Flytten av Kiruna: "De döda glöms ofta bort"
Nyligen skedde den uppmärksammade flytten av Kiruna kyrka. Men det är inte bara byggnader som måste få ny adress för att inte ta skada av gruvbrytningen, det gäller även de döda. Särskilt utmanande är hanteringen av minneslunden där askan från 2000 personer vilar.
Färre brott och ökad trygghet – gemensam insats förändrade Sergels torg
Sergels torg i Stockholm är sedan länge ökänt för otrygghet och öppen droghandel. Men efter en omvandling av platsen, ledd av landskapsarkitekter vid SLU och samhällsaktörer, har förändring synts. Antalet anmälda brott har minskat och känslan av trygghet ökar år för år, visar en rapport.
Nytt forskningsprojekt om resiliens hos småbönder på Afrikas landsbygd
Hur hanterar bönder och herdefolk i Afrika förändringar, osäkerhet och krissituationer i sina dagliga liv? Det ska Linda Engström, forskare i landsbygdsutveckling, undersöka tillsammans med kollegor från Tanzania och Kanada i ett projekt finansierat av Formas.
Aktuellt
Nyheter
-
Bara vackert i Malmö
2026 års upplaga av konferensen Publika parker och stadsrum har Malmö som värdstad. SLU Tankesmedjan Movium är arrangör tillsammans med Malmö stad, Helsingborgs stad och Lunds kommun. Agneta Sallhed Canneroth, enhetschef i Malmö, fick några frågor av Moviums Fredrik Jergmo kring nästa års konferens. -
Naturen som aktiv aktör – inte bara som bakgrund
Naturbaserade lösningar är ett hett ämne, inte bara i branschen utan även för studenter inom landskapsarkitektur. William Pelttari, som nyligen tagit examen från masterprogrammet i hållbar stadsutveckling vid SLU, är en av dem som fördjupade sig i naturbaserade lösningar under sitt examensarbete. -
Uppsala planerar för konferens
Uppsala kommun är partner med SLU Tankesmedjan Movium. När stadsträdgårdsmästare Elisabet Jonsson föreslog en gemensam konferens gick besluten snabbt. En pilotdag hölls i våras i stadshuset, och nu planeras en ny konferens till 2026. -
Svenskarna vill ha mer grönska i stadskärnan
Grönska toppar svenskarnas önskelista över värden de saknar i stadskärnan. Glädjande, men knappast oväntat, kommenterar Thomas B. Randrup, professor vid SLU:s institution för landskapsarkitektur, planering och förvaltning. -
Urbana skogar i nyutgåva av modern klassiker
Boken The Dynamic Landscape Design, Ecology and Management of Naturalistic Urban Planting gavs nyligen ut i en uppdaterad utgåva, där SLU-forskarna Henrik Sjöman, Roland Gustavsson, Johanna Deak Sjöman och Björn Wiström har bidragit med ett kapitel om urbana skogar. -
Hållbar stadsutveckling lockar studenter
SLU erbjuder en uppsjö av olika landskapsutbildningar. Ett alternativ som lockar många studenter är masterprogrammet i hållbar stadsutveckling, som drivs i samarbete med Malmö universitet.
Kalendarium
Forskning
Forskargrupper
-
Agrarhistoria
Agrarhistoria är en historisk disciplin som studerar utvecklingen från äldsta tid till nutid. Ämnet handlar om agrar produktion och teknisk utveckling, sociala och ekonomiska förhållanden, människorna i agrarsamhället samt deras relation till naturen, landskapet och samhället i stort. -
Landsbygdsutveckling - Globala nord
Ämnesområdet landsbygdsutveckling i det globala nord (Sverige och Europa) undersöker de sociala, politiska och kulturella sammanhangen för policyinsatser och vardagsliv på landsbygden. -
Landsbygdsutveckling - Globala syd
Ämnesområdet landsbygdsutveckling i det globala syd granskar idéer om utveckling och deras materiella konsekvenser i Asien, Afrika och Syd-/Mellanamerika. -
Landskapsarkitektur - Designteori
Ämnesområdet fokuserar på metoder, verktyg och pedagogik inom landskapsarkitektur. Vi utforskar design som ett sätt att generera teoretisk och praktisk kunskap och som en representation av framtida miljöer. -
Landskapsarkitektur - Fysisk planering
Ämnesområdet Fysisk planering är tvärvetenskapligt och berör ett vidare fält än landskapsarkitekturens profession. Vi kallar därför gruppen för Landscape, Planning and Governance (LPG) i det dagliga arbetet. -
Landskapsarkitektur - Landskapsförvaltning
Ämnesområdet landskapsförvaltning fokuserar på hur hantering av urbana öppna ytor, såsom vegetation, vatten och jord, bidrar till biologisk mångfald, klimatanpassning och ekosystemtjänster. -
Landskapsarkitektur - Professionens praktik
Inom professionens praktik utvecklar vi metoder och teorier i relation till landskapsarkitektens roll, praktiska utövande, landskapsarkitektoniska processer och landskapets förändring över tid. -
Samisk och renskötselrelaterad forskning
På SLU finns forskning och projekt som rör samiska frågor med många olika ingångar och vid flera av SLU:s institutioner. Här hittar du översiktlig information om dessa. Vi arbetar för att hitta och samla aktörer som arbetar med samiska frågor inom SLU och skapa förutsättningar för samverkan. -
Statsvetenskap
Statsvetenskap är det vetenskapliga studiet av politik. Centralt är frågor om demokrati, makt, politik, styrning och offentlig förvaltning på olika nivåer.
Forskningsprojekt
-
Den lokala skogen: Kommunen som skogspolitisk aktör
En kartläggning kommunernas arbete med tätortsnära skogar och därigenom deras bidrag till skogspolitikens genomförande, samt undersökning av kommuners aktörskap på nationell nivå när det gäller utformningen av skogspolitiken. -
Urfolks rättigheter och den globala naturresursutvinningen: Gruvdriften i Sápmi
Syftet med detta forskningsprojekt var att studera den alltmer komplexa bilden av naturresursutvinning inom traditionella urfolksområden genom att explicit fokusera på frågor om mineralexploatering och gruvdrift i Sápmi. -
Konstruktivitet och destruktivitet i naturresurskonflikter
Analytiskt ramverk och metod för att förstå kommunikationens och institutioners betydelse för konflikthantering. -
ReaD-FIRE - Att studera och dekolonisera: Skogsbränder och samiska landskapsrelationer
ReaD-FIRE var ett projekt som syftade till att öka förståelsen för komplexa interaktioner mellan människor och landskap under tider av abrupt förändring. -
Värdet av aktörssamverkan i forskning för hållbar utveckling: En genus- och intersektionell analys
Denna studie undersökte, genom genus och intersektionell teori och analys, maktaspekter i kunskapsproduktionen i tre forskningsprojekt: två projekt inom BONUS-programmet samt det internationella forskningsprojeket CADWAGO.