Sveriges lantbruksuniversitet

Våra modeller

Vilken eller vilka frågor är det som ska besvaras? Vilka data finns att tillgå? Rör det en liten skala (del av fält), nationellt, eller något däremellan? Olika modeller lämpar sig olika väl för olika tillämpningar och därför jobbar vi med många olika modeller.

Vetefält. Foto.

Modellöversikt

Modellerna som inom SLU Vattennav i kan delas in i två typer – dels modeller för beräkning av läckage av kväve och fosfor från jordbruksmark, dels modeller för beräkning av vattenbalanser samt transport och omsättning av näringsämnen i vattendrag och sjöar. Till den förra kategorin hör modellerna SOILNDB och ICECREAMDB och till den senare FyrisNP, FyrisQ och FyrisCOST. Dessa modeller har helt eller delvis utvecklats på SLU inom olika forskningsprojekt och tillämpas inom ramen för SLU:s verksamhetsområde Miljöanalys.

SOILNDB och ICECREAMDB ingår i ett beräkningssystem för läckage av näringsämnen från åkermark benämnt NLeCCS. Beräkningssystemet används i uppdrag för att göra beräkningar på nationell och regional. En tillämpning är skyddszonsdatabasen FyrisSKZ. FyrisNP och FyrisQ har hittills i första hand använts i olika uppdrag på regional nivå.

Inom ramen för konsortiet SMED deltar SLU i utvecklingen av TBV. Systemet inkluderar lagring av bakgrundsdata och resultat rörande kväve- och fosforbelastning på vatten och transport till havet.

Förutom modellerna som beskrivits ovan arbetar vi även med INCA, PERSiST, SWE-model, SWAT och USPED.

Ett staket som går från gräsmark ut i havet i skärgården. Foto.

Exempel på tillämpningsområden

  • Beräkning av Sveriges utsläpp av kväve och fosfor till omgivande hav. för rapportering till HELCOM inom ramen för SMED-konsortiet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
  • Uppföljning av miljömålet "ingen övergödning" på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Analys av belastningen av näringsämnen från land till hav under olika år.
  • Beräkning av kväve- och fosforutlakningen från Sveriges åkermark och utvärdering av orsaker till förändringen.
  • Uppfölning av effekten av CAP (Common Agriculture Policy) och genomförda åtgärdsprogram för minskad kväveutlakning på uppdrag  av Jordbruksverket.
  • Källfördelning av kväve- och fosforbelastning inom olika avrinningsområden för att att ge underlag för kostnadseffektiva åtgärder genom scenarioberäkningar.
  • Beräkning av effekter av klimatpåverkan på läckage, retention och transport av näringsämnen från land till hav. 
  • Kunskapsöverföring till Ryssland, Baltstaterna och Serbien.
Loading…