Vatten och miljö
-
Flodmynningar
I övervakningsprogrammet flodmynningar undersöks vattenkemi i 47 större vattendrag som mynnar i havet. Målet är att ta fram dataunderlag som beskriver tillståndet i de viktigaste flodmynningarna, samt att beräkna transporten av olika ämnen från Sverige via våra stora vattendrag ut till havet. Resultaten används också för att undersöka förändringar över tiden i huvuddelen av det avrinnande vattnet från Sverige, samt att bedöma hotbilder och ge underlag för åtgärder för att minska belastningen på -
IKEU – Integrerad kalkningseffektuppföljning
Data från Integrerad kalkningseffektuppföljning (IKEU) inkluderar biologi och vattenkemi från sammanlagt över 140 sjöar och vattendrag som är eller har varit försurade, kalkats, eller fungerar som referenser. IKEU är Havs- och vattenmyndighetens program för nationell uppföljning av effekter av kalkning i sjöar och vattendrag. I programmet ingår övervakning av långsiktiga effekter av kalkning på ekosystemen i sjöar- och vattendrag. Eftersom utsläppen av försurande ämnen minskat kalkas inte längr -
Integrerad miljöövervakning (IM)
Integrerad miljöövervakning i naturekosystem (IM) är inriktat på att övervaka de ekologiska effekterna av luftföroreningar. Genom övervakningen erhålls tillförlitliga data som kan användas dels för fördjupad förståelse för ekosystemprocesser och dels i modellering och beslutsfattande. Den integrerade miljöövervakningen av ekosystem avser en samtidig mätning av de fysiska, kemiska och biologiska egenskaperna hos ett ekosystem. I praktiken betyder det att provtagning och observationer samordnas i -
Kartor över erosionsrisk på åkermark
Kartorna visar var det finns risk för att erosion kan uppstå på svensk åkermark. Erosion är en process där jordpartiklar slammas upp i och transporteras bort med vatten som rinner på marken. Kartprodukten består av två olika kartor: raster (geotif) som visar var risken för att jordpartiklar frigöras från markytan är som störst samt linjepolygoner (shapefiler) som visar var risken är som störst för att vattnet som rinner på ytan kan transportera stora mängder jordpartiklar. Både karttyperna visa -
Kartor över matjordens egenskaper
Kartorna visar jordart, mullhalt, pH och växtnäringsämnen i svensk åkermark och kan till exempel användas som underlag för att beräkna åkermarkens läckage av näringsämnen och för beräkningar av åkermarkens produktionsförmåga i olika delar av Sverige. Kartmaterialet kan också utgöra ett underlag för att peka ut var åtgärder för att minska jordbrukets kväve och fosforläckage kan genomförs. Kartprodukten består av 13 olika raster (geotif) som i 10x10 km-rutor visar lerhalt, sandhalt, silthalt, mul -
Miljödata MVM
Miljödata MVM är en webbtjänst för mark-, vatten- och miljödata, som används för att tillgängliggöra data från två av SLU:s datavärdskap, Jordbruksmark samt Sjöar och vattendrag. Data kommer bland annat från underökningar av grödor, jordarter, bekämpningsmedel, vattenkemi och biologi i sjöar och vattendrag. Datavärdskapen är uppdrag från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, som innebär att SLU lagrar, kvalitetssäkrar och tillgängliggör data som samlas in genom nationell och regiona -
Nationell miljöövervakning av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i miljön
Syftet med övervakningsprogrammet är att långsiktigt följa bekämpningsmedelshalter i yt- och grundvatten, samt undersöka förekomsten av bekämpningsmedel i sediment, luft och nederbörd. Miljöövervakningen av bekämpningsmedel påbörjades 2002 och utförs främst i fyra små avrinningsområden i varsin jordbruksregion i Sverige. Områdena kallas typområden eftersom de kan anses representera ett mer eller mindre typiskt område i regionen. I varje typområde provtas ytvatten och sediment, från den bäck som -
Omdrevsstationer sjöar – landsomfattande inventering av Sveriges sjöar
