Verktygslåda för dialog och naturvägledning för vattenmiljöer

Genom verktygslådan kan du finna en stor mängd tips kring hur du kan kommunicera med markägare, lokalboende och även lokala föreningar kring åtgärdering för vattenmiljöer. Här kan du få hjälp att hitta direkta ingångar i verktygslådans steg 3 utifrån vilka kommunikationsbehov du har för markägare, lokalboende och lokala föreningar.

För att få hjälp i hur man kan komma i kontakt med markägare och lokalboende se 3.1.

När det gäller hur du kan underlätta deras engagemang och delaktighet för vattenmiljön, se 3.2.

Dialog är ofta en viktig del i kommunikationen med markägare, lokalboende och lokala föreningar. I 3.5 finns tips om hur du kan planera och genomföra dialog, t ex för möten.

Naturvägledning, t ex i form av skyltar och guidning vid vattenmiljön, är vanliga sätt att kommunicera med lokalboende inför, under och efter en åtgärd. Se 3.6 om hur du kan planera naturvägledning.

Lär- och demonstrationsplats kan tas fram för en vattenmiljö där man genomfört en åtgärd, för att t ex lära ut åtgärden och inspirera eller för att underlätta lärande kring våtmarker. Målgruppen kan både vara andra markägare eller lokalbefolkningen. Se 3.7 om hur planera och använda dessa platser.

en Fältträffar och vattendragsvandring ingår ofta i kommunikationen med markägare och lokalbefolkning. Se 3.8 om hur man kan planera och genomföra dem. 

Allmänheten är en bred grupp och kan ses inkludera besökare och turister. Kanske vill du med din kommunikation uppmuntra deras intresse och engagemang för vattenmiljön/vattenmiljöer eller få dem att förstå vad det är för åtgärd som gjorts för denna vattenmiljö. Här nedan kan du få hjälp att hitta direkta ingångar i verktygslådans steg 3 utifrån vilka kommunikationsbehov du har gentemot allmänheten.

Om du vill bjuda in allmänheten till att engagera sig och bli delaktiga i åtgärder för den aktuella vattenmiljö kan du får tips kring det i 3.2.

Naturvägledning i olika former om vattenmiljön är förmodligen den vanliga kommunikationsinsatsen gentemot allmänheten, t ex skyltar, guidningar eller utställningar. Det kan både vara aktuellt inför, under och efter åtgärden. I 3.6 får du tips på hur du kan planera naturvägledning för allmänheten om vattenmiljön.

Lär- och demonstrationsplatser kan tas med allmänheten som tilltänkt målgrupp. Se 3.7 för att se hur man kan ta fram och använda dem.

Detta är en bred grupp av aktörer där det gemensamma är att man som engagera i en åtgärd för en vattenmiljö skulle vilja öka intresset, förståelsen och engagemanget hos aktörerna. Här nedan kan du få hjälp att hitta direkta ingångar i verktygslådans steg 3 utifrån vilka kommunikationsbehov du har gentemot kommuner, beslutsfattare, myndigheter och lokala aktörer.

I 3.3 finns tips och goda exempel på hur man kan uppmuntra engagemang hos kommuner och andra lokala aktörer kring vattenmiljöer.

Att få till en fungerande dialog är ofta centralt i kommunikationen med kommuner, beslutsfattare, myndigheter och lokala aktörer. Se 3.5 för tips om hur planera och genomföra dialog, t ex för möten.

Fältträffar och vattendragsvandringar är ofta en framgångsrik del i kommunikationen med kommuner och andra aktörer. Se 3.8 om hur du planerar dem.

Åtgärdssamordnare kan vara anställda på en kommun. En av dina insatser skulle kunna vara att underlätta deras fortbildning. I 3.4 kan du få tips om hur man kan planera och genomföra utbildning av åtgärdssamordnare..

För kommunikation gentemot en bred målgrupp om vattenmiljön och åtgärden används ofta naturvägledning, t ex med hjälp av skyltar eller guideaktiviteter. En möjlighet är att ta fram naturvägledningen tillsammans med kommunen eller andra lokala aktörer. I 3.6 får du tips kring planering av naturvägledning.

