Publikationer

Alla vi konsumenter är byggstenar i de gigantiska livsmedelssystem som måste bli mer hållbara. Det är både nödvändigt och bråttom - för klimatets och miljöns skull, och för vår hälsas skull. För hållbarhet. Men utmaningarna är många och komplexa.

Vad vi äter och hur vi producerar maten har stor påverkan på den biologiska mångfalden, samtidigt som biologisk mångfald och ekosystemtjänsterna är förutsättningen för vår matproduktion.

Människor gör kulturellt förnuftiga val baserat på grupptillhörighet. Men, det är oftast inte alls samma sak som de naturvetenskapligt rationella konsumentval som politiska dokument rekommenderar.

Läs om hållbar produktion och konsumtion av mjölk, från den individuella kon, nyttan och nya möjligheter med vallen, till miljöpåverkan på gårdsnivå såväl som till miljö- och folkhälsoaspekter för kostrekommendationer.

Carin Martiin, agronom, agrarhistoriker och tidigare mjölkproducent gått igenom fyra decennier av bransch-tidningen Husdjur. Hur har vardagen sett ut och vilken dramatik har pågått hos de svenska mjölkproducenterna de senaste 40 åren?

Rapporten bygger på insikter som hämtats från projektet "The future of meat – storytelling and dialogues for improved decision making" under perioden 2021–2023, och integrerar lärdomar från expertintervjuer, poddproduktion och workshops.

Livsmedelsstrategier från Sveriges nordligaste regioner brister i hur de inkluderar ett samiskt perspektiv på livsmedelsproduktion. Den här rapporten vill visa möjligheterna att inkludera ett urfolksperspektiv i arbetet mot ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara livsmedelssystem.

Corona-julen 2020 innebar en kris – kunde julen alls firas? Villrådigheten blev till ett sållande bland traditionerna. Framtida traditioner såg också dagens ljus, som utejulen med släkten, den digitala julens gemenskap, färdiga julmatskassar och take-away-jul utan skam.

Här beskrivs och jämförs näringstätheten för olika mjölkprodukter och mjölkersättningsprodukter som finns tillgängliga i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas.

Sveriges livsmedelssystem behöver bli både hållbart och resilient för att klara framtida påfrestningar. Här sammanfattas jordbrukspolitikens historiska påverkan på det svenska livsmedelssystemet, med rekommendationer inför framtiden.

Den här rapporten undersöker utvecklingen av spjutspetsinnovationer för livsmedelsproduktion i svenska städer och identifierar lämpliga vägar för vidare forskning.

Rapporten beskriver de utmaningar som uppstått för svenska lantbruksföretag vid den prisutveckling och de stora prissvängningar vi sett för viktiga insatsvaror i lantbruket det senaste året, och hur det påverkar företagens möjligheter att bli mer hållbara.

På uppdrag av SLU Future Food har tio forskare vid SLU analyserat EU:s Jord till bord-strategi (Farm 2 Fork) utifrån sina respektive expertområden. Analyserna finns nu publicerade som nio olika delrapporter, där forskarna pekar på komplexa samband och målkonflikter.

Rapporten visar på sårbarheter, anpassningsbehov, möjliga åtgärder och kunskapsbehov för att produktionen av animaliska livsmedel ska bli mer robust och flexibel än i dag.

Vad innebär det att äta hållbart och vad är en hållbar kost? På den frågan går det att ge ett relativt enkelt svar, men svaret kan också göras hur komplicerat som helst. Här sammanfattas miljöpåverkan och en ny databas presenteras där man kan göra jämförelser mellan olika slags mat.

I rapporten diskuteras hur olika styrmedel skulle kunna användas för att skapa en hållbar matkonsumtion i Sverige.

Hur bidrar lantbrukets djur bäst till ett hållbart livsmedelssystem? Syftet med den här rapporten är att tydliggöra den svenska animalieproduktionens möjligheter och utmaningar och vilka kunskapsbehov som finns.

I den här rapporten utforskas det svenska jordbrukets omvandling sedan 1990-talet. Fyrtio lantbrukare berättar om sina strategier, hur de anpassat sig till förändrade villkor och hur de ser på framtiden. Vem är framtidens bonde i Sverige?

Den här rapporten presenterar en studie av hur medias rapportering om GMO i livsmedel och inom jordbruket har ändrat karaktär från 1994 och fram till 2017.

