Våtmarker och friluftsliv i Katrineholm

UTKAST

CNV följde med när ett nätverk av kommunekologer, friluftssamordnare, kommunikatörer och politiker från kommuner i Nyköpingsåarnas vattenvårdsområde besökte området.

-Att tillsammans med kollegor från andra kommuner få besöka och se hur åtgärder samtidigt kan gynna biomångfald och friluftsliv är väldigt inspirerande, säger Anna Andreasson från Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund som arrangerat dagen och själv jobbat som kommunikatör på en kommun. 

Utöver stigarna som löper genom området och våtmarkerna har många små åtgärder för att gynna biologisk mångfald genomförts. Här finns sandblottor för ensamlevande bin, död ved för vedlevande insekter, risgärsgårdar och faunadepåer. CNV fick inleda dagen vid en rastplats på en höjd vid ett nyanlagt alkärr. Junisolen lyste upp den nyutslagna grönskan medan gruppen samlades med kaffe och bulle.

Utöver den positiva upplevelsen av att befinna sig på en vacker plats en försommardag och uppleva den med alla sinnen, kan olika former av naturvägledning hjälpa besökare att skapa en djupare relation till platsen. Det kan handla om att få syn på sådant som annars kanske passerat obemärkt och att förstå sammanhang. Varför det ser ut som det gör, vilka åtgärder som genomförts och vilka resultaten är. Varför ska vi egentligen återskapa våtmarker och strömmande vatten?

CNV presenterade checklistan Paradis Ute med aspekter att tänka på för alla som vill bidra till kunskap, känsla och engagemang till exempel på en plats med restaurering som denna.Det finns tusen möjliga berättelser att lyfta om en plats som Krämbol. Natur, historia och alla sätt att aktivt gynna biologisk mångfald. Men en fälla för den som får chansen att berätta och planera naturvägledning i form av till exempel skyltar är att glömma att sätta sig i besökarens skor. Att berätta för mycket, på för många ställen och att kanske använda ett språk eller referenser som besökarna inte kan relatera till.

När vi vandrade i väg från fikaplatsen uppmanades deltagarna att lägga märke till de informationsskyltar som fanns på plats och vad som skapade särskilt intresse och aha-upplevelser hos var och en.En skylt trumfas nästan alltid av en engagerad människa som berättar. Och just denna dag fick de fina skyltarna om åtgärderna kanske inte den uppmärksamhet de förtjänade. Katrineholms kommun som själva planerat och jobbat med att forma det landskap vi rörde oss genom fanns med, Robert Henriksson, arbetsledare vid skog och natur och kommunikatören Josefin Lundin. Det de delade var verkligen intressant för denna grupp. Hur de ställts inför utmaningar och hittat lösningar ledde till samtal och erfarenhet utbyttes. Hur planera en våtmark som blir vacker - så att till exempel en vattenspegel blir synlig för besökare. Hur placerar man död ved som gynnar insekter så att det samtidigt blir en slags konstverk? Allt som görs och lämnar spår i landskapet kommunicerar på olika sätt.

En skylt som väckte särskild uppmärksamhet var en ram på parasollfot som Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund tagit fram och med för dagen. Att skylta en plats är ofta en tidsödande process där text och form och material behöver förankras, både bokstavligt och bildligt, och göras hållbar. Den tillfälliga skylten eller som i detta fall ramen kan lätt kan flyttas för att uppmärksamma något särskilt som händer i landskapet vid ett enstaka tillfälle eller en kortare tid. Som korna som kommit till hagen för sommarbete eller en gammal ek som fått ljus och luft genom att skogen i kring den röjts. Ramen kan fungera helt utan instruktion – men den kan också förses med en QR-kod som riktar besökaren till en webbsida där de kan få veta mer eller ta ställning. Den kan också användas för medborgarforskning till exempel genom att besökare tar en bild och skickar till en sajt som samlar in data om fenologi, eller årstidsväxlingar i naturen.

Strövtåget genom Krämbols friluftsområde avslutades vid sjön Virens strand. Här väntade verksamhetsledaren Anneli Carlén med en murikka där hon dukat upp för lunch, stekte pytt i panna och ägg medan hon berättade om vattenvårdsförbundets arbete.

- Jag räknade ut att det skulle kosta lika mycket att köpa murikkan och råvarorna som att beställa färdiga lunchtallrikar och ta med till en grupp som denna säger Anneli. Det blir mycket mindre skräp och murikkan kan vi återanvända vid andra tillfällen.

I sammanfattningen av dagen lyftes värdskapets betydelse. När syftet är att bjuda besökare en chans att lära sig om och få uppleva naturrestaurering ges mervärden genom att ordna tillgängliga stigar och rastplatser och att planera för rätt skyltar och guidning. Att få ströva tillsammans och dela upplevelsen en försommardag för att avsluta samtalet över en pytt i panna, på platsen där skogens vatten så småningom rinner ut i sjön, ger en chans att utbyta tankar med dem man delat upplevelsen med. Se filmen om besöket i Krämbol. En dag med kommunnätverket i Krämbols friluftsområde, Katrineholm.