Krukväxtuppropet

Senast ändrad: 27 juni 2017
Krukväxtuppropet, folder - web.jpg

Programmet för odlad mångfald, Pom, började år 2000 att inventera Sveriges kulturväxter. Våren 2009 startade Krukväxtuppropet, som blev det åttonde och sista uppropet. Uppropet höll på i knappt två år och avslutades i december 2010.

Pom sökte krukväxter som förökas vegetativt, alltså med exempelvis sticklingar, rhizomer eller lökar, och som har en väl dokumenterad odling före 1960. Alla krukväxter var intressanta, det behövde inte vara en exklusiv växt. Intressanta är också krukväxter som har förädlats fram i Sverige eller som har haft en betydande roll i handeln men som har utgått ur sortimentet.

Krukväxter, rumsväxter eller fönsterträd är en mycket heterogen växtgrupp som kommer från många olika miljöer, alltifrån regnskog till öken. Ömsom har de odlats inomhus, ömsom som utplanteringsväxter, men i allmänhet överlever de inte vintern utomhus. Även om dagens utbud i fråga om växtsläkten i stora drag överensstämmer med vad som fanns för hundra år sedan är nya sorter framavlade, ofta med avseende på större blommor och kompaktare växtsätt.

Krukväxterna är en del av vår trädgårdshistoria. Det finns ofta kulturhistoria knuten till växterna i form av berättelser, traditioner och lokala namn. Det bästa sättet att bevara en släktklenod var genom att sprida den. Många har fått en krukväxt när de har lämnat barndomshemmet eller i samband med dop eller bröllop. Växterna får historiska rötter, de blir som levande arvegods, och bevaras som minne av en person eller en händelse. Dessa historier och traditioner bevarar Pom tillsammans med växterna. 

Pelargonblad.JPG
Foto: Karin Persson

Kontaktinformation

Karin Persson, verksamhetsledare för Nationella genbanken, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
karin.persson@slu.se, 040-41 55 46, 0702-64 63 56

Sidansvarig: linnea.oskarsson@slu.se