Jordbrukets anpassning till klimatförändringarna är livsnödvändigt för vår livsmedelsförsörjning. Rapporten diskuterar den klimatanpassning som behövs för att växtodling och djurproduktion i det svenska jordbruket ska kunna producera livsmedel i tillräcklig mängd.

Under 2018 diskuterades äldre spannmålssorter, s.k. kultursorter, och deras större förmåga att tolerera extremväder Här undersöks om avkastningen 2018 skiljer sig mellan kultursorter och moderna sorter i ekologisk odling.

Sommaren 2018 var extremt varm och torr över hela Sverige. Vilken kunskap behövs för att hantera torka? Rapportens författare har kartlagt kunskap och åtgärder.

Torkan i Sverige 2018 medförde avsevärt mindre skördar av vallfoder än normalt. För att klara försörjningen av djuren sökte djurägare alternativ, t.ex. halm som annars skulle gått till strömedel eller plöjts ner.Här sammanställs kunskap inför kommande odlingssäsonger.

Det finns flera skäl att lära sig mer om insektbruk och bearbetning av insekter för mat. För en stor del av världens befolkning är insekter traditionellt en viktig källa till näringsämnen och uppskattas som mat.

Rapporten innehåller en kunskapssammanställning om riskfaktorerna stress och trötthet och deras betydelse för olycksfall i jordbruket som underlag till förebyggande insatser.

ållbara dieter som är näringsriktiga, miljövänliga, ekonomiskt bärkraftiga och socialt och kulturellt acceptabelt blir allt mer efterfrågade. Här undersöks olika aspekter av växtbaserade mjölkalternativ.

Här undersöks hur svenska jordbruksföretag kan arbeta med mervärden och hur det kan påverka deras lönsamhet och konkurrenskraft i positiv riktning.

Dagens importberoende, transportberoende och specialiserade jordbruk är sårbart för samhällsstörningar. Här ges en översikt av sårbarheterna samt vilka lösningar som kan göra jordbruket mer motståndskraftigt.

En rapport om affärsperspektiv för en hållbar utveckling. Att hålla affärer aktörer ansvariga för sina intentioner och handlingar, sätta mål och vidta åtgärder utöver att följa lagen är en viktig del i en hållbar livsmedelsproduktion.

Rapporten diskuterar vad hållbarhet och hållbart jordbruk är och olika strategier för att mäta, uppmärksamma och hantera hållbarhet inom jordbruket.

Rapporten visar en prognos för hur man i branschen tror att försäljningen av våra vanligaste grönsaker kommer att förändras framöver. Den tar också upp nya typer av grönsaker, som kanske har en större tillväxtpotential.

Den här policy briefen föreslår åtgärder som kan ge små mjölkgårdar förutsättningar att överleva och bidra till en robust livsmedelsproduktion i hela Sverige.

Kostråden pekar ut riktningen för hur vi bör äta för hälsan och miljön. Men mat är också kultur och känslor. Om kostråden ska få genomslag måste de förankras i människors vardag, kultur och sammanhang.

EU:s förordning om naturrestaurering har trätt i kraft och ett förslag på nationell plan ska tas fram. I denna policy brief rekommenderar vi åtgärder som markant underlättar ett inkluderande och lyckat genomförande av naturrestaureringsförordningen, både på kort och lång sikt.

Sverige har stor potential att öka den inhemska produktionen av biogas vilket skulle bidra till ett hållbart livsmedelssystem och öka försörjningstrygghet av mat och förnybar energi.

Fiskefria områden kan vara ett effektivt verktyg för att skydda både fisk- och kräftdjursbestånd och marina ekosystem. Men det är viktigt att områdena utformas på rätt sätt och är tillräckligt stora.

Ny kunskap och innovation har en viktig funktion att bidra till en hållbar och växande jordbruks- och livsmedelsnäring.

Integrerad livsmedelsplanering är ett sätt för samhället och beslutsfattare att ta sig an och prioritera matfrågor på ett hållbart sätt på lokal, regional och nationell nivå.

Gensaxen skulle kunna bidra till ett mer hållbart jordbruk, och hjälpa oss att ta fram nya klimatanpassade grödor.

Djurskyddslagen gäller alla djur som hålls i fångenskap, inklusive fisk. Men på grund av att det saknas artspecifika föreskrifter är fiskvälfärden ofta eftersatt.

Snabba prisuppgångar på insatsvaror skapar stora utmaningar för lantbrukssektorn. I detta policy brief från SLU Future Food och SLU Kompetenscentrum företagsledning föreslås åtgärder för att skapa ett lantbruk som är lönsamt och hållbart även i kristider.