3.5 Dialog vid åtgärder i vattenmiljöer

Genom att utveckla kunskap och utforska olika perspektiv kan berörda få bättre förståelse för både platsen och varandras intressen. Samtalen kan också synliggöra oenighet och ge underlag för hur arbetet ska gå vidare.

Dialog kan vara viktig när åtgärder i vattenmiljöer och våtmarker ska planeras, genomföras och följas upp. Genom att utveckla kunskap och utforska olika perspektiv kan berörda få bättre förståelse för både platsen och varandras intressen. Samtalen kan också synliggöra oenighet och ge underlag för hur arbetet ska gå vidare.

Dialogen kan ta olika former, exempelvis:

• Enskilda möten med markägare om platsens förutsättningar, möjliga åtgärder och deras konsekvenser.
• Möten med flera berörda aktörer, exempelvis boende, föreningar och myndigheter, för att diskutera behov, alternativ och samverkan.
• Vandringar längs vattendrag där deltagarna undersöker miljön tillsammans och utbyter kunskap och erfarenheter.

Välj form utifrån dialogens syfte och vilka som behöver delta. Ibland behövs en kombination av enskilda samtal och gemensamma möten.

Planera och bjuda in till dialog

En genomtänkt inbjudan hjälper deltagarna att förstå varför deras medverkan är viktig och vad de kan förvänta sig. Förklara vilka frågor ni ska samtala om och varför du vill ta del av deras kunskaper och perspektiv.

Om man avser att få till ett dialogmöte, till skillnad från till exempel ett informationsmöte, kan det vara värt att betona just det. Det kan få fler personer att känna att det är värt för dem att delta.

Var tydlig med:

• vilka som bjuder in och vilken roll de har
• vad syftet med dialogen är
• vad deltagarna kan påverka och vad som redan är beslutat
• hur synpunkter och förslag ska användas och återkopplas
• hur mötet kommer att gå till.

Om dialog-processen ska göras i samverkan mellan olika aktörer skriv då gärna ut på inbjudan vilka de är. 

Fundera också på vilka som berörs men kanske inte själva söker sig till mötet. Inbjudans avsändare, språk och spridningsvägar kan påverka vilka som känner sig välkomna och väljer att delta.

Enskilda möten med markägare

Markägare har olika erfarenheter, intressen och förutsättningar. En del tar själva initiativ till åtgärder, medan andra är tveksamma eller har andra prioriteringar. Börja därför med att undersöka hur markägaren använder marken, vilka värden som är viktiga och vilka möjligheter eller farhågor hen ser.

Var samtidigt öppen med ditt uppdrag och varför du tar kontakt. Om du har en konkret idé, presentera den som ett förslag att undersöka tillsammans och var beredd att utveckla eller ompröva den utifrån det som kommer fram. Samtalet kan exempelvis behöva beröra konsekvenser för markanvändning, kostnader och framtida skötsel.

Ett gemensamt besök vid vattenmiljön kan göra frågorna mer konkreta och ge utrymme för markägarens kunskap om platsen. Att bygga förtroende kan kräva flera möten. Avsluta gärna varje samtal med att stämma av vad ni har förstått och om ni vill gå vidare.

Om markägaren inte vill fortsätta samtalet, respektera det. Fråga om det är välkommet att återkomma om förutsättningarna förändras. Om intresse finns kan ett gemensamt besök vid en liknande åtgärd ge underlag för fortsatt diskussion.

Dialog på plats och vandringar längs vattendrag

Att träffas vid den vattenmiljö som samtalet handlar om kan göra det lättare att förstå varandras perspektiv. Deltagarna kan peka på konkreta förhållanden, dela erfarenheter och upptäcka sådant som annars inte hade kommit fram.

Ett möte utomhus kan skapa en mer informell samtalsmiljö, men det innebär inte automatiskt att alla får lika stort utrymme eller inflytande. Som samtalsledare behöver du uppmärksamma vilka som kommer till tals och hur olika kunskaper och synpunkter tas emot. Planera också för tillgänglighet, väder och möjligheten för alla att se och höra.

I CNV samling med verktyg för dialog utomhus finns stöd för att förbereda mötet, fånga upp deltagarnas förväntningar och skapa utrymme för samtal. Där finns också övningar för att uppmärksamma platsens olika berättelser, använda förflyttningar för dialog och ta vara på deltagarnas kunskap.  Du får stöd i hur man tar vara på andras kunskap och hur man tillsammans kan göra värderingsövningar.  

För råd om att planera och genomföra vandringar, se avsnitt 3.8 om fältträffar och vattendragsvandringar.

Dialog om våtmarker

I Checklistan för naturvägledning om våtmarker finns ett särskilt avsnitt om dialog med tips och goda exempel. Stödet utgår från restaurering och andra åtgärder i våtmarker och är indelat i före, under och efter åtgärden.

Samverkan kring vattendrag

På Skogsstyrelsens webbplats finns metoder och erfarenheter av samverkan från projektet Grip on Life. Där presenteras bland annat Conservation Standards, GYBS-överenskommelser, vattenvårdsavtal, Kalmarmodellen och Smultronställe-metoden. Du hittar också stöd för samordning av skogsbruksåtgärder vid Natura 2000-vatten och en idébank för projekt inom naturvård, restaurering och kunskapsuppbyggnad.

Stöd för utmanande samtal och konflikthantering

När uppfattningar skiljer sig åt eller förtroendet brister kan du behöva reflektera över både situationen och ditt eget sätt att delta i eller leda dialogen. Vad handlar oenigheten om? Vilka perspektiv har fått utrymme? Hur påverkar ditt eget agerande samtalet?

Dialogvägvisaren hjälper dig att utveckla förhållningssätt och kompetenser för att förstå dialogens möjligheter och begränsningar. Verktyget ger stöd för att undersöka svårtolkade situationer, exempelvis när deltagare har olika uppfattningar om vad som är sant och bristande förtroende för varandra.

Reflektionscykeln ger struktur för att reflektera över en utmanande situation och lära av den. Verktyget kan hjälpa dig att utforska vad som hände, hur du upplevde och tolkade situationen och vilka andra sätt att förstå och agera som kan vara möjliga.

Båda verktygen kan användas för att utveckla dialogarbetet löpande, även innan svårigheter har vuxit till uttalade konflikter.

TILL SIDAN "STEG 3: VAL AV METOD FÖR DIALOG OCH NATURVÄGLEDNING"