Fakta bakom berättelsen: I idrottshallen (11 år)

I den andra delen av berättelsen har matutbudet barnens fritidsmiljöer ställts om genom följande förändringar:

• Utbudet i offentliga miljöer har med stöd av nya riktlinjer från kommunen styrts om, så att näringsrika alternativ dominerar där barn och unga rör sig.
  Recepten för populära produkter har gjorts om för att få ett mer balaserat innehåll..
• Tillgången till sociala medier har begränsats och influencers får inte längre marknadsföra ohälsosam mat mot barn och unga.

När utbudet och marknadsföringen förändras, så förändras också det som känns normalt att välja.

Delar av detta är redan verklighet i flera andra länder: 

• Norges hälsoministerium införde 2025 ett nationellt förbud mot marknadsföring av ohälsosam mat och dryck riktad till barn och unga under 18 år. Syftet är att skydda barn från kommersiellt tryck som påverkar deras matvanor och på sikt deras hälsa. Norge är det första landet i världen att införa ett så heltäckande reklamförbud.
• Storbritannien införde 2018 en producentavgift baserad på sockerhalten i sockersötade drycker, såsom läsk. Det har inneburit att en Sprite i Storbritannien bara innehåller mindre än hälften så mycket socker som en Sprite i Sverige.
• I Sydkorea har landets livsmedelsmyndighet sedan 2009 inrättat gröna matzoner inom 200 meters radie från skolor, där försäljning av kaloritäta och näringsfattiga produkter är förbjuden. Syftet är att forma den matmiljö där barn befinner sig mest – i närheten av skolan – så att ohälsosamma val inte finns tillgängliga.