Våtmarker

Forskningen om våtmarker vid institutionen innefattar såväl anlagda våtmarker och fosfordammar i jordbrukslandskapet som återställda torvmarker i skogen, bäverdammar och myrar. Dessutom arbetar vi med dammar i städer och dammar som vandringshinder.

Forskningen handlar om:

• var våtmarker och dammar bör anläggas och hur de ska se ut
• hur mikrober bidrar till våtmarkers funktionalitet
• utsläpp av växthusgaser från våtmarker och dammar
• vattenkvaliteten vid restaurering av våtmarker
• vilka växter och djur som trivs och frodas i vilka våtmarker.

Kunskapsbanken om våtmarker

Forskningen vid institutionen för vatten och miljö lär oss att våtmarker är komplexa miljöer. Åtgärder och restaurering är inte nödvändigtvis positivt i alla situationer. Därför behöver vi ta hänsyn till många aspekter när vi hanterar våtmarker. Vi berättar om våra olika vattenperspektiv i en kunskapsbanksartikel för att fler ska få kännedom om perspektiven på våtmarker.

Filmer om våtmarker och dammar

• Våtmarker - en mångfald för alla med bland annat Martyn Futter och Pia Geranmayeh (september 2024) (YouTube)
• Värta att veta: Rätt åtgärd på rätt plats – från (skriv)bord till jord med Faruk Djodjic (september 2023) (SLU Play)
• Faruk Djodjic intervjuas av SVT Västmanland ”Nytt kartverktyg ska ge fler våtmarker – och på rätt plats” (februari 2023) (SVT)
• Pia Geranmayeh föreläser vid Naturvårdsverkets Våtmarkswebbinarier 4 oktober 2021 ”Fosfordammar och verktyg för placering av våtmarker” (YouTube)
• Informationsfilm från bland annat Västerviks kommun om fosfordammar med Pia Geranmayeh (februari 2012) (YouTube)

Verktyg för placering och utformning av våtmarker

Vi undersöker var det är bäst att anlägga eller restaurera våtmarker och hur de bör utformas.

Vi har exempelvis tagit fram kartor som visar på lämpliga platser för våtmarker för retention av kväve och fosfor. Dessa kartor kan användas som diskussionsunderlag för att visa på platser där näringsbelastningen är tillräckligt stor för att det ska vara effektivt att anlägga en våtmark för retention av kväve och fosfor, och vilken storlek våtmarken i så fall behöver ha. Om näringsbelastningen är låg bör våtmarken istället utformas för att gynna biologisk mångfald eller flödesdämpning. Du når kartorna via webbsidan Rätt åtgärd på rätt plats. Under 2025 kommer kartunderlag för hela Sverige att tillgängliggöras.

Bidra till forskningen

Om du befinner dig i Uppsala kan du hjälpa forskarna genom att besöka Gottsunda dagvattenpark, Ullbodammen och/eller Stordammen i Lunsen för att ta foton eller göra mätningar.

Vid institutionen för vatten och miljö finns också sekretariatet som samordnar verksamheten vid forskningsstationerna inom SITES. Vid flera av forskningsstationerna kan våtmarker studeras.

Publikationer

Vetenskapliga artiklar och rapporter från institutionen för vatten och miljö om våtmarker, dammar och torvmarker.

Annan forskning om våtmarker vid SLU

Ovan beskriver vi våtmarksforskningen vid institutionen för vatten och miljö. Det finns mycket kunskap om våtmarker även vid andra delar av SLU och vi samarbetar också med flera av de andra våtmarksforskarna.

• SLU Artdatabankens information om våtmarker.
• Våtmarker och fosfordammar i projektet Goodla. Goodla är ett projekt vid institutionen för mark och miljö. Det syftar till att sprida lättillgänglig kunskap om miljöåtgärder i jordbruket via olika filmer.
• Institutionen för skogens ekologi och skötsel har tagit fram torvkartor och markfuktighetskartor. Mycket av forskningen handlar om restaurering av våtmarker och klimatpåverkan från torvmarker. De har också studerat våtmarkers utveckling från istid till nutid.
• Institutionen för ekologi har bland annat utvärderat den biologiska mångfalden av fåglar, groddjur och fiskar i anlagda våtmarker. De har också studerat hur mikroorganismerna i våtmarker påverkar utsläppen av lustgas, som är en växthusgas.
• Institutionen för biosystem och teknologi har haft forskningsprojekt om produktionsvåtmarker och odlingstorv.
• Forskning kopplad till våtmarker finns också vid institutionen för vilt, fisk och miljö och institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi