Perennuppropet

Senast ändrad: 15 juli 2017
Perennuppropet, folder-web.jpg

Perennuppropet var en landsomfattande inventering av perenner odlade före 1940. Uppropet gjordes för att spåra, dokumentera och bevara äldre värdefulla perennsorter för framtiden. Med uppropet ville vi också få mer kunskap om de perenner som odlades i Sverige före andra världskriget.

Flera tusen tips

Inventeringen gjordes på två sätt, dels genom upprop till allmänheten, dels genom att Pom utbildade inventerare som letade gamla perenner i sina hemtrakter. Bakgrunden till inventeringen var FN:s konvention om biologisk mångfald som Sverige skrev under 1993.

Den sista december 2010 avslutades inventeringsfasen av uppropet. Då hade flera tusen gamla perenner rapporterats in. Stort tack till alla er som hjälpt till att bevara vårt gröna kulturarv!

Äldre perenner bevaras för framtiden

Bland de många tipsen till uppropet valdes 1100 av de intressantaste ut och dessa provodlades, sida vid sida, på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Perenner från fler än 80 släkten planterades på provodlingsfältet, allt från låga marktäckare till mer än två meter höga gullbollar, sliden och jättevädd. Här kan du läsa mer om provodlingen.

Efter flera års provodling, utvärdering och dokumentation av perennerna valdes 460 insamlingar (accessioner) ut för att bevaras i den Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter. Genbanken invigdes sommaren 2016. I genbankens samlingar finns perenner från fler än 70 släkten och från alla Sveriges landskap. De största släktena är pioner, flox, iris, astrar och primulor. I genbanken ska de utvalda perennerna bevaras för framtiden, men det ska också gå att beställa mindre mängder av dem till exempel för forskning och undervisning, växtförädling, användning i kulturhistoriska miljöer eller som förökningsmaterial till plantskolor som vill börja föröka upp och sälja sorterna. Redan nu finns elva perennsorter från genbanken i handeln under varumärket Grönt kulturarv.

Till hjälp vid urvalet av perenner, både till provodling och genbank, har referensgruppen för perenner varit. Gruppen består av representanter från Fritidsodlingens riksorganisation, plantskolenäringen, friluftsmuseerna, de botaniska trädgårdarna och Pom.  

Även om inventeringsfasen formellt är avslutad är du varmt välkommen att kontakta uppropet med tips om perenner som odlats sedan före 1940. Vi vill gärna få mer kunskap om vilka äldre prydnadsperenner som finns kvar i odling runt om i Sverige. Hör av dig till Perennuppropet och berätta!

Varför bevara gamla perenner?

Många gamla perennsorter är omöjliga att få tag i idag. De flesta är försvunna ur handeln sedan länge och de gamla perennsorter som finns kvar i äldre trädgårdar går ofta förlorade när trädgårdarna byter ägare och görs om. När de försvinner därifrån finns risk att de är borta för alltid.

Men att bevara de gamla perennerna är viktigt. Att växterna överlevt fram till idag visar att de är tåliga, långlivade och väl anpassade till vårt klimat. Det finns också en genetisk variation bland dem som är viktig att bevara. Dessutom utgör perennerna en viktig del av vår trädgårdshistoria och det finns en mängd kulturhistoria knuten till dem i form av historier, traditioner och lokala namn. Till Perennuppropet har kommit tips om både gula gossar, dassablommor, Annas pion och mormors nejlika!

Fakta:

Boken "Att inventera perenner" berättar mer om perennernas historia och om Perennuppropet.

Läs mer om boken här.                                                    


Kontaktinformation

Linnea Oskarsson, genbankskurator, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU linnea.oskarsson@slu.se, 040-41 55 86, 070-350 14 19

Sidansvarig: linnea.oskarsson@slu.se