Kontaktinformation
Helena Persson, samordnare för Pom vid SLU och verksamhetsledare för Nationella genbanken
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning helena.m.persson@slu.se, 040-415147, 0735-32 84 92
"Ebba Ramsay-rosen"
Senast ändrad: 12 september 2022
Undertecknad kom i kontakt med rosen på bilden vid ett kom-och-visa-tillfälle i Åsens By. Denna by är ett kulturreservat i Aneby kommun, med små gårdsbildningar belägna i ett mycket kuperat landskap, värt ett besök. Regnet strilade respektive hällde ner denna dag i början av juli 2007. Många hade stannat hemma i stugvärmen, så det var glest med rosor, men så dök en man upp med en roskvist i handen. Jag noterade direkt att det här var inget vi tidigare hade sett.
Rosen härstammade från Vilhemsro strax norr om Jönköping. Här hade Ebba Ramsay grundat ett hem för vanföra barn 1874. Senare ombildades detta till Eugeniahemmet 1889 och var Sveriges första anstalt för barn med epilepsi. Som kuriosa kan nämnas att Ebba också lät uppföra en kyrka, Ceciliakyrkan, med tillhörande kyrkogård 1880-81 på denna plats.
Ingvar, som mannen heter, berättade att hans morfar hade varit rättare på Vilhelmsro och att rosen kom från morfaderns trädgård. Han visste bestämt att rosen fanns där 1936. Ingvar hade själv tagit rotskott från denna ros och på så sätt flyttat den med sig, till de platser han bebott. Först Stjärneborg, sedan Mullsjö och nu slutligen till sin sommarstuga i Tovrida by, strax utanför Lekeryd.
Jag besökte Ingvar och hans ros veckan därpå och gjorde följande beskrivning: Rosen är högväxt, över 1,5 meter. Bladfärgen är matt mellangrön. Taggar förkommer på årsskotten, enstaka på blomskotten och en del av olika storlek nedtill på de äldre stammarna. Blommorna sitter i klasar och är starkt rosa. Blommorna nickar på veka blomskott och doftar starkt och gott. Sprider sig rejält med rotskott. Min klassificering vad gäller grupptillhörighet, lutar åt en engångsblommande bourbonros.
Och nu en liten spekulation, ta det för vad det är. Ebba Ramsay, född Karström, var gift med en engelsman. Kan det vara så att hon tog med sig en älskad ros från England och lät plantera denna på Vilhelmsro? Eller var det Ebbas engelska väninna, som arbetade åt Ebba på Vilhelmsro, som planterade rosen?
Ingvars morfar föll för rosens skönhet och tog ett par rotskott att plantera i sin egen trädgård. Fram till mitten av 1990-talet fanns rosen kvar på den plats Ingvars morfar planterat den. Men nu är platsen förändrad, en bensinmack har byggts istället och rosen försvann från sin ursprungliga plats. Tack vare Ingvars känsla och kärlek till denna ros finns den fortfarande kvar att beskåda. Och jag försäkrade mig om rotskott, som jag gärna fick ta.
Från och med i vår kommer rosen att finnas i Rosenlunds Rosariums hitterosavdelning. Och givetvis också i Poms provodling på Fredriksdal, dit skott skickades i höst.
Text och foto: Björn Kalin, rosinventerare
Tidigare införd 2008