Natur och kultur

I verkligheten finns mycket små, om än några, områden i Sverige som inte är kulturpåverkade. Även de ”orörda” fjälltrakterna är ett kulturlandskap som i generationer formats av renbete. Naturen i sin tur finns även kring den urbana människan. Klippduvorna på torget, maskrosor mellan gatstenarna och stenen som bygger staden. Städernas parker och grönområden ger stadsmänniskan vardagskontakt med natur. 

Inom naturvägledning så menar vi med ordet natur ”landskapets natur och kulturgivna element”. CNV ska särskilt verka för att stärka naturvägledning som överbryggar avståndet mellan natur- och kulturhistoriskt perspektiv. Av tradition är samverkan mellan naturvetare och kulturvetare inte särskilt stark – inte ens då man verkar i samma område med bevarandeambitioner är det säkert att man kommunicerar.

Naturvägledning blir särskild intressant när den förmår förmedla ett helhetsperspektiv på landskapet. Hur har människan format det och hur har de djur och växter som finns där anpassats? Hur påverkas vi av naturens förutsättningar? Kunskap om sambanden mellan människa och natur är en förutsättning för förståelse för de stora utmaningar som mänskligheten står inför i form av klimatförändringar och utarmning av biologisk mångfald.

Några goda exempel

Järvafältet

På Järvafältet, som är ett gammalt kulturlandskap med fornlämningar, bedriver Sollentuna kommun naturvägledning om både naturen och kulturmiljön. De har gjort småskrifter om landskapet och ett program, där de bland annat involverar besökarna i gärdesgårdsbygge och höskörd.

Upplevelsestig vid Stendörren

Vandringsleden i Stendörrens naturreservat är ett samarbete mellan Sörmlands museum och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Skyltar kompletteras med inslag som stimulerar flera sinnen och nyfikenheten.

Läs mer om Stendörrens natur- och kulturstig.

Natur och kultur på friluftsmuseet

Många friluftsmuseer och hembygdsföreningar i Sverige arbetar med att vårda, sprida kunskap om och väcka känsla för natur- och kulturlandskapet. Fredriksdal museer och trädgårdar är en av dessa anläggningar och finns mitt i Helsingborg. Det är ett Skåne i miniatyr med 360 000 kvadratmeter unika miljöer, byggnader och trädgårdar. Här bevaras landskapets historia och mångfalden lever och brukas. Fredriksdal arbetar med skolprogram, lärarfortbildning och har en idébank med handledningar kring hur människan har brukat landskapet. Utforska idébanken och få idéer kring pedagogiskt arbete med allemansrätten eller hur man kan göra en miljöresa i tid och rum.

Läs mer om museer, naturum och utställnings- och programverksamhet i Sverige på CNV:s sidor om "Utställningar". 

KOMSA sammanför natur- och kulturmiljöperspektiv

CNV deltar i de naturhistoriska museernas samarbetsorgansiations NAMSAS arbetsgrupp för natur- och kulturkommunikation KOMSA. Gruppen ska verka för att sammanföra natur- och kulturmiljöperspektiv inom naturvägledning/museipedagogik.

Läs mer om KOMSA.

Ju förr desto bättre – kulturarvet som resurs för en hållbar framtid

Naptek - Nationellt program för lokal och traditionell kunskap - var ett forskningsprogram som drevs av SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) mellan 2006 och 2014. I dess projektarkiv finns flera publikationerhar, bland annat "Ju förr desto bättre - kulturarvet som resurs för en hållbar framtid", en inspirationsbok om att se sina lokala naturresurser. Kanske finns framtidens lösningar i vårt gamla kulturarv och levandssätt? 

Mer information om vilka publikationer som givits ut i projektet och om projekt kring etnobiologi finns på CBM:s webb.

Kultur~natur

Förhållandet natur-kultur tillhör det allra mest fundamentala i vårt samhälle. Det lilla tilde-tecknet (~) betonar en dynamiskt böljande förbindelse mellan dem. I Norrköping möttes 15-17 juni 2009 forskare inom ACSICs Nationellt centrum för tvärvetenskapliga kulturstudier för att diskutera temat kultur ~ natur. I 24 sessioner deltog närapå 150 deltagare i skilda ämnen som ”Älgparksälgar mellan natur och kultur: artister, lekkamrater eller skogens konung. ”eller ”Biologiska och antikvariska arkitekter: landskapandet som mötesplats för framtida natur- och kulturvård.”

Låt dig inspireras av konferensens programbok.

Läs mer

Samarbete mellan Centrum för naturvägledning och Centrum för biologisk mångfald

Kommunikation i gränslandet mellan natur och kultur. Det finns många olika vägar att underlätta förståelsen för och mötet med naturen. I CBM:s arbete kan det beskrivas i termer som etnobiologi, traditionell kunskap och biologiskt kulturarv. Dessa forskningsämnen kan vara ingångar till dialog och förståelse som fungerar lika bra åt båda håll. Kulturhistorien är viktig i naturvägledning, och artsammansättningen i naturen har ett värde i kulturvägledning.

Publicerad i Biodiverse Nr 1 2017 Tema: Nå fram! Kommunikation för förändring (s. 28). Detta specialnummer var ett samarbete mellan CNV och Centrum för biologisk mångfald.

Människa och natur - ett relationsdrama i sex akter. De flesta som arbetar med klimat- och miljöfrågor har nog känt sig frustrerade över att avståndet mellan kunskap och verklig förändring ibland känns oöverbryggbart. Kan kulturvärldens sätt att kommunicera nå dit forskning och myndighets-information inte räcker fram? Riksteatern har startat ett treårigt konstnärligt arbete om människans förhållande till naturen.

Samhällsförändringar och vården av natur och kultur

Riksantikvarieämbetet har gett ut en rapport som heter "Samhällsförändringar och vården av natur och kultur" (pdf). Det är en debattskrift om natur- och kulturmiljövårdens utveckling under 100 år. Syftet är att undersöka hur natur- och kulturmiljövården kan orientera sig i en nya värld som kanske håller på att födas.

Principer för interpretation om världsarv inom kulturmiljö

Interpretation används på engelska, men även ofta på svenska, som benämning på kommunikationsprocessen i naturvägledning. För världsarv inom kultumiljö finns sju principer för interpretation. De presenteras i ICOMOS Ename Charter. Länken går till JSTOR där ni kan ladda ner en artikel om principerna.

Forskningsprojektet Planering av kulturarvsinterpretation

Projektet Planering av kulturarvsinterpretation (PAKI) drevs 2014-2016 i samarbete mellan CNV och Avdelningen för miljökommunikation, båda vid Institutionen för stad och land på SLU. Syftet var att beskriva och bättre förstå hur interpretation sker och att, i samverkan med utövare, utveckla en planeringsmodell för guidningar och utställningar med särskilt fokus på menings- och sammanhangsskapande samt strävan att involvera och göra deltagare/besökare delaktiga.

Platsens berättelser. Metodhandledning för interpretationsplanering

Den här är en handledning för dig som ansvarar för att, tillsammans med  andra, planera för att kommunicera berättelserna om er plats med besökare. Vi tänker oss att ni redan har en särskild plats, objekt eller fenomen i åtanke och att ni vill göra en plan som på ett systematiskt och strukturerat sätt kan vägleda arbetet de närmaste åren. CNV har skrivit metodhandledningen som ingår i en skriftserie från Riksantikvarieämbetet.

• Ladda ner Platsens berättelser. Metodhandledning för interpretationsplanering.
• Mallar för planering av naturvägledning/interpretation.