Övervakningsprogrammet Omdrevsstationer sjöar består av en nationell del som inkluderar provtagning av 4 800 sjöar, och en regional del som inkluderar ytterligare 480 sjöar. De totalt 5 256 sjöarna är representativa för svenska sjöar. Resultatet används till att följa upp miljökvalitetsmål, övervakningen enligt vattenförvaltningsförordningen, och arbete inom nitratdirektivet, ramdirektivet för vatten, FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) och andra internationella överenskommelser. Undersökningen i -
Trendstationer sjöar – långa tidsserier med vattenkemi och biologi
Delprogrammet Trendstationer sjöar ska ge ett mått på tillstånd i lokalt opåverkade sjöar i Sverige. Vattenkemi och biologi (fisk, bottenfauna, djurplankton, växtplankton, makrofyter) undersöks i 106 sjöar. Ytvatten provtas för vattenkemisk analys varje vår, sommar, höst och vinter. Provtagning av bottenfauna sker i alla sjöar en gång per år. Provtagning av växtplankton sker i alla sjöar minst en gång per år. Provfiske sker i 45 av sjöarna, varje år i 15 sjöar och vart sjätte år i resterande 3
Mark och miljö
-
Digitala åkermarkskartan
Den digitala åkermarkskartan är en allmänt tillgänglig (CC-BY-licens) digital kartprodukt som ger information om olika markegenskaper i åkermarkens matjord (de översta 2 dm av jordlagret). Produkten består av flera kartlager. Det är beräknade halter av markens ler-, sand- och silthalter i % samt USDA/FAO-texturklass (se SoilTextureTriangle på Wikipedia). Kartan har en geografisk upplösning på 50 m × 50 m och täcker i princip all åkermark i södra Sverige, upp till och med Gävleborgs län. Områden -
Integrerad miljöövervakning (IM)
Integrerad miljöövervakning i naturekosystem (IM) är inriktat på att övervaka de ekologiska effekterna av luftföroreningar. Genom övervakningen erhålls tillförlitliga data som kan användas dels för fördjupad förståelse för ekosystemprocesser och dels i modellering och beslutsfattande. Den integrerade miljöövervakningen av ekosystem avser en samtidig mätning av de fysiska, kemiska och biologiska egenskaperna hos ett ekosystem. I praktiken betyder det att provtagning och observationer samordnas i -
Mark- och grödoinventeringen
Målet med inventeringen är att på ett kvantitativt och ytrepresentativt sätt beskriva tillståndet i svensk jordbruksmark och grödans kvalitet i relation till markens tillstånd, odlingsåtgärder och driftsformer. Programmet innefattar sedan år 2001 cirka 2 000 fasta provplatser jämnt spridda över landets åkerareal. På varje provplats tas matjord vart 10:e år. Om grödan på platsen vid provtagningen är höstvete, vårkorn eller havre tas också ett kärnprov. På varje provplats har också en engångsprov -
Markinventeringen
Målet med inventeringen är att följa miljötillståndet i Sveriges skogsmark och andra naturmarker. Varje år utförs inventering och provtagning på lite över 1 000 permanenta provytor. Proverna används för analys av markens kemiska egenskaper och för bestämning av svampsamhällets artsammansättning med hjälp av DNA-metoder. Inventeringen resulterar i data som används inom Sveriges klimatrapportering till FN och EU, inom den nationella miljömålsuppföljningen, samt inom forskning. Inventeringen star -
Markpackning
Datamaterialet innehåller information om 30 olika jordbruksfält och deras markegenskaper, som till exempel markens mättade genomsläpplighet och porositet, och kommer från miljöövervakningsprogrammet Markpackning. I programmet, som startade 2003, undersöks markpackningen i alven, alltså det undre lagret av jordmånen. Sedan 2008 görs även mätningar i matjorden, det vill säga jordlagret på cirka 0 – 20 centimeters djup. Förutom de parametrar som mäts i alven bestäms även aggregatstabilitet samt ri -
Miljödata MVM
Miljödata MVM är en webbtjänst för mark-, vatten- och miljödata, som används för att tillgängliggöra data från två av SLU:s datavärdskap, Jordbruksmark samt Sjöar och vattendrag. Data kommer bland annat från underökningar av grödor, jordarter, bekämpningsmedel, vattenkemi och biologi i sjöar och vattendrag. Datavärdskapen är uppdrag från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, som innebär att SLU lagrar, kvalitetssäkrar och tillgängliggör data som samlas in genom nationell och regiona -
