Personer tittar ut över en liten sjö
En åtgärd studeras och diskuteras vid utbildning. Foto: Bettina Bäck / Mälarens vattenvårdsförbund

3.4 Utbilda åtgärdssamordnare för vattenmiljöer

Sidan granskad:  2026-09-15

Vattenvårdsförbund och regionala aktörer arbetar ibland med att utbilda åtgärdssamordnare, och att uppmuntra nätverkande mellan dem.

Åtgärdssamordnare arbetar tillsammans med markägare för att planera och genomföra åtgärder i vattenmiljöer. Här har vi samlat rekommendationer för hur introduktionsutbildningar för åtgärdssamordnare kan planeras och genomföras. Råden kan även vara användbara i andra sammanhang där syftet är att bygga gemensam kunskap och samsyn kring vattenmiljöer.

Rekommendationerna utgår från ett scenario där en grupp personer med olika kunskaper och erfarenheter ska introduceras till rollen som åtgärdssamordnare för vattenmiljöer. Introduktionsutbildningen innehåller både gemensamma träffar och en fältträff, som är en central del av upplägget.

Läs här om hur MVVF och CNV genom projektet Dialog och naturvägledning för vattenmiljöer arbetade med detta.

Personer står vid en vattensamling
Vid utbildning av åtgärdssamordnare. Foto: Bettina Bäck / Mälarens vattenvårdsförbund

Inbjudan

En tydlig inbjudan ökar förutsättningarna för ett lyckat deltagande. Tänk särskilt på att:

  • Beskriva syfte, sammanhang och avsändare redan i början.
  • Hålla den inledande informationen kortfattad.
  • Lägga en eventuell projektbeskrivning längre ned i texten.
  • Vara tydlig med målgruppen om deltagandet är begränsat.
  • Klargöra eventuella villkor som följer av finansiering eller projektets syfte.

Digital förträff

Det kan vara lyckat med en digital förträff. 
Ett tips är då att be deltagarna inför förträffen skicka in vad de vill lära sig eller vilka frågor de vill ha svar på under den fysiska träffen. Den inputen kan då bli ett stöd till både förträffen och till den fysisk träff.
Under förträffen kan det vara bra att lägga ett relativt stort fokus på deltagarna och deras behov. Ge alla möjlighet att komma till tals.

Fånga upp deltagarnas frågor och synpunkter och använd dem som underlag för den fortsatta planeringen. Det kan hjälpa er att avgöra vilka teman som bör få störst utrymme under den fysiska träffen.

Information inför träffen

Skicka ut ett kort informationsbrev före träffen. Påminn om sammanhanget genom att beskriva:

  • vad som redan har genomförts,
  • var processen befinner sig idag,
  • vad nästa steg är.

Berätta i utskicket om det är något de ska tänka på inför träffen, som kläder, fika och vägbeskrivning.
Försök hålla utskicket kort så du är säker på att deltagarna läser allt. 

Genomförande av fältträffen

Om träffen genomförs som en fältvandring bör det planeras i förväg var olika frågor ska diskuteras. Se också till att deltagarna får möjlighet att ställa frågor och bidra med egna erfarenheter.

En detaljerad planering ger större utrymme för dialog och gör det lättare att hinna med alla moment. Tydliga roller, exempelvis moderator och tidshållare, underlättar genomförandet.

Praktiska inslag, exempelvis elfiske eller håvning, bidrar till variation och gör träffen mer engagerande. De skapar också naturliga tillfällen för erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Samtal om artbestämning, restaureringsmetoder eller arbete i utmanande terräng blir ofta mer konkreta när de utgår från en gemensam aktivitet. Praktiska moment kan dessutom sänka tröskeln för att senare arbeta med egna åtgärder.

Ta i avsnitt 3.8 del av allmänna tips för hur man planerar och genomför fältträffar och vattenvandringar.

En grupp personer vid en skylt
Vid utbildning av åtgärdssamordnare. Foto: Bettina Bäck / Mälarens vattenvårdsförbund

Målgruppsanpassning

Utgå från vad de vill prata om och deras frågor. Det kräver lite mer av deltagarna. En del kan bli reserverade om de känner sig pressade att vara aktiva, och det kan leda till att några avviker.

Bygga samsyn och lärande

För den här typen av utbildning och nätverkande är det bra att bygga gemenskap och samsyn. Låt deltagarna diskutera i mindre grupper. Diskussionerna kan exempelvis handla om vilka utmaningar de ser i det aktuella vattendraget och vilka åtgärder de bedömer som mest angelägna.

Uppföljning

Man kan med fördel skicka ut enkät efteråt för att fånga upp deras tankar och förbättringsförslag. Enkäten kan också innehålla frågor om vilka teman eller behov som bör prioriteras vid kommande träffar.

Nätverkande och erfarenhetsutbyte

Det kan vara fördelaktigt med regelbundna möten inom nätverket. På sådana möten skulle åtgärdssamordnarna kunna berätta om utmaningar och få stöd av varandra.

Som ett komplement till det skulle de kunna besöka varandra och besöka platser och åtgärder varifrån de kan lära sig. Inom nätverket är det bra om de lätt kan nå varandra så de kan stötta och fråga varandra. 

 

TILL SIDAN "STEG 3: VAL AV METOD FÖR DIALOG OCH NATURVÄGLEDNING"