Temasidor om framtidens mat

Potatisens dag den 26 oktober får inte särskilt stor uppmärksamhet. Det får inte själva potatisen heller. Från början var dock potatis ett främmande livsmedel som skulle introduceras för folkets bästa och idag kan vi lära av dess historia när vi planerar för framtidens mat.

Kaffet har i över 400 år varit en självklar del av svensk vardag – som socialt kitt, arbetsmotivation och kulturmarkör.

Vilka bojkotter minns vi genom historien, och har de haft någon effekt på politiska skeenden?

På Fettisdagen, semmelätandets höjdpunkt, finns det anledning att fundera: Vad är det som hänt? Vad kan vi vänta oss till nästa års semmelsäsong? Hur och varför uppstår matinnovationer? Måltidsforskaren Richard Tellström bjuder på en historisk exposé över semlan och dess utveckling.

Älgjakten inleds den 1 september i de norra delarna av Sverige, och den 8 oktober i resten av landet. Älgjakt är en tradition och ett intresse som engagerar många. Hur mycket älgkött äter vi och hur har det sett ut genom historien?

Ärtsoppa, köttbullar, stekt strömming eller kåldolmar? Den 26 februari infaller Husmanskostens dag som ska uppmärksamma husmanskostens plats i det svenska köket. Men vad är egentligen husmanskost? Vår måltidshistoriker Richard Tellström berättar mer i den här krönikan.

Pumporna och Halloween både lyser upp och kittlar fantasin när höstmörkret rullar in. Mathistorikern Richard Tellström kåserar här om den ursvenska traditionen att ta in nya högtider och det som har blivit mångas favorithögtid.

För några hundra år sedan var påsken kärv, det var ont om mat. Nu är det istället en fest med primörer och lammstek. Hur gick det till, och är det egentligen hållbart? Läs måltidsforskaren Richard Tellströms reflektioner över påskmaten.

Den 1 juni uppmärksammas mjölkens dag världen över. Vi svenskar har ett särskilt förhållande till detta livsmedel och måltidsforskaren Richard Tellström har gjort en djupdykning i mjölken.

Varför har vi skinka på julbordet? Hur gör de som kommer till Sverige utan en kulturell historia av julkorv, dopp-i-grytan och lussebullar? Varför blir julbordet en tidsresa? Om det skriver måltidsforskaren Richard Tellström.

Sill är en given rätt på påskbordet. När började vi äta sill och hur har tillagningen ändrats genom århundradena? Måltidsforskaren Richard Tellström bjuder på en historisk exposé över sillen!

Många midsommarfirare gör sig redo att duka upp sill, färskpotatis och grillat kött. Midsommar är numera en stor festmatshelg men var det inte historiskt. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms krönika över midsommarmaten.

Den 9 december firas pepparkakans dag. Även om den inte slagit igenom lika starkt som kanelbullens dag, är december tveklöst pepparkakans månad för svenska folket. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms betraktelse över pepparkakan genom tiderna.

Gåsen kopplas särskilt till november månad och firandet av den helige Martin (Mårten) den 10 november. På senhösten var det dags slakta ut de feta sommargässen innan de började magra av sig. Måltidshistorikern Richard Tellström berättar i den här krönikan mer om gåsätandets historia.

Somliga år dignar träden av frukt, men även andra år står äpplena för överflödet i våra trädgårdar, grönsaksdiskar och fruktkorgar på jobbet. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms krönika om äpplet genom Sveriges historia och forskningen om dess framtid.

Kräfttiden är här. Även om kräftor numera får ätas året runt håller många på traditionen med kräftpremiär i augusti, för att längtan och säsongsätande gör mat så mycket godare. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms krönika om kräftätandets historia.

Gås på matbordet har en stark historisk förankring, men skulle mycket väl kunna ha en framträdande roll på framtidens festbord. Måltidsforskaren Richard Tellström tar med oss på en historisk vandring i gåsens historia med en framtidsspaning om gåsen som klimatsmart festmat året om.

Påsken har blivit en vårlig mathögtid. Lite örtigt grön, primörfylld och med umgänge i familj och vänkrets, och kanske konstutflykter. Men i historien var påsken en påver tid. Så vad var och är en hållbar påsk?

Dagar med särskilda maträtter finns det några stycken av. En av de äldre är Vårfrudagen den 25 mars som inte sällan högtidlighålls med våfflor. Måltidshistorikern Richard Tellström förklarar närmare för oss hur jungfru Maria och våffelätande kom att hänga ihop.