Nationell jordartskartering av matjorden i svensk åkermark
Jordbruksverket genomförde under 2011 och 2012 en omfattande markkartering av matjorden i svensk åkermark, med målet att förbättra kunskapen om de svenska odlingsjordarnas egenskaper. Sammanlagt analyserades matjordsprov från cirka 12 600 platser och bland annat lerhalt, pH, fosforhalt och kaliumhalt bestämdes. Resultaten lagras i en databasen hos SLU och data är åtkomliga via ett webbgränssnitt. Det är också möjligt att ta ut statistik för olika områden (län, kommun eller huvudavrinningsområde -
Nationell miljöövervakning av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i miljön
Syftet med övervakningsprogrammet är att långsiktigt följa bekämpningsmedelshalter i yt- och grundvatten, samt undersöka förekomsten av bekämpningsmedel i sediment, luft och nederbörd. Miljöövervakningen av bekämpningsmedel påbörjades 2002 och utförs främst i fyra små avrinningsområden i varsin jordbruksregion i Sverige. Områdena kallas typområden eftersom de kan anses representera ett mer eller mindre typiskt område i regionen. I varje typområde provtas ytvatten och sediment, från den bäck som -
Observationsfält på åkermark
Data från övervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark inkluderar avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder. Undersökningarna genomförs på 13 fält på gårdar i olika delar av Sverige. Fälten ingår i gårdarnas normala drift och växtföljd. Syftet med undersökningarna är att studera hur odlingen påverkar växtnäringsläckaget i olika delar av landet. Avrinningen från fälten registreras kontinuerligt, och prover av dräneringsvattnet tas varannan vecka. Vattenproven analyseras för inne -
Regionala pesticiddatabasen
I den regionala pesticiddatabasen finns data från regional miljöövervakning av kemiska bekämpningsmedel. Bekämpningsmedelshalter i vatten från åar, bäckar, sjöar, hav, grundvatten, brunnar och vattenverk har undersökts av bland annat kommuner, länsstyrelser och vattenvårdsförbund runt om i Sverige. Den regionala pesticiddatabasen skapades 1996 för att försöka samla resultat från all provtagning av bekämpningsmedel i svenska vatten. Data i databasen kommer från provtagningar utförda mellan 1983 -
SLU Kolkartor – Sveriges kolförråd och kolförrådsförändring i mark
Kolkartan innehåller information om kolförråd och koldioxidupptag för olika typer av marker och markanvändning. Med hjälp av data och kartor om kolförråd och kolsänkor i skog och mark kan kommuner och andra markägare skapa underlag som kan användas för att ta fram strategier för hur klimatpåverkan i samband med markexploatering kan minskas. Kartorna är tillgängliga i rasterformat (geotif) med en upplösning på 10 × 10 m. -
Typområden på jordbruksmark
Data från övervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark innehåller bland annat långa vattenkemiska tidsserier, med hög temporal upplösning, från provtagning av vattendrag och grundvatten i jordbruksdominerade avrinningsområden i hela landet. Typområden på jordbruksmark är ett delprogram inom Naturvårdsverkets miljöövervakning av jordbruksmark. Syftet med programmet är att undersöka vattenkvaliteten i vattendrag i ett antal små jordbruksdominerade områden, så kallade typområden. Områdena h
Aqua
-
BIAS – Baltic International Acoustic Survey
Internationellt koordinerade hydroakustiska expeditioner inom ramen för Baltic International Acoustic Survey (BIAS), ett av Internationella Havsforskningsrådets (ICES) undersökningsprogram, genomförs årligen. Undersökningens främsta syfte är att visa förändringarna i fiskbeståndet (index) och geografisk distribution av fisk (huvudsakligen sill och skarpsill). Expeditionerna genomförs i oktober. Undersökningen är ett internationellt samarbete mellan flera Östersjöländer. Sedan 2019 genomförs de -
