Alla blogginlägg
-
Den tudelade arbetsmarknadspolitiken – ett landsbygdsperspektiv
Kombinationen av kommunal arbetsmarknadspolitik och återkommande reformer av Arbetsförmedlingen har skapat stora skillnader i stödinsatser. För den som lever på försörjningsstöd avgör bostadsorten ofta tillgången till hjälp, och skillnaderna är särskilt tydliga mellan stad och landsbygd. -
Varför är det så svårt att integrera landsbygdsperspektivet i andra politikområden?
Landsbygdsintegrering och landsbygdssäkring – ja, ni som har hittat till denna blogg känner säkert väl till dessa begrepp. Landsbygdspolitiken är ingen ’egen’ politisk fråga som kan, så att säga, stå för sig själv i en avskärmad myndighetsstruktur. -
Nya allianser för försummade platser
Temat för vårt arbete är att hitta allianser mellan stigmatiserade förorter och bortglömda landsbygder i fråga om rättvis omställning till ett hållbart samhälle. De redan underordnade grupperna i samhället tenderar att få ta smällen för både konsekvenser av klimatförändringar och grön omställning. -
Frivilliga resurser av stor vikt i landsbygders krisberedskapsarbete
Det råder en utbredd känsla av att vi lever i oroliga tider. Krig, extremväder, och förändrade säkerhetshot står i centrum för både offentliga samtal och medierapportering. -
Hur mår arbetsmarknaden när befolkningen krymper?
Frågan om demografi och arbetsmarknad är central för många kommuner på svensk landsbygd. Begreppet ”kompetensförsörjning” har snabbt seglat upp som en brinnande fråga på den regionalpolitiska himlen, och ekvationen om hur en krympande befolkning ska kunna försörja allt fler äldre är svår att lösa. -
Hållbarhetsarbete i landsbygder
Landsbygdsprofilen Terese Bengard förespråkar begreppet landsbygder. Begreppet synliggör en heterogenitet, till skillnad mot ”landsbygden” som klumpar ihop platser utanför städerna till en enhetlig massa. -
Hur ser förutsättningarna ut för landsbygdssamhällen att hantera samhällskriser?
Idag diskuteras Sveriges säkerhet och förmåga att hantera kriser intensivt. Skogsbränder, klimatförändringar, översvämningar, pandemin och Rysslands invasion av Ukraina är några exempel på händelser och utvecklingar som har aktualiserat frågor om hur Sverige förbereder sig inför och hanterar kriser. -
Omställning och hållbarhet: ett motsatspar?
Med de här orden av forskaren Chantal Carr avslutade Seema sitt anförande på Landsbygdsriksdagen den 24:e maj i Nyköping. Temat var För ett land i balans – i en ny tid, och Seema pratade om den nya tiden som vi befinner oss i - en tid där landbygden är i fokus som aldrig förr. Det här är Seemas tal. -
Att flytta till landsbygden – vilken roll spelar bostaden?
Intresset för att flytta till Sveriges landsbygder har funnits länge, ofta med drömmar om lugn, natur och en enklare livsstil. Under pandemin såg vi en ökning i inflyttningen, delvis tack vare möjligheterna till distansarbete. -
Lika välfärd för alla – en bok och konferens om välfärdens villkor
Vad innebär det egentligen att välfärden ska vara lika för alla? I den nyutgivna antologin Lika välfärd för alla (Liber förlag) utforskas denna komplexa fråga med fokus på landsbygdens specifika förutsättningar.