Ämnesområdet Restaureringsekologi
Kontaktperson
Forskargruppens medlemmar
- Jessica Andersson
- Joseph Anderson
- Simon Arns
- Petter Axelsson
- Paulina Bergmark
- Mats Dynesius
- Maria Faticov
- Emelie Fredriksson
- Anne Maarit Hekkala
- Joakim Hjältén
- Faith Jones
- Laura Juvany Canovas
- Bengt-Gunnar Jonsson
- Magdalena Jovanovic
- Albin Larsson Ekström
- Therese Löfroth
- Wiebke Neumann
- Anita Norman
- Nolan J Rappa
- Thomas Van Schaik
- Jörgen Sjögren
- Johan Svensson
- Pierre Tichit
- Gersey Vargas Rivera
Relaterade forskningsprojekt
- Ekoparkers betydelse för biologisk mångfald (Ekoparksprojektet)
- Kan tallskogar på hällmarker och myrar bli viktiga för naturvården?
- RESTOREID: Kan skogsrestaurering skydda oss mot djurspridda smittämnen?
- Hyggesfritt skogsbruk och dess effekter på biologisk mångfald och ekosystemtjänster
- Nyckelindikatorer – biologisk mångfald i produktionsskogar
- Fjällbjörkskogarnas roll för att bevara insekter och svampar
Relaterade forskningsämnen
Vi utvecklar kunskap för att restaurera ekosystem och stärka biologisk mångfald.
Den biologiska mångfalden är under press – både i Sverige och globalt. Vid SLU:s kompetensområde restaureringsekologi studerar vi hur mänsklig markanvändning påverkar ekosystem och hur ekologisk restaurering kan minska negativa effekter på biologisk mångfald.
Vår forskning spänner från artnivå till hela ekosystem, med fokus på skogar som påverkats av skogsbruk, gruvdrift, vind- och vattenkraft. Ett centralt tema är död ved – en livsmiljö som är avgörande för tusentals arter men som minskar i landskapet.
Vi leder flera storskaliga, långsiktiga fältförsök i Sverige och internationellt, där vi testar restaureringsmetoder som naturvårdsbränning, luckhuggning, överföring av död ved och blädning. Genom dessa projekt får vi viktig kunskap om hur restaureringsinsatser påverkar biologisk mångfald över tid.
Något som kännetecknar vår forskning är att vi ofta studerar många olika organismgrupper. Inom vårt ämnesområde finns expertis på insekter, mossor, lavar, svampar och kärlväxter.
Genom samarbete med näringsliv, myndigheter, ideella organisationer och andra forskare vill vi producera forskning av hög kvalitet som kan vägleda praktiskt naturvårdsarbete och bidra till att uppnå nationella och internationella mål för biologisk mångfald.
Ämnesområdet leds av Anne-Maarit Hekkala.
Vad är restaureringsekologi?
Restaureringsekologi är den vetenskapliga studien av hur man aktivt kan återställa, återskapa eller stödja återhämtningen av ekosystem som har blivit degraderade, skadade eller förstörda – ofta till följd av mänsklig påverkan.
Målet är att återställa naturliga processer, livsmiljöer och biologisk mångfald så att ekosystemen kan fungera och vara självuppehållande över tid.
Restaureringsekologi ger den kunskap och de verktyg som behövs för att vägleda praktisk naturvård och markanvändning.
Senaste nyheterna om vår forskning
-
Forskare om EU:s restaureringslag: Möjligheter för ett hållbart skogsbruk – och färre konflikter
En ambitiös och konstruktiv tillämpning av EU:s förordning om naturrestaurering ger förutsättningar för att anpassa skogsbruket för framtiden, enligt forskare vid SLU. En restriktiv tillämpning riskerar däremot fortsatta oklarheter, konflikter och högt tonläge om skog och skogsbruk, menar de. -
Skogsrestaurering riskerar att missa målet: ”Effekterna försvinner över tid”
Restaurering av skogar är en viktig del i arbetet för att bevara den biologiska mångfalden. Men i vissa fall försvinner effekterna efter några år och skogen riskerar att återgå till hur det var innan restaureringen gjordes, det visar en avhandling som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). -
Naturvärdesbedömningar ska hitta rödlistade arter – men vissa riskerar att missas
Metoder som används för att bedöma skogars naturvärden fungerar bra för att hitta rödlistade svampar och mossor som lever på död ved. Däremot fungerar de sämre när det gäller att hitta hotade och sällsynta lavar, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). -
Död ved och varierad skog avgörande för hotade arter
Många skalbaggar och svampar som lever av döda träd är hotade idag. För att rädda dem krävs att det finns död ved av olika slag kvar i skogen men även det omgivande landskapet är avgörande för arternas överlevnad. Det visar en ny doktorsavhandling vid SLU i Umeå. -
Vinnaren av Skogshögskolans pedagogiska pris utsedd: "Glädjefnatt"
För att lyfta fram vikten av engagerade lärare och välplanerad undervisning delar Skogshögskolans studentkår ut ett pedagogiskt pris vartannat år. Vinnaren röstas fram och i år är det Jörgen Sjögren, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, som får den fina utmärkelsen.