BITS – Bottentrålundersökning i Östersjön
Trålexpeditioner inom ramen för Baltic International Trawl Survey (BITS), ett av Internationella Havsforskningsrådets (ICES) trålundersökningsprogram, har sedan tidigt 1990-tal. Data från BITS täcker hela Östersjön och inkluderar bland annat abundans och geografisk distribution av torsk och skrubbskädda, samt fångade fiskars längd, vikt, ålder, kön och könsmognad. Expeditionerna genomförs två gånger årligen (i kvartal 1 och 4). Undersökningen är ett internationellt samarbete mellan flera Östers -
IBTS - Bottentrålundersökning i Västerhavet
Trålexpeditioner inom ramen för ett av Internationella Havsforskningsrådets (ICES) trålundersökningsprogram, the International Bottom Trawl Survey (IBTS), har pågått i Västerhavet sedan 1990. Undersökningen genomförs två gånger årligen, i kvartal 1 och 3. Den svenska delen täcker Skagerrak, Kattegatt och delar av östra Nordsjön. Sedan 2020 genomförs expeditionerna med SLU:s forskningsfartyg R/V Svea. Undersökningens främsta syfte är att övervaka abundans och geografisk distribution av fisk samt -
IKEU – Integrerad kalkningseffektuppföljning
Data från Integrerad kalkningseffektuppföljning (IKEU) inkluderar biologi och vattenkemi från sammanlagt över 140 sjöar och vattendrag som är eller har varit försurade, kalkats, eller fungerar som referenser. IKEU är Havs- och vattenmyndighetens program för nationell uppföljning av effekter av kalkning i sjöar och vattendrag. I programmet ingår övervakning av långsiktiga effekter av kalkning på ekosystemen i sjöar- och vattendrag. Eftersom utsläppen av försurande ämnen minskat kalkas inte längr -
KUL - Databasen för provfiske vid kusten
Databasen KUL innehåller fångstdata från kustprovfisken. Kustprovfisken utförs med flera standardiserade metoder med olika redskap i grunda områden längs hela svenska kusten. Data innehåller uppgifter om arter, antal och vikter i fångsterna. I KUL lagras också data från artvisa stickprov av fisk från kustprovfisken, som uppgifter om könsfördelning samt enskilda fiskindividernas längd, vikt och ålder. Data samlas in för flera syften, till exempel för att bedöma miljöstatus enligt internationella -
Nationella kräftdatabasen
Nationella kräftdatabasen innehåller uppgifter om förekomster av flod- och signalkräfta, data från provfisken och information om pestdrabbade vatten. Uppgifter om förekomster av kräftor är insamlade med olika metoder med hjälp av länsstyrelser, kommuner, ideella organisationer, privata fiskevattenägare och fiskevårdsföreningar. För varje förekomst finns uppgifter om bland annat art, metodik och täthet (antal fångade kräftor). De tidigaste förekomsterna i databasen är från 1891. Data från provf -
NORS – Databasen för provfiske i sjöar
Sjöprovfiskedatabasen (Nationellt Register över Sjöprovfisken – NORS) består till största delen av data som samlats in genom nationella och regionala miljöövervakningsprogram, men innehåller också provfiskedata från undersökningar som utförts av universitet, kommuner, företag och fiskevårdsområdesföreningar. Databasen innehåller data från ca 10 000 utförda nätprovfisken fördelade på omkring 4 000 sjöar. Data används till exempel i nationella utvärderingar, vid bedömning av sjöars ekologiska sta -
SERS - Databasen för provfiske i vattendrag
Databasen för provfiske i vattendrag (SERS - Svenskt elfiskeregister) är en nationell databas för elfiskedata och den har varit i bruk sedan 1989. Databasen innehåller data från mer än 86 000 utförda elfisken fördelade på cirka 24 000 elfiskelokaler. Data används bland annat i nationella utvärderingar som Artdatabankens rödlista, vid bedömning av ekologisk status av vattendrag och vid uppföljning av fiske- och vattenvårdsåtgärder (till exempel kalkning, uppförande av fiskvägar, biotoprestaureri -
SPRAS – Sprat Acoustic Survey
Internationellt koordinerade hydroakustiska expeditioner inom ramen för Sprat Acoustic Survey (SPRAS), ett av Internationella Havsforskningsrådets (ICES) undersökningsprogram, genomförs årligen. Undersökningens främsta syfte är att visa förändringarna i fiskbeståndet (index) och geografisk distribution av fisk (målart är skarpsill). Expeditionerna genomförs i maj. Undersökningen är ett internationellt samarbete mellan flera Östersjöländer. Sedan 2019 genomförs de svenska expeditionerna med SLU: -
Trendstationer sjöar – långa tidsserier med vattenkemi och biologi
Delprogrammet Trendstationer sjöar ska ge ett mått på tillstånd i lokalt opåverkade sjöar i Sverige. Vattenkemi och biologi (fisk, bottenfauna, djurplankton, växtplankton, makrofyter) undersöks i 106 sjöar. Ytvatten provtas för vattenkemisk analys varje vår, sommar, höst och vinter. Provtagning av bottenfauna sker i alla sjöar en gång per år. Provtagning av växtplankton sker i alla sjöar minst en gång per år. Provfiske sker i 45 av sjöarna, varje år i 15 sjöar och vart sjätte år i resterande 3
Ekologi
-
Viltövervakning i Grimsö: reproduktionsdata för rödräv
Data från ett övervakningsprogram av rödrävens (Vulpes vulpes) reproduktion i området kring SLU Grimsö viltforskningsstation. Varje år, under vecka 22–26, besöks alla kända lyor i stationens närområde. Ett flertal indikatorer undersöka vid varje lya för att avgöra om den används för reproduktion under året. Antalet besökta lyor varierar mellan åren på grund av bland annat skogsbruksaktiviteter, men ligger mellan 150 och 230 sedan mitten av 1970-talet. Tecken på att lyorna används av grävlingar -
Viltövervakning i Grimsö: reproduktionsdata för stare
Data från övervakning av starars föryngring (Sturnus vulgaris). 150 fågelholkar inventeras årligen, fördelade på sex delområden (med 25 holkar vardera) inom Grimsö viltforskningsstations område. I början av maj räknas antalet lagda ägg och två-tre veckor senare antalet kläckta ungar. Data sträcker sig tillbaka till 1981. Fram till 2007, då två nya delområden lades till programmet, kontrollerades 100 holkar varje år. -
Viltövervakning i Grimsö: viltarters populationstäthet samt betestryck
Data från ett övervakningsprogram av älg, rådjur, hare, tjäder, orre och järpe kring SLU Grimsö viltforskningsstation. Spillning inventeras längs 32 transekter utspridda inom forskningsområdet (13 000 ha). I 600 olika provytor med arean 100 m2 inventeras spillning från älg vår och höst. Till varje stor provyta finns fyra mindre (10 m2) provytor där spillning från rådjur, hare, tjäder, orre och järpe inventeras vår och höst. Under vårens inventering noteras även skogliga data i provytorna (n=600
Skoglig resurshusshållning
-
Miljötillståndet i skogslandskapet enligt SLU Riksskogstaxeringen
Delprogrammet Miljötillståndet i skogslandskapet inom den regionala miljöövervakningen sammanställer data från SLU Riksskogstaxeringen som beskriver tillstånd och trender med betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i skogen på regional nivå (län i de flesta fall). Statistiken omfattar till exempel skogens ålder och trädslagsblandning, strukturer såsom död ved, grova träd och hålträd, ekosystemtjänster såsom bärproduktion och virkesförråd, samt åtgärder inom skogsbruket. Via en we -
Nationell riktad skogsskadeinventering
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har inom programmet Nationell riktad skogsskadeinventering (NRS) introducerat skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgä -
NILS Basinventering 2003-2020
NILS (Nationella inventeringar av landskapet i Sverige) basinventering syftar till att samla in vegetationsdata i fält, och att analysera och presentera skattningar av tillstånd och förändringar i vardagslandskapet. Inventeringen bidrar till uppföljning av miljömålet “En storslagen fjällmiljö”, EU-rapporteringen om biologisk mångfald (artikel 17 i Art- och habitatdirektivet) samt till Naturvårdsverkets rikstäckande kartering Nationella Marktäckedata. Basinventeringens stickprov består av 639 ru -
Riksskogstaxeringens statistik
SLU Riksskogstaxeringen redovisar officiell statistik om skogarnas tillstånd och förändring och bygger på en landsomfattande årlig stickprovsinventering av Sveriges skogar som pågått sedan 1923. Statistik finns för olika områden, bland annat om arealförhållanden, virkesförråd och trädbiomassa, årlig tillväxt, skogsskador, vegetations- och ståndortsförhållanden, avverkning, samt detaljerad inventering av växter, räkning av blåbär och lingon, och inventering av specifika objekt, exempelvis hacksp -
Riksskogstaxeringens ytdata
En delmängd av fältdata insamlade från Riksskogstaxeringen tillfälliga provytor, framtaget för att användas som valideringsdata för fjärranalys. Variabler i datasetet inkluderar beskrivningar av beståndens ålder, höjd, täthet och volym, samt markegenskaper och vegetation. -
Riksskogstaxeringens årsringsdata
Data från analyser av borrkärnor insamlade inom Riksskogstaxeringen, innehållande årsringsdata från ett tjugotal trädslag, 144 000 enskilda träd och 6,1 miljoner mätningar. Redan när Riksskogstaxeringen startade 1923 inkluderades uttag av borrkärnor för analys av årsringar. Bredden på årsringarna mäts för varje uttagen borrkärna. Årsringarnas bredd beror på tillväxten ett specifikt år och påverkas bland annat på temperatur och andra klimatfaktorer. Riksskogstaxeringens årsringsdata används fr -
Skogliga grunddata
Skogliga grunddata är digitala kartor som beskriver tillståndet i skog och mark. Kartorna inkluderar volym, grundyta, grundytevägd medelhöjd, grundytevägd medeldiameter samt biomassa. Kartprodukterna utgörs av rasterkartor med celler på 12,5 x 12,5 meter. Skogliga grunddata används bland annat av privata skogsägare, skogstjänstemän och myndigheter. Data kan laddas ned, det finns möjligheter att titta på kartorna med hjälp av interaktiva webbverktyg och data kan läsas i olika GIS-program. Kartor -
SLU Skogskarta
SLU Skogskarta ger detaljerade uppgifter om Sveriges skogar år 2000, 2005, 2010 och 2015. Produkten består av olika rasterskikt med uppgifter om volym per trädslag, grundyta, grundytevägd medelhöjd, grundytevägd medeldiameter och biomassa för landets skogsmark. Volymskartorna ger virkesförrådet uppdelat på tall, gran, contorta, björk, ek, bok och övriga lövträd. SLU Skogskarta 2000, 2005 och 2010 innehåller även uppgifter om ålder. Fram till och med 2010 redovisas uppgifterna för rasterceller m -
Ängs- och betesmarker: fjärilar och humlor
Övervakningsprogrammet startade 2006 och inkluderar 700 ängs- och betesmarker fördelade över hela landet. Varje år besöks ungefär en femtedel av dessa. Inom varje ängs- eller betesmarkobjekt inventeras ett antal transekter. Inventeraren artbestämmer och räknar de fjärilar och humlor som ingår i inventeringen. För att beskriva objektens ekologiska förutsättningar bedöms vegetationens höjd och hur mycket blommor det finns längs varje transekt, samt hävd, det vill säga hur marken sköts. Förutom re
Skogens ekologi och skötsel
-
ICOS – Integrated Carbon Observation System Sweden
ICOS är en Europeisk forskningsinfrastruktur som följer utbyte och omsättning av kol och växthusgaser genom långsiktiga mätningar i ekosystem, atmosfär och marina miljöer. Syftet med ICOS är att kvantifiera och förstå växthusgasbalansen i Europa och närliggande regioner, tillhandahålla långsiktiga tidserier av atmosfärskoncentrationer och land–atmosfärsutbyten av växthusgaser, samt modellera framtida förändringar i den globala kolomsättningen och koncentrationer och flöden av växthusgaser. ICOS -
SLU Dikeskartor
SLU Dikeskartor är högupplösta kartor som framställts med hjälp av artificiell intelligens (AI). Kartorna inkluderar omkring 85 procent av alla diken, jämfört med de 9 procent som finns med på tidigare kartor. Dikeskartorna har många användningsområden, till exempel inom skoglig planering och vid restaurering av torvmarker. Dikeskartorna är utvecklade och producerade av William Lidberg och Anneli Ågren vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå. De är baserade på kartunderlag -
SLU Markfuktighetskartor
SLU Markfuktighetskartor visar hur blött eller torrt det svenska skogslandskapet är. Kartorna är framtagna med artificiell intelligens (AI). Genom att kombinera information från flera olika kartor och sedan träna en datormodell med fältdata från SLU:s Riksskogstaxering kan topografi, klimat och jordarter användas för att skatta markfuktigheten i olika delar av landskapet. SLU Markfuktighetskarta är framför allt till för att användas inom skoglig planering, men kan även ha andra användningsområd -
Torvkarta
Torvkartan innehåller uppgifter om utbredningen av mineraljord och torvmarker samt vatten. Torvkartan består av två produkter, en klassad karta och en kontinuerlig karta. Den kontinuerliga torvkartan visar organiska lagrets tjocklek (6–88 cm). Den klassade kartan visar mineraljord, ≥ 30 cm torvdjup, ≥ 40 cm torvdjup, ≥ 50 cm torvdjup, samt vatten. Tidigare kartor har underskattat andelen torvmarker i Sverige. Topografiska kartans våtmarker identifierar ca 50% av torvmarkerna medan jordartskarta
Vilt, fisk och miljö
-
Miljöövervakning av smågnagare och andra smådäggdjur
Data från miljöövervakningen av smågnagare och andra smådäggdjur inkluderar information beståndsvariationer hos skogssork, mellansork, gråsiding, åkersork, rödsork, skogslämmel, fjällämmel och vanlig näbbmus vid åtta lokaler i södra, mellersta och norra Sverige. Ett av syften med övervakningen är att ge bakgrundsdata för bland annat tolkning av eventuella fortplantnings- och beståndsförändringar som upptäcks bland rovdjur. Programmet ska även kunna upptäcka avvikelser från smågnagarnas normala
Skoglig fältforskning
-
Fenologiska webbkameror vid skogliga fältstationer
Vid SLU:s fältstationer i Vindeln, Siljansfors, Jädraås, Asa och Tönnersjöheden finns kameror som dokumenterar fenologiska förändringar i skogslandskapet, det vill säga hur naturen anpassar sig till årstidsväxlingarna. Bilder från varje kamera laddas upp till en central bildbank varje hel timme mellan kl. 6 och 18. Bilderna analyseras automatiskt gällande andel grönt och rött (vegetationsindexen GCC och RCC) inom fokusområden. Fokusområden är i huvudsak definierade av enskilda trädslag som kan -
Referensmätning av klimat vid skogliga försöksparker
Dataseten innehåller lufttemperatur, marktemperatur, nederbörd, globalstrålning, luftfuktighet och andra meteorologiska variabler från sju mätstationer vid skogliga försöksparkerna i olika delar av Sverige. Mätningarna pågår och dataseten uppdateras kontinuerligt. Vid sju av SLU:s skogliga försöksparker utförs mätning av luft- och marktemperaturer, luftfuktighet, globalstrålning samt nederbörd. Vid en del av stationerna mäts fler klimatvariabler, bland annat vind, fotosyntesaktiv (PPFD), och sn -
Svensk skogsfenologi
Som en del av SLU:s fortlöpande miljöanalys, samlar universitetets skogliga försöksparker in detaljerade fenologiska mätningar och observationer på björk, gran, tall, blåbär och lingon, sedan 2006. Detta dataset innehåller data om löv- och skottutveckling hos träden, samt blomning, kartbildning och bärmognad hos bären för åren 2006-2020. I data redovisas medeltalet av ett flertal individer som mätts eller observerats vid varje tillfälle. Här tillhandahålls också temperatursummor, beräknade utif -
Svenskt historiskt fenologidataset
Datasetet innehåller rapporter om fenologiska observationer gjorda på över 700 platser i Sverige mellan åren 1865 och 1951. Observationerna gjordes framför allt av Sveriges meteorologiska centralanstalt (föregångaren till SMHI) och lokala väderobservatörer. SMHI har väderdata för många av platserna, som stöd till de fenologiska observationerna. Datasetet omfattar totalt 345 806 poster med observationer. Fenologiska data består framför allt av observationer om lövsprickning, blomningstidpunkt, b