
Färgernas rike
Projektet Färgernas Rike handlar om att utveckla nya metoder för att övervaka algtoxiner i marina miljöer med hjälp av visuella signaler som algernas pigmentering och mönster.

Marina värmeböljor och extremväder
Värmeböljor i havet kan påverka fisk och andra organismer, och extrema stormar kan minska fiskemöjligheter. I det här projektet studerar forskarna effekten av värmeböljor på fisk och näringsvävar med modeller och experiment.

Fiskefria områden
I fiskefria områden tillåts inget fiske, och därmed skyddas arter och deras livsmiljöer. På institutionen för akvatiska resurser följer vi utvecklingen i Sveriges fiskefria områden och tar fram rekommendationer om hur de bäst kan utformas.

FishLinks
I projektet FishLinks undersöker forskarna om turismen i Tanzania bidrar till ett ohållbart högt fisketryck, och i så fall på vilket sätt.

Lobserve
Projektet Lobserve är ett medborgarforskningsprojekt som syftar till att öka kunskapen om europeisk hummer längs den svenska västkusten.

Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs
I det här projektet tar vi fram kunskap om hur svartmunnad smörbult påverkar fisksamhällen och ekosystemtjänster, om vi kan förhindra oavsiktlig spridning i fiskvägar, om det går att minska bestånden genom effektivt fiske och om inhemska arter kan begränsa smörbultens framfart.
Fler forskningsprojekt
-
Framtidens “Vitamin Sea” - hur kan vi förutspå klimatförändringens påverkan på nutrition från akvatisk mat i kust- och önationer?
I Vitamin Sea-projektet undersöker vi hur klimatförändringarna kommer att påverka människors tillgång till näringsrik mat från havet, särskilt de som bor i kustnära områden och i små ö-nationer. -
Puckellax i Sverige
Under 2023-2025 undersöker SLU utbredningen av puckellax i Sverige. Puckellax är en främmande art i Sverige. Hjälp oss genom att rapportera fynd av puckellax! -
HotFish – bevarande av marin biologisk mångfald i ett förändrat klimat
HotFish-projektet undersöker fiskars utbredning och havslandskapets konnektivitet i svenska Östersjön för att förbättra och utöka det svenska nätverket av marina skyddade områden. -
Ekosystemtjänster i varmare och mörkare kustvatten
Hur påverkas livet i havet när kustvattnet blir både brunare och varmare?
Forskningsområden
-
Algtox - Kunskapscentrum om algtoxiner
Vi kan förvänta oss att giftiga algblomningar blir vanligare allt eftersom klimatet förändras. Att lära sig mer om vilka gifter algerna producerar och under vilka omständigheter blir därför allt viktigare och något vi strävar efter inom Algtox. -
AquaGenomics: linking genes and genomes to population and ecosystem health in a changing world
We combine genomics and ecology to uncover evolutionary processes shaping aquatic life in a changing world. -
Fisk i näringsvävar: ekologi och evolution hos vattenlevande samhällen
Vi kopplar variation i fiskars kroppsstorlek och sammansättning till ekologiska och evolutionära processer i föränderliga miljöer. I vår forskning kombinerar vi dynamiska modeller, experiment och analyser av långsiktiga ekologiska data från sjöar, kustområden och öppet hav. -
Havsbaserad vindkraft
Forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) medverkar i forskning om vindkraft i havsmiljö, och i internationella expertgrupper om vindkraft inom Internationella havsforskningsrådet (ICES).
-
Växer våra svenska sötvattenskräftor olika? Masterstudenten Nick Paulus söker svaren
Hur påverkas våra svenska sötvattenskräftor av sina lokala livsmiljöer – och vad kan det betyda för framtidens fiske och naturvård? Det är frågor som masterstudenten Nick Paulus söker svar på i sitt pågående examensarbete vid SLU. -
Döda signalkräftor runt om i Sverige
Värmestress och syrebrist sannolik förklaring säger SLU:s expert Patrik Bohman. -
SLU:s premiärprovfiske i Nyköpingsån ska ge kunskap om ålens framtid
Kraftverk och dammar utgör stora hinder för den akut hotade europeiska ålen. Nu vill forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ta reda på hur ålen i Nyköpingsån påverkas om vattnet får strömma mer fritt. -
Experten: Så bra blir kräftfisket i år
Det finns goda förutsättningar för att fylla festbordet med egenfångade kräftor i år. Det är den varma sommaren som gjort att kräftorna växt till sig rejält på många håll, berättar SLU:s kräftexpert Patrik Bohman.