsjuka på Gotland. Fältinventering har pågått sedan 2005 och ger en aktuell lägesbild av sjukdomen. 

Kontakt: Skogsstyrelsen.

 

Insektsskador

Granbarkborre-övervakning

Övervakningsprogram som följer populationsutveckling av granbarkborre i Sverige. Fältinventeringar görs på olika referensområden i landet och består av förekomst av granbarkborre i insektsfällor och skador av granbarkborre på träd i kantzoner.

SLU Skogsskadecentrum ansvarar sedan 2022 för övervakningen. Tidigare hanterades det av SLU och Skogsstyrelsen. 

Kontakt: Mats Jonsell.

 

Kartor över skogen: förändringsanalys av granbarkborren

Skogsstyrelsen har med hjälp av satellitbilder tagit fram en förändringsanalys för att upptäcka potentiella granbarkborreangrepp över hela landet. Analysen visar var förändring skett hos vitala granar vilket kan tyda på angrepp. 

Till instruktion och kartan

 

Svärmningsövervakning av granbarkborre

Årlig övervakning av när svärmningen av granbarkborrarna börjar och uppföljning av svärmningen under säsongen. Övervakningen görs genom fältinventeringa av insektsfällor på flera platser i landet. 

Till svärmningsövervakningen

 

Undersökning av invasiva arter vid importplatser

Övervakningen finns till för att upptäcka invasiva arter, men alla arter inom familjerna Buprestidae, Cerambycidae och Curculionidae identifieras och räknas. Fältinventeringar görs av Jordbruksverket på flera platser som tillexempel hamnar och andra importnoder. 

Kontakt: Jordbruksverket 

 

Skador av vilt 

Balanserad klövviltstam 

Årliga fältinventering sedan 2021 som samlar information om beståndstorlek hos klövdjur, fodermängd, foderkvalitet och betesskador i olika referensområden. Skador som noteras är bland annat vara betade toppskott, brutna stammar, barkgnag på stam. 

Kontakt: Fredrik Widemo

 

Sork övervakning

Naturvårdsverket och Länsstyrelserna ansvarar för att övervaka förekomsten av sork i olika referensområden. Fältinventeringar har gjorts sedan 1979. 

Hitta mer information och dataset

 

BarkBin

Tillfällig övervakning genom både fältinventering och fjärrfanalys. Inventeringarna fokuserar på barkgnag orsakad av kronhjort. Övervakningen har gjorts i Skåne, Kalmar, Halland, Västra Götaland, Kronoberg, Jämtland och Västerbotten under åren 2021 och 2022. Skogsstyrelsen tillsammans med SLU Skogsskadecentrum ansvarat för inventeringen. 

Kontakt: Annika Felton

 

PlantBin

Skogsstyrelsens fältinventering om betesskador på ungskog på Gotland orsakad av rådjur. Inventeringen gjordes mellan 2021 och 2023. 

Kontakt: Skogsstyrelsen

 

Bett-försök

Övervakningsprogram hos Skogforsk som samlar information om betesskador på tall och gran genom ytor från Småland i söder till Västerbotten i norr. Inventeringarna har gjorts årligen sedan 2012-2014 och jämföre betesskador mellan inhägnade områden och öppna områden. 

Mer information om Bett-försöket

 

ÄBIN och foderprognos

Älgbetesinventering (Äbin) är en metod för att inventera viltskador i ungskog som är mellan 1 och 4 meter i medelhöjd. Äbin mäter bete i ungskogarna. I tjänsten Skoglig Betesinventering kan du filtrera fram resultat för olika områden.

 

Brand

Skogsbränder 

Övervakning av skogsbränder under brandsäsongen; flera datakällor/databaser om lokala/regionala skogsbränder, inklusive kontrollerade bränder i naturvårdsyfte. Regional övervakning består av fältinventering kombinerat med fjärranalys och genomförs årligen. Samlar information om utbredningsområde, bränsle, startpunkt och orsak. 

Mer information (Länken funkar inte - vilken rapport?) 

 

Brand händelserapporter och databas 

Myndigheten för civilt försvar (MCF) samlar information om brandhändelser genom räddningstjänstens rapportering. Övervakningen görs årligen sedan 1996. Förutom vegetationsbränder finns även information om översvämning, stormar och jordskred. 

Till MCF sida om olyckshändelser

 

Brandbränsleklassificering

Brandbränsleklassificering är MCF:s webbaserad karttjänst som främst ska ge underlag till kommunal räddningstjänst och länsstyrelser om skogsvegetationens brandbenägenheten.

Till karttjänsten

 

Skogliga kartor: skogsbränder 

I Skogsstyrelsens kartverktyg finns information om troliga bränder som automatiskt upptäckts av satellitsensorer, samt områden som drabbats av skogsbränder sedan sommaren 2018.

Till Skogsstyrelsens karttjänst 

 

Vind och snöskador 

Vindfällen

Information samlas in efter stormhändelser och innehåller volym av påverkan samt utbredningsområde. Informationen samlas in av skogsbolag. Stormhändelsers omfattning och intensitet beräknas. 

 

Storm och vindskador

Skogsstyrelsen uppskattar mängden skador efter större stormar vilket baseras på synliga förändringar i satelitdata. 

Kontakt: Skogsstyrelsen 

 

Känslighet för vind och snöskador

Fjärranalysdata från tre test ytor som visar sårbarheten för vind- och snöskador i skogslandskapet, vilket kan användas som underlag för beslutsfattande inom skogsförvaltningen, t.ex. för att minska skaderisken eller för att efter en skada identifiera eventuella skadade områden. Nationella kartor bör finnas färdiga under 2026. 

Kontakt: Inka Bohlin

 

Andra typer av data om skogsskador

Riksskogstaxeringen 

Den årligen utgivna publikationen Skogsdata presenterar aktuella uppgifter om de svenska skogarna. Dessutom behandlas ett aktuellt tema i varje utgåva. Skogsdata ingår i Sveriges officiella statistik.

Till Riksskogstaxeringens data

 

NRS-data

Nationell riktad skadeinventering (NRS) är en åtgärdsorienterad skadeinventering. NRS utförs i samråd mellan Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen och skogsnäringen.

 

Plant och ungskogsinventering 

SLU Skogsskadecentrum ansvarar för årlig övervakning av skador på plantor och ungskog. Information om skadade stamar samlas in. Inventeringen genomförs inom Riksskogsstaxeringens inventering årligen. De enskilda ytorna inventeras var 5:e år. 

Se Riksskogstaxeringens data.

 

Ungskogsinventering 

Flera skogsbolag samlar in information om status på ungskog på lokal och regional nivå. 

 

Döda granar

Skogsstyrelsen har med hjälp av fjärranalys gjort uppskattning av klustrade döda granar till följd av granbarkborreangrepp. 

Här hittar du pdf med information

 

Skadade träd

Viss information in om skadade träd samlas in vid långtidsförsöken vid försöksparkerna. Informationen är oregelbunden. 

Enheten för fältforskning ansvarar för informationen.

 

Observerade skador - Skogsskada

Rapporter om observerade skador från allmänhet och yrkesverksamma.

Miljöanalysdata

Här i SLU:s miljödatakatalog kan du söka och bläddra bland öppna data från vår miljöanalys. Alla data från SLU:s miljöanalys finns i nuläget inte med i katalogen. För fler möjligheter att hitta data, se ”Om miljödatakatalogen”.

Föryngringskollen -Skogforsk

Föryngringskollen är ett femårigt forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av Skogforsk i samarbete med åtta skogsföretag. Målet är stabilare föryngringsresultat med högre överlevnad av planterade plantor.