Nya genomiska tekniker (gensaxen)

Med genomredigering går det att göra riktade förändringar i arvsmassan. De tekniker som används kallas populärt för gensaxar. Med hjälp av sådan teknik kan forskningen ta fram nya sorter av grödor som ger mer mat, minskar behovet av kemikalier i jordbruket och som är anpassade till ett förändrat klimat.

Beslut öppnar för nya genomiska tekniker

EU-parlamentet har röstat för ett förslag som öppnar för användning av nya genomiska tekniker i växtförädling. Beslutet kan få stora effekter på livsmedelsförsörjning då det kan öka produktionen, minska användningen av kemikalier och anpassa våra grödor för ett förändrat klimat.

Så funkar gensaxen CRISPR

Hur fungerar egentligen gensaxar? Gentekniknämnden förklarar.

SLU Grogrund utvecklar framtidens grödor

SLU Grogrund är ett samverkansprogram för att säkerställa tillgången till nya växtsorter anpassade för svenska odlingsförhållanden.

Läs mer om SLU Grogrund

Forskning vid SLU

Gensaxen är ett viktigt verktyg för många forskare, och vid SLU ...

Bortklippt gen gav friskare potatis

Potatis är den tredje vanligaste matgrödan, men är också känslig för sjukdomsangrepp som som ofta kräver växtskyddsmedel för bekämpning. På SLU finns ny forskning som ger hopp om en alternativ lösning: Genom att identifiera och med hjälp av gensaxen plocka ut de gener som gör potatisen känslig för angrepp så minskas risken för att bladmögel utvecklas.

Nya rapssorter för bättre foder och framtida mat

Forskare vid SLU utvecklar nya rapssorter som vidgar grödans användningsområden och ökar rapskakans värde. Målet är att frökakan ska kunna användas som ett högvärdigt djurfoder för många djur och i framtiden även för livsmedelsproduktion.

Hjälpande gen för friskare växter

SLU-forskare har hittat en ny gen som styr växters känslighet för angrepp av exempelvis svamp och torka. Genom att ta bort genen blir växterna tåligare, vilket både kan minska behovet av kemikalier och öka försörjningstryggheten i ett torrare och mer varierat klimat.

Två forskare visar sötpotatis som växer i en klimatkammare

Vägen mot svenskodlad sötpotatis

Med en kombination av traditionell växtförädling och modern genteknik, till exempel med gensaxen CRISPR/Cas, försöker forskare vid SLU att ta fram sorter av sötpotatis som passar att odla i svenska förhållanden.

Motståndskraftig potatis

Klimatförändringarna ökar behovet av grödor som är mer motståndskraftiga. Deth är forskningsprojektet om motståndskraftig potatis syftar till att bidra till minskat behov av insatsmedel i potatisodlingen. Det vill säga insatsmedel som bevattning, sjukdomsbekämpning och andra åtgärder.

Växtförädling av stärkelsepotatis

I det här forskningsprojektet är målet att ta fram nya potatissorter för bättre produktion av stärkelse. Resultaten kan också leda till nya hållbara livsmedelsprodukter, till exempel högvärdigt protein framställt ur processrester.