Vattenmiljöer där man satsar extra på kring kommunikation kallas ofta för lär- eller demonstrationsplatser. Ofta har man gjort åtgärder vilka används som utgångspunkt för att berätta om hur man kan arbeta med liknande vattenmiljöer eller så vill man underlätta lärande för allmänheten kring våtmarker. Se 3.7 för planering och användande av denna typ av plats.

Åtgärdssamordnare är de personer som tillsammans med markägare lokalt arbetar med åtgärder för vattenmiljöer. Här nedan finns direkta ingångar till verktygslådans steg 3 utifrån vad och hur du skulle vilja kommunicera med åtgärdssamordnare.

I 3.4 finns det konkreta tips om hur du kan utbilda åtgärdssamordnare för vattenmiljöer.

Som en del i utbildningen, eller som del i annat stöd till dem, skulle du även kunna underlätta för åtgärdssamordnares arbete genom att tipsa dem om delar av denna verktygslåda. Framför allt skulle de kunna ha nytta av det som står i:

• 3.1 om hur komma i kontakt med markägare och lokalboende
• 3.2 om hur bygga engagemang och delaktighet hos markägare och lokalboende
• 3.5 om hur arbeta med dialog, t ex gentemot markägare.
• 3.8 om hur hålla i fältträffar och vattendragsvandringar.

Du som har skolelever och pedagogoer som målgrupp kan finna en del användbart i verktygslådan. Här nedan finns direkta ingångar till verktygslådans steg 3 utifrån vad och hur du skulle vilja kommunicera dem.

Naturvägledning, som skyltar, utställningar och guidning, kan fungera som en användbar del vid ett skolbesök. I 3.6 kan du läsa om hur man kan ta fram naturvägledning för vattenmiljöer, bl a för skolor.

Lär- och demonstrationsplatser vid vattenmiljöer kan vara framtagna med skolor och pedagoger som primär målgrupp. Se 3.7 för tips kring hur planera och använda denna typen av plats.

En åtgärd i en vattenmiljö, till exempel en restaurering, berör både naturen och de människor som använder, äger eller på andra sätt har en relation till platsen. Åtgärden behöver också förstås i ett större sammanhang: det som sker på en plats kan påverka vattenmiljöer och människor i andra delar av avrinningsområdet.

Dialog och naturvägledning kan bidra med kunskap, engagemang och förståelse genom hela arbetet. De har olika syften men kan kombineras, till exempel vid en vandring där deltagarna både får upptäcka vattenmiljön och samtala om en planerad åtgärd.

Dialog – att utveckla kunskap och förstå olika perspektiv

Med dialog menar vi samtal där deltagarna lyssnar på varandra och utforskar olika kunskaper, erfarenheter och perspektiv. Dialog kan ge bättre underlag för beslut, bygga förtroende och hjälpa berörda att hantera gemensamma frågor. Den kan bidra till samsyn, men också tydliggöra skillnader i intressen och uppfattningar. Alla behöver inte bli överens för att dialogen ska vara meningsfull.

Före åtgärden kan dialog hjälpa dig att förstå hur platsen används, vilka värden den har för olika människor och vilka förhoppningar, farhågor eller konflikter som finns. Genom att tidigt involvera exempelvis markägare, boende, föreningar och andra berörda kan deras kunskaper och perspektiv bidra till planeringen av åtgärden. Var tydlig med vad deltagarna kan påverka, vad som redan är beslutat och hur deras synpunkter kommer att tas om hand. Kom ihåg att återkoppla till de som varit med vid dialogen längre fram i arbetet med åtgärden.

Under åtgärden kan dialog behövas för att fånga upp frågor, diskutera oväntade konsekvenser och undersöka behov av anpassningar. Fortsatt kontakt gör det möjligt för både ansvariga och berörda att följa arbetet och hantera problem som uppstår.

Efter åtgärden kan dialog användas för att följa upp resultat och utbyta erfarenheter. Hur upplever olika människor förändringen? Blev resultatet som avsett? Behöver något justeras? Samtal om dessa frågor kan också bidra till fortsatt skötsel och lärande inför andra åtgärder.

Naturvägledning – att upptäcka och förstå vattenmiljön

Med naturvägledning menar vi olika sätt som underlättar för människor att uppleva och utveckla sin känsla för och kunskap om naturen och kulturlandskapet. Vanliga metoder är skyltar med text och bild, guidningar och utställningar. Naturvägledning kan väcka nyfikenhet och hjälpa människor att upptäcka platsens värden och dess samband med det omgivande landskapet.

Läs mer om naturvägledning här.

Före åtgärden kan naturvägledning hjälpa besökare och andra berörda att upptäcka vattenmiljön och förstå varför en förändring föreslås. En guidad vandring kan exempelvis synliggöra platsens natur- och kulturvärden och visa hur den hänger samman med resten av avrinningsområdet. Planera tidigt för vilka du vill nå och vad du vill ge dem möjlighet att uppleva och lära.

Under åtgärden kan naturvägledning göra det pågående arbetet begripligt och intressant. Tillfälliga skyltar eller guidningar kan förklara vad som händer och knyta det till vattenmiljöns ekologi och historia. De kan också hjälpa besökare att förstå varför platsen tillfälligt ser annorlunda ut och vilka förändringar som förväntas över tid.

Efter åtgärden kan naturvägledning hjälpa besökare att upptäcka den förändrade miljön och förstå vad som har gjorts och varför. Visa gärna både det som redan går att se och de effekter som tar längre tid att utvecklas. Naturvägledning kan också inspirera till fortsatta besök och engagemang för vattenmiljön.

Utgå från platsens förutsättningar och människors behov

Behovet av dialog och naturvägledning varierar mellan olika åtgärder och platser. Börja med att undersöka vilka som berörs, vilka frågor som behöver hanteras och vad kommunikationen ska bidra till. Behöver du fånga upp kunskap och diskutera olika intressen, skapa möjligheter att upptäcka vattenmiljön eller ge praktisk information om arbetet? Ofta behövs flera insatser som kompletterar varandra. Dialog och naturvägledning bör på olika sätt vävas samman, till exempel kan en vandring längs med ett åtgärdsområde vara ett bra sätt att möjliggöra dialog.

Här är tre exempel på situationer och möjliga arbetssätt:

• En åtgärd berör människor både uppströms och nedströms. Dialog kan synliggöra deras kunskaper, intressen och frågor och ge underlag för åtgärdens utformning. Naturvägledning kan samtidigt göra sambanden inom avrinningsområdet tydligare.
• Det är svårt att väcka engagemang för en planerad restaurering. Genom dialog kan du undersöka vad platsen betyder för olika människor och vilka frågor som engagerar dem. Naturvägledning kan ge fler möjlighet att upptäcka miljön och förstå vad restaureringen kan bidra till.
• Arbetet pågår länge på en plats med många besökare. Tydlig information behövs om tidplan, framkomlighet och säkerhet. Naturvägledning kan förklara förändringarna på platsen, medan återkommande tillfällen till dialog gör det möjligt att fånga upp erfarenheter och diskutera problem under arbetets gång.

Verktygslådan är framtagen inom projektet Verktygslåda för dialog och naturvägledning för vattenmiljöer, som genomfördes 2025-26 och finansierades av Water Wise Societies. Projektet genomfördes av SLU Centrum för naturvägledning  (CNV) tillsammans med Nyköpingåarnas vattenvårdsförbund (NVVF), Mälarens vattenvårdsförbund (MVVF) och Länsstyrelsen i Blekinge län (LST).

Under projektet vidareutvecklades metoder för dialog och naturvägledning utifrån de behov som NVVF, MVVF och LST hade. Inom projektet hölla i aktiviteter där metoder testades och lärdomarna användes i utvecklingen av verktygslådan.  

Tre artiklar skrevs inom projektet, för att bidra till lärande och inspirera till hur du kan använda verktygslådan. 

• Våtmarksprojekt som lyfter samverkan och kommunikation visar vägen
• Artikel NVVF
• Artikel